UPPDATERAT
Det är absolut väldigt synd om flyktingarna från Syrien, som hamnade utanför Östersund i halkan och vätan nu när det har blivit plusgrader. De vägrade att lämna bussen de kom med från Malmö och vill tillbaka till stan, inte bo ute i skogen. Det är Grytans flyktingförläggning som inte duger. Det är helt enkelt för kallt. Men var någonstans är det varmt i Sverige nu kan man undra?
Flera av flyktingarna har tidigare bott i Libanon och sovit på gatorna, men där slapp man åtminstone frysa, säger de. Ja inte kan vi ändra klimatet i brådrasket här heller. Vi är i händerna på naturen allihop. Har alltid varit så.
Hur situationen ska lösas vet ingen. Under hösten har det varit problem många gånger på denna flyktingförläggning, bråk och vägglöss. Nu ska flyktingarna avvakta under 24 timmar, men sedan vill de bo någon annanstans. Inte ute i vildmarken. Dock måste de då fixa detta själva. Det här är vad Sverige kan erbjuda dem. Inte något annat. Ett förfärligt nyår för dem. Naturligtvis.
Men EU-migranterna är tacksamma i Östersund, för tak över huvudet mot kylan, fast de inte kan duscha eller tvätta kläder. Och får sova på madrasser på golvet. Men det är förstås skillnad på folk och folk.
1.1.2015
En del av flyktingarna sov i natt i bussen med öppna dörrar. Det går inte att stänga dem. Förfärligt! På lördag blir det minusgrader i trakterna kring Östersund.
13:56
- Ni måste berätta om situationen för de som flyr hit, säger en av de män, som har hamnat i Grytans förläggning. Han kommer från Irak. Sverige är inte det paradis som det utmålas som. Särskilt inte på vintern när det är kallt och mörkt.
21:11
Det finns björn, varg och andra djur och det är så kallt. De kan inte bo där i skogen eller där det är hemskt väder. Så upprepar nu flyktingarna att de måste till Stockholm eller något varmare ställe. En stad. Tillbaka till Malmö. De verkar inte medvetna om att det inte finns något varmare ställe i hela Sverige och här i Stockholm blir det hårt väder i morgon dessutom.
2.1.2015
Alldeles för tuff anläggning för någon som kommer direkt från kriget, säger de stackars syrierna nu och börjar hungerstrejka. Kan inte någon svensk familj i Östersund förbarma sig över dem? Så de får bo i en lägenhet? I ett eget rum?
7:11
Men inte ens Lena Mellin på Aftonbladet håller med dessa flyktingar. Hon håller upp en pekpinne mot dem och anser att de ska besinna sig. Flyktingmottagningen kostar kring 33 miljarder för Sverige och i år kommer omkring 95 000 att komma hit. Hon säger att generositeten hos svenskarna riskerar att sättas på undantag om kraven blir för höga. Någon borde berätta det för dem, säger hon. Här kan ni skåda dem på facebook.
12:24
"Alla" vet att Sverige är ett generöst och demokratiskt land där man kan få hjälp, säger flyktingarna i Grytan utanför Östersund. De säger också att de förstår att systemet inte fungerar längre och de tycker att det är bättre att svenska myndigheter är ärliga med detta. "Vi har inget emot Sverige och svenskarna men ingen av er skulle acceptera att bli behandlad så här - det lovar jag." Så sade en av männen. Nej ingen av oss gamla svenskar kommer från ett land som flykting, utan de flesta av oss har arbetat och bott ett helt liv i landet. Då vore det mycket märkligt om vi fick bo på en flyktingförläggning och att staten betalade vårt uppehälle och vår mat. Vad hade i så fall hänt?
13:45
Sverige är fantastiskt! Nu kan landet fixa lägenheter till de som kom med bussen till Grytans flyktingförläggning utanför Östersund. Inom tre månader ska det bli så. Ja Östersunds bostadsförmedling har 5 100 lägenheter, så det kan väl tänkas. Men duger denna lilla nordliga stad? Den har drygt 44 000 invånare. Inte mycket jämfört med Malmö, Göteborg eller Stockholm.
Men si när bussen hade åkt sin väg så drogs löftet tillbaka om att de skulle få ett intyg om lägenheter inom tre månader. Ja det är det svekfulla Migrationsverket nu igen. Men normalförfarandet är att flyktingar som får stanna också får lägenheter så fort det är möjligt. För detta behövs inga intyg. Men flyktingarna kommer att slå läger i matsalen nu tills de får sina intyg, säger de. Håhåjaja. Livet går dock vidare. Allt hänger inte på ett intyg här i världen. Åtminstone inte i Sverige. Kulturkrock. Men bråka vidare bara eller åk till Norge eller Finland för allt i världen. Jag måste säga att jag är glad att de trots allt är inomhus nu när det lär bli snö och kallare igen.
16:52
Titta på filmen Eight Below, som går just nu på kanal 5. Där har dom det sämre än på flyktingförläggningen, men dom har en mission. De är ute på ett uppdrag. Så allt handlar om vilken inställning man har till livet. Här i fallet med de 32 (eller hur många de nu var) så är de ute efter en enda sak, att fixa det för sig själva. De har ingen uppgift att fylla. Inte något högre syfte. Inte vad jag kan se. De är bara egoistiska män.
3.1.2015
Och här uttalar sig nu Migrationsverket om att det inte går att få särskilda förmåner genom dessa sorters aktioner. Alla behandlas lika som kommer till Sverige. Nu finns det få boenden i södra Sverige så därför bussas dessa asylsökande norrut. Fördelning av lägenheter sker enligt turordning.
onsdag 31 december 2014
Ett Nytt Gott År
UPPDATERAT
Det måste ändå önskas. Inte kan det nya 2015 bli värre än 2014. Det tror och hoppas jag inte. Mycket elände har passerat både privat och i världen. Samtidigt med mycket glädje. Så är livet helt enkelt. Oron har ökat och alla blir vi äldre. Men inte min sambo Olle Blomkvist som för evigt kommer att bli ihågkommen som 57 år gammal. Ibland tycker jag vi har tagit på oss för mycket elände i våra liv.
Men vi fick också fira ett bröllopspar i år när en av sönerna gifte sig. Mycket roligt! Och yngsta barnbarnet fyllde ett år. Mina andra två är tonåringar. Och förmodligen kan jag bo kvar i mitt och sambons hus. Vi får se. Det är också de två yngsta barnens barndomshem. Mycket papper att sköta och administration på det nya året. Det vet jag redan. Och så tänderna som rasar av stressen och kostar skjortan. Bara att betala och se glad ut.
Jag hoppas alla överlever nattens krig. För det lär det bli. Har blivit värre för varje år med smällare och raketer. Säkerligen kommer människor bli skadade och i värsta fall dödade av raketer också denna nyårsafton. Tyvärr. Livet är skört. Ta vara på det.
1.1.2015
I Danmark dog tre personer och två skadades svårt av så kallade krysantemumbomber. Det var två olika olyckor och de ska utredas. I Kristianstad fick en man en raket i ansiktet. Han fördes till sjukhus, skadeläget oklart.
Det måste ändå önskas. Inte kan det nya 2015 bli värre än 2014. Det tror och hoppas jag inte. Mycket elände har passerat både privat och i världen. Samtidigt med mycket glädje. Så är livet helt enkelt. Oron har ökat och alla blir vi äldre. Men inte min sambo Olle Blomkvist som för evigt kommer att bli ihågkommen som 57 år gammal. Ibland tycker jag vi har tagit på oss för mycket elände i våra liv.
Men vi fick också fira ett bröllopspar i år när en av sönerna gifte sig. Mycket roligt! Och yngsta barnbarnet fyllde ett år. Mina andra två är tonåringar. Och förmodligen kan jag bo kvar i mitt och sambons hus. Vi får se. Det är också de två yngsta barnens barndomshem. Mycket papper att sköta och administration på det nya året. Det vet jag redan. Och så tänderna som rasar av stressen och kostar skjortan. Bara att betala och se glad ut.
Jag hoppas alla överlever nattens krig. För det lär det bli. Har blivit värre för varje år med smällare och raketer. Säkerligen kommer människor bli skadade och i värsta fall dödade av raketer också denna nyårsafton. Tyvärr. Livet är skört. Ta vara på det.
1.1.2015
I Danmark dog tre personer och två skadades svårt av så kallade krysantemumbomber. Det var två olika olyckor och de ska utredas. I Kristianstad fick en man en raket i ansiktet. Han fördes till sjukhus, skadeläget oklart.
 |
| Det här trädet får bli symbolen för det nya året. Foto: Olle Blomkvist |
tisdag 30 december 2014
Transportstyrelsen är underbar
UPPDATERAT
Jag hoppas åtminstone det nu när jag har skrivit till Generaldirektören och frågat hur många generationer, som måste ärva en bil, innan den anses vara skrot. Det är en delikat fråga som Staffan Widlert har fått från mig i dag. Detta efter att jag har försökt få Seppo Koskinen på Värmdö Bilskrot att verkligen intyga att vår gamla Seat skrotades för åtta år sedan. Han lovade mig före jul att fixa detta, men har inte gjort det.
I morse ringde jag hem till honom och lyckades väcka hans stackars son, som skulle prata med pappa om saken. För pappa var inte hemma. Frustrationen är stor hos mig, för bilen finns inte i sinnevärlden och min avlidne sambo Olle Blomkvist var så snäll att han inte ville bråka. Han står som ägare. Enligt handläggare på Transportstyrelsen går det inte att få en bil avregistrerad som skrotad förrän den som skrotade bilen har intygat detta och skickat in mottagningsbevis och skrotningsintyg. Inte ens om ägaren är död. Till saken hör att staten ska ha avgift varje år för denna icke existerande bil.
Jag skrev så här till den ärade Generaldirektören Staffan Widlert:
Hej på dej!
Jag har ett bekymmer som verkar olösligt. Min sambo avled den 5 december och det står en bil på honom, som inte finns i sinnevärlden, utan som skrotades för åtta år sedan. Eftersom jag inte vill ärva en osynlig bil så har jag försökt att få den skrotad nu genom Seppo Koskinen Värmdö Bilskrot, som skrotar alla bilar här ute. Jag gick hem till honom före jul och han lovade att fixa detta. Han har inte gjort det. Jag har ringt och skällt på hans stackars son nu på morgonen, men hur fungerar det om han inte tar sig i kragen och skickar mottagningsbevis och skrotningsintyg till Transportstyrelsen?
Kommer denna icke existerande bil gå i arv i generationer framåt och staten inkassera avgifter i århundraden för en bil som inte finns och som vi inte har haft på åtta år? Senast frågade jag nu hur många år som måste gå (och hur många generationer som måste dö) innan denna bil kan betraktas som skrotad? Det borde väl finnas någon lösning på detta utom att jag ska jaga Seppo Koskinen, som bor ett par hundra meter bort i Torsby, där jag också bor, på Värmdö.
tacksam för svar
Ann Helena Rudberg
2.1.2015
Jodå Transportstyrelsen är underbar. Blev just uppringd av en trevlig dam med gotländsk dialekt och hon hade fått i uppdrag att titta på ärendet av Generaldirektören Staffan Widlert och hon konstaterade att Seppo Koskinen hade fixat till detta på Nyårsaftonen. Det fanns ännu inte i några register, men det skulle finnas med så fort detta uppdaterades nästa gång. Hon hade också hittat ett brev från Olle Blomkvist där han redan 2010 förklarade saken för Transportstyrelsen, så även om Seppo Koskinen nu inte hade tagit över ägandeskapet för den osynliga bilen så hade den tagits bort ur registret, sade hon. Då hade hon gjort det för att hon visste historien om denna bil. Tack Seppo för att du visade dig mänsklig och tack Transportstyrelsen också! Nu slipper jag bry mig om att ärva denna bil. Så skönt! Ett brev kommer också att komma till Olle Blomkvist om detta att Värmdö Bilskrot nu har övertagit denna bil. För evigt. Hej då Toledon du var en fin semesterbil. Vila i frid!
21.5.2015
Och också Elsa i Övertorneå kan tacka Transportstyrelsen för att den ordnade upp det med de böter, som någon nitisk parkeringsvakt i Malmö, tyckte hon skulle betala. En bil med ett likadant registreringsnummer som hennes snöskoter hade blivit bötfälld i Malmö. Men polisen har nu rivit de tre bötesbeloppen och Elsa ska hänga upp brevet hon fick med ursäkten från Transportstyrelsen på väggen. Heja Elsa!
Jag hoppas åtminstone det nu när jag har skrivit till Generaldirektören och frågat hur många generationer, som måste ärva en bil, innan den anses vara skrot. Det är en delikat fråga som Staffan Widlert har fått från mig i dag. Detta efter att jag har försökt få Seppo Koskinen på Värmdö Bilskrot att verkligen intyga att vår gamla Seat skrotades för åtta år sedan. Han lovade mig före jul att fixa detta, men har inte gjort det.
I morse ringde jag hem till honom och lyckades väcka hans stackars son, som skulle prata med pappa om saken. För pappa var inte hemma. Frustrationen är stor hos mig, för bilen finns inte i sinnevärlden och min avlidne sambo Olle Blomkvist var så snäll att han inte ville bråka. Han står som ägare. Enligt handläggare på Transportstyrelsen går det inte att få en bil avregistrerad som skrotad förrän den som skrotade bilen har intygat detta och skickat in mottagningsbevis och skrotningsintyg. Inte ens om ägaren är död. Till saken hör att staten ska ha avgift varje år för denna icke existerande bil.
 |
| Ungefär så här såg vår Seat Toledo ut. Jag kan inte fotografera den eftersom den inte finns längre. Hur blir man av med en icke existerande bil? |
Hej på dej!
Jag har ett bekymmer som verkar olösligt. Min sambo avled den 5 december och det står en bil på honom, som inte finns i sinnevärlden, utan som skrotades för åtta år sedan. Eftersom jag inte vill ärva en osynlig bil så har jag försökt att få den skrotad nu genom Seppo Koskinen Värmdö Bilskrot, som skrotar alla bilar här ute. Jag gick hem till honom före jul och han lovade att fixa detta. Han har inte gjort det. Jag har ringt och skällt på hans stackars son nu på morgonen, men hur fungerar det om han inte tar sig i kragen och skickar mottagningsbevis och skrotningsintyg till Transportstyrelsen?
Kommer denna icke existerande bil gå i arv i generationer framåt och staten inkassera avgifter i århundraden för en bil som inte finns och som vi inte har haft på åtta år? Senast frågade jag nu hur många år som måste gå (och hur många generationer som måste dö) innan denna bil kan betraktas som skrotad? Det borde väl finnas någon lösning på detta utom att jag ska jaga Seppo Koskinen, som bor ett par hundra meter bort i Torsby, där jag också bor, på Värmdö.
tacksam för svar
Ann Helena Rudberg
2.1.2015
Jodå Transportstyrelsen är underbar. Blev just uppringd av en trevlig dam med gotländsk dialekt och hon hade fått i uppdrag att titta på ärendet av Generaldirektören Staffan Widlert och hon konstaterade att Seppo Koskinen hade fixat till detta på Nyårsaftonen. Det fanns ännu inte i några register, men det skulle finnas med så fort detta uppdaterades nästa gång. Hon hade också hittat ett brev från Olle Blomkvist där han redan 2010 förklarade saken för Transportstyrelsen, så även om Seppo Koskinen nu inte hade tagit över ägandeskapet för den osynliga bilen så hade den tagits bort ur registret, sade hon. Då hade hon gjort det för att hon visste historien om denna bil. Tack Seppo för att du visade dig mänsklig och tack Transportstyrelsen också! Nu slipper jag bry mig om att ärva denna bil. Så skönt! Ett brev kommer också att komma till Olle Blomkvist om detta att Värmdö Bilskrot nu har övertagit denna bil. För evigt. Hej då Toledon du var en fin semesterbil. Vila i frid!
21.5.2015
Och också Elsa i Övertorneå kan tacka Transportstyrelsen för att den ordnade upp det med de böter, som någon nitisk parkeringsvakt i Malmö, tyckte hon skulle betala. En bil med ett likadant registreringsnummer som hennes snöskoter hade blivit bötfälld i Malmö. Men polisen har nu rivit de tre bötesbeloppen och Elsa ska hänga upp brevet hon fick med ursäkten från Transportstyrelsen på väggen. Heja Elsa!
måndag 29 december 2014
Den hemlighetsfulla trädgården
Den hemliga trädgården är en bok skriven 1909 av Frances Hodgson Burnett. Boken har också blivit film flera gånger. Den filmades 1993 av Agnieszka Holland. Historien handlar om en liten flicka vars föräldrar har dött i Indien och hon kommer till ett hus, där hemligheterna är många. Mary, som flickan heter, får bo med sin farbror på hans engelska gods. Han sörjer fortfarande sin fru, som dog tio år tidigare. Flickan träffar honom, men lämnas mest åt sig själv.Hon är en frågvis flicka, som är full av nyfikenhet. Hon upptäcker en övergiven trädgård bakom slottet med hjälp av en liten fågel, en rödhake. Den var hennes fasters favoritplats och den är stängd och igenvuxen sedan hon dog. Det finns fler hemligheter. I ett undangömt rum finns hennes kusin, tioårige Colin, som aldrig får lämna sin säng, utan har inbillats att han är dödligt sjuk av godsets föreståndarinna. Han får bara lämna sitt rum när det är mörkt. För barnen blir trädgården en tillflyktsort undan det dystra och mörka huset.
Hela filmen kan tolkas symboliskt som att barnen finner ut sanningen om både sig själva och hur det står till i familjen med alla dolda hemligheter. Berättelsen utvecklas genom sanningen om att de vuxna och särskilt då Marys farbror aldrig har kunnat ta itu med vad som hände när hans maka dog. Mary lyckas med hjälp av sin nye vän Dickon göra så att den återfunna trädgården får liv igen och de vill att Colin ska få se den. Historien handlar om begravd kärlek och hur denna kärlek kan väckas till liv igen och genomsyra allas liv. Mary finner nyckeln till den hemliga trädgården och en helt ny och förtrollad värld öppnas. Precis som trädgården kommer till liv igen och visar upp de hemligheter, som finns där, börjar också Mary blomstra och finna glädje och lycka. Bokens sensmoral är att alla kan förvandlas och ingen behöver gömma undan det vackraste som finns inom dem.
söndag 28 december 2014
Astrid Lindgren nu i kväll
Jag tittade på första avsnittet av den nya dokumentären om Astrid Lindgren, eftersom jag är uppvuxen med Astrid Lindgrens sagor och har träffat henne på presskonferenser. Det känns som om hon var en av mina släktingar, ungefär som min farfars syster Ina, som tog hand om oss och hela världen.
Astrid föddes lite senare än gammelfaster Ina, men dessa damer besjälades av samma sak: en klarsyn vad gällde världen därför att de hade gått igenom tillräckligt med lidande. Ungefär så förklarades detta om Astrid för hon blev gravid som tonåring och måste lämna bort sin lille son. Hon valde att inte gifta sig med barnets far, att själv ta jobb i Stockholm, att lämna sonen till fosterfamilj i Danmark, för där ställdes inte så många frågor. På sjukhuset där hon födde kunde hon vara anonym.
Lasse kom att fara illa livslångt av detta, att först få vara i en dansk familj och tala danska och sedan slita ont tillsammans med ensamma mamman i Stockholm, innan han togs om hand i Småland av Astrids föräldrar. Till slut fick han komma tillbaka till Stockholm och Astrids nya familj med Sture Lindgren. Sonen blev 59 år och dog 1986 långt före Astrid.
Hon har sagt att glädjen måste komma inifrån och inte från en annan människa. Jag förstår vad hon menar tror jag, för jag kan känna glädje också nu, när jag borde vara tyngd av sorg. Samtidigt som sorgen bildar bakgrund till livet.
I kväll klockan 20 går andra delen av denna serie om Astrid Lindgren i SVT1. Den tredje och sista går på torsdag Nyårsdagen klockan 20.
Astrid föddes lite senare än gammelfaster Ina, men dessa damer besjälades av samma sak: en klarsyn vad gällde världen därför att de hade gått igenom tillräckligt med lidande. Ungefär så förklarades detta om Astrid för hon blev gravid som tonåring och måste lämna bort sin lille son. Hon valde att inte gifta sig med barnets far, att själv ta jobb i Stockholm, att lämna sonen till fosterfamilj i Danmark, för där ställdes inte så många frågor. På sjukhuset där hon födde kunde hon vara anonym.Lasse kom att fara illa livslångt av detta, att först få vara i en dansk familj och tala danska och sedan slita ont tillsammans med ensamma mamman i Stockholm, innan han togs om hand i Småland av Astrids föräldrar. Till slut fick han komma tillbaka till Stockholm och Astrids nya familj med Sture Lindgren. Sonen blev 59 år och dog 1986 långt före Astrid.
Hon har sagt att glädjen måste komma inifrån och inte från en annan människa. Jag förstår vad hon menar tror jag, för jag kan känna glädje också nu, när jag borde vara tyngd av sorg. Samtidigt som sorgen bildar bakgrund till livet.
I kväll klockan 20 går andra delen av denna serie om Astrid Lindgren i SVT1. Den tredje och sista går på torsdag Nyårsdagen klockan 20.
lördag 27 december 2014
Inget nyval
UPPDATERAT
Det lär bli resultatet nu när Alliansen och socialdemokraterna har pratat ihop sig. Ett slags samlingsregering som om det vore krig i landet. Det kanske det är med alla bomber, brända bilar och en nedbränd lokal som användes som moské. För att inte tala om tiggarna på gatorna (också i går satt en tiggande kvinna utanför lokala affären när det var tio minus). Brotten är legio och inbördeskriget hotar bakom nästa hörn.
Då är det väl bra med en samlingsregering och att politikerna har pratat ihop sig för att bilda ett slags samförstånd inför den kris som förra valet åstadkom. Jag skrev redan för länge sedan att moderaterna och socialdemokraterna låg rätt nära varandra och har upprepat detta. Det vore väl på tiden att de jämkar och kommer överens. Stefan Löfven var inte någon bra statsminister, men kanske kan han växa nu då och bli bättre.
Presskonferens är utlyst till klockan 10:30 i dag. Sex partier ska vara närvarande. Inte vänstern dock. Och naturligtvis inte sverigedemokraterna. Bra så! Är så trött på dessa extremister inom svensk politik.
10:38
Stefan Löfven öppnade pressmötet med att säga att detta innebär att han tar ansvar för att Sverige ska kunna styras. Denna överenskommelse kallas Decemberöverenskommelsen och innebär att sex partier har blivit överens.
Sverige har en stolt tradition, sade han, med blocköverskridande uppgörelser, som innebär samarbete och samverkan. Detta innebär att en minoritetsregering ska få igenom sin budget, oppositionen har lovat att lägga ned sina röster i vårbudgeten och därmed släppa fram regeringens budget. Det krävs stabilitet i detta läge.
Anna Kinberg Batra från moderaterna fick sedan ordet. Hon sade att inget parti längre kan styra Sverigen ensamt och detta innebär fyra huvudpunkter:
1. Statsministern släpps fram i en minoritetsregering
2. Budgeten går igenom
3. Inga utbrytningar ur budgeten
4. Samarbete och samtal
Detta stärker Sverige sade hon, men Alliansen kommer ändå vara stark i opposition och ta ansvar för Sverige. Det vanligaste ordet var Sverige i det dessa båda sade. Därmed har sex partier tagit ifrån de yttersta partierna makten. Skönt! Inget nyval/extra val således. Bra!
Det lär bli resultatet nu när Alliansen och socialdemokraterna har pratat ihop sig. Ett slags samlingsregering som om det vore krig i landet. Det kanske det är med alla bomber, brända bilar och en nedbränd lokal som användes som moské. För att inte tala om tiggarna på gatorna (också i går satt en tiggande kvinna utanför lokala affären när det var tio minus). Brotten är legio och inbördeskriget hotar bakom nästa hörn.
Då är det väl bra med en samlingsregering och att politikerna har pratat ihop sig för att bilda ett slags samförstånd inför den kris som förra valet åstadkom. Jag skrev redan för länge sedan att moderaterna och socialdemokraterna låg rätt nära varandra och har upprepat detta. Det vore väl på tiden att de jämkar och kommer överens. Stefan Löfven var inte någon bra statsminister, men kanske kan han växa nu då och bli bättre.
 |
| 50-talet kommer inte tillbaka med nyval. Det ska vi vara glada för! Inte något särskilt roligt årtionde. Jag minns det så. Fattigt! |
10:38
Stefan Löfven öppnade pressmötet med att säga att detta innebär att han tar ansvar för att Sverige ska kunna styras. Denna överenskommelse kallas Decemberöverenskommelsen och innebär att sex partier har blivit överens.
Sverige har en stolt tradition, sade han, med blocköverskridande uppgörelser, som innebär samarbete och samverkan. Detta innebär att en minoritetsregering ska få igenom sin budget, oppositionen har lovat att lägga ned sina röster i vårbudgeten och därmed släppa fram regeringens budget. Det krävs stabilitet i detta läge.
Anna Kinberg Batra från moderaterna fick sedan ordet. Hon sade att inget parti längre kan styra Sverigen ensamt och detta innebär fyra huvudpunkter:
1. Statsministern släpps fram i en minoritetsregering
2. Budgeten går igenom
3. Inga utbrytningar ur budgeten
4. Samarbete och samtal
Detta stärker Sverige sade hon, men Alliansen kommer ändå vara stark i opposition och ta ansvar för Sverige. Det vanligaste ordet var Sverige i det dessa båda sade. Därmed har sex partier tagit ifrån de yttersta partierna makten. Skönt! Inget nyval/extra val således. Bra!
fredag 26 december 2014
Och det är tio år sedan
30 mars 2005 15.15
Jag har pratat med min barndomskompis. Det var inte tre familjemedlemmar som försvann, som jag trodde, utan fyra där i Khao Lak. Jag fick ett kort från henne och när jag ringer så sitter hon hemma och jobbar så jag får tag på henne. Bara hennes systerdotter överlevde och kom hem. Hon har kunnat berätta om det mirakel, som det ändå var, att hon klarade sig, att hon har kunnat komma hem och berätta om det ofattbara. De andra bara försvann i vågorna. De har hittat tre. De har fått hem tre av dem och kunnat ha en begravningsgudtjänst för dem. Den yngsta har de inte fått hem ännu. Hon var bara fyra år.
Sorg, sorg, sorg. Hur tar man sig igenom sorg? Hur kan man överleva att fyra familjemedlemmar bara försvann? Det går inte att fatta, inte att greppa, att förstå, att inse. De måste bara finnas kvar. Så måste det vara. De kan inte ha försvunnit utan att lämna spår. De måste finnas. Något annat är inte möjligt, inte rationellt. De måste finnas i någon form, någonstans. Annars kan inte livet levas, annars kan inte livet gå vidare, annars finns det ingen mening. Inte kan det vara så att dom bara försvinner i havet, dränks av vattnet och att inget mer finns. Det är inte rationellt. Dom som tror på ingenting efter det materiella, fysiska livet har missuppfattat allting. Så tror jag.
Hon låter som vanligt på rösten min barndomskompis fast mycket trött. Inte så underligt. Att hon klarar det, att dom klarar det. Det är obegripligt. Men hon blev glad över att hon fick kort från mig. Jag skickade på impuls ett gammalt kort på hennes lillasyster, från 60-talet. Hon fick det samma dag, som dom var på väg till Uppsala för att ta emot tre kistor. Hon läste brevet på vägen dit för att hon råkade ha med sig posten. Hon fick det i rätt dag i rätt stund. Jag som var så rädd över att det skulle bli fel, att min impuls skulle vara för häftig och alldeles för påträngande. Men det blev inte så.
Och hon hade varit så arg över att dom skulle åka dit. Till Thailand. Hon ville inte att dom skulle åka. Hon ville att dom skulle fira jul hemma. Och det sista hon sa var ungefär att nästa jul får ni vara hemma så att vi får fira tillsammans. Ja, sa dom. Och så kommer dom aldrig hem. Inte levande.
Det är 20 dagar sedan de hade begravningsgudstjänst för de tre som har identifierats och kommit hem, men fortfarande väntar de på den yngsta.
Ur min utgivna dagbok Ett Sekel av Tystnad sid 361-362
Den fjärde lilla familjemedlemmen kom också hem till slut.
Jag har pratat med min barndomskompis. Det var inte tre familjemedlemmar som försvann, som jag trodde, utan fyra där i Khao Lak. Jag fick ett kort från henne och när jag ringer så sitter hon hemma och jobbar så jag får tag på henne. Bara hennes systerdotter överlevde och kom hem. Hon har kunnat berätta om det mirakel, som det ändå var, att hon klarade sig, att hon har kunnat komma hem och berätta om det ofattbara. De andra bara försvann i vågorna. De har hittat tre. De har fått hem tre av dem och kunnat ha en begravningsgudtjänst för dem. Den yngsta har de inte fått hem ännu. Hon var bara fyra år.
Sorg, sorg, sorg. Hur tar man sig igenom sorg? Hur kan man överleva att fyra familjemedlemmar bara försvann? Det går inte att fatta, inte att greppa, att förstå, att inse. De måste bara finnas kvar. Så måste det vara. De kan inte ha försvunnit utan att lämna spår. De måste finnas. Något annat är inte möjligt, inte rationellt. De måste finnas i någon form, någonstans. Annars kan inte livet levas, annars kan inte livet gå vidare, annars finns det ingen mening. Inte kan det vara så att dom bara försvinner i havet, dränks av vattnet och att inget mer finns. Det är inte rationellt. Dom som tror på ingenting efter det materiella, fysiska livet har missuppfattat allting. Så tror jag.
Hon låter som vanligt på rösten min barndomskompis fast mycket trött. Inte så underligt. Att hon klarar det, att dom klarar det. Det är obegripligt. Men hon blev glad över att hon fick kort från mig. Jag skickade på impuls ett gammalt kort på hennes lillasyster, från 60-talet. Hon fick det samma dag, som dom var på väg till Uppsala för att ta emot tre kistor. Hon läste brevet på vägen dit för att hon råkade ha med sig posten. Hon fick det i rätt dag i rätt stund. Jag som var så rädd över att det skulle bli fel, att min impuls skulle vara för häftig och alldeles för påträngande. Men det blev inte så.
Och hon hade varit så arg över att dom skulle åka dit. Till Thailand. Hon ville inte att dom skulle åka. Hon ville att dom skulle fira jul hemma. Och det sista hon sa var ungefär att nästa jul får ni vara hemma så att vi får fira tillsammans. Ja, sa dom. Och så kommer dom aldrig hem. Inte levande.
Det är 20 dagar sedan de hade begravningsgudstjänst för de tre som har identifierats och kommit hem, men fortfarande väntar de på den yngsta.
Ur min utgivna dagbok Ett Sekel av Tystnad sid 361-362
Den fjärde lilla familjemedlemmen kom också hem till slut.
 |
Hela familjen med min barndomskamrat till höger och hennes lillasyster längst ned. Det kan vara 1957-58. I Björkhagen. Mamma till vänster och Tore bredvid. Leffe är också med, en grannpojke, som gillade att vi hade köpt TV (bredvid mamma). Lillasystern försvann i vågorna i Khao Lak tillsammans med tre nära släktingar.
|
tisdag 23 december 2014
Vi glömmer så fort
Och det blev önskeväder fast någon dag för sent, men det gör ingenting. Det är en aning blå himmel och lite snö i luften nu också. Och på marken.
Reflexväst är bra
En kvinna dog i går tillsammans med en av de hundar hon var ute och rastade. Den andra hunden blev omhändertagen av polisen. Det hände i Aneby i Småland där mörkret är väl så djupt som någon annanstans där det inte är snö. Hon blev överkörd. Själv började jag använda reflexväst när jag skulle gå ut med Lukas i det svarta mörkret som finns här ute. Några gatlyktor har vi, men annars blir det kolsvart. 
Det märks direkt när jag går ut med reflexväst. Bilarna bländar av så jag slipper bli blind av helljuset och de ser mig som fotgängare på ett par hundra meters avstånd. Det räcker. Lukas hade också reflex på sig så att bilisterna skulle se att det var ett ekipage som var ute och gick.Kvinnan som dog igår var i 65-årsåldern och en 50-årig man är anhållen för vållande till annans död. Så tråkigt. Ta det lugnt ifall ni behöver köra i mörkret. Och använd reflexväst ni som går!
Bilisterna tror då att det är byggjobbare eller andra på vägen med reflexväst och saktar automatiskt ned. Ingen vill köra ihjäl en annan människa. Lille Lukas dog av ålderdom 16 år och 2 månader gammal till slut. Över hundra år i hundår. Han ligger begravd i vår trädgård sedan i somras.
söndag 21 december 2014
Kris i journalistiken
UPPDATERAT
Precis som medieprofessor Mats Ekström skriver i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet så borde journalisterna bidra till en större granskning av vad invandring egentligen handlar om i Sverige. Men det är tabubelagt sedan länge. Journalisterna är precis som sju partier emot sverigedemokraterna, som förespråkar en minskning. Allt annat än fri invandring är garanterat rasism och icke tillåtet.
Valet står mellan invandring eller icke invandring och något annat finns inte. Det är ett märkligt ställningstagande från en fri press och blir mer och mer obegripligt. Sverigedemokraternas alternativ har inga nyanser i mediernas bevakning av frågan. Det går inte att diskutera detta i Sverige som görs i andra länder. Och vi får inte veta till exempel att Danmark sedan länge är nationalistiskt utan att skämmas för det och har gjort det svårare för invandrare att bli danska medborgare. Om detta beskrivs i Sverige är det enbart för att hålla fram hur illa det kan gå.
Tonläget i debatten har blivit hårt också för att journalistiken inte längre är som den var förut. Journalister är visserligen fortfarande en uppburen grupp människor i samhället, vilket sannerligen inte var fallet förr i tiden, då de ofta sågs som murvlar och kufar. Men deras position är mer osäker än förut för medierna är hårt ansatta av ekonomiska krav och det gäller att få fram hårdvinklade artiklar för att fånga läsare. Intresset från läsarna anses bygga på enkla konflikter.
Själv har jag ingen morgontidning i pappersformat och läser rätt sällan även andra tidningar i denna icke särskilt miljövänliga framställning. Dyrt blir det också. Nyheterna kan man fortfarande få ta del av på nätet och ett visst antal artiklar brukar man kunna läsa per månad om inte annat. Följden har blivit att jag och andra inskränkt läsandet av tidningar, som inte är öppna för att man läser deras artiklar. Tidningarna som gör så skapar själva ett mindre behov av produkten. Människor vänjs av med att läsa överhuvudtaget.
Medierna behöver inte ständigt bevisa att de inte är rasister eller främlingsfientliga. Det går att diskutera annat än ja eller nej till invandring. Det är inte medias uppgift att kalla svenska folket rasister eller nyfascister för att de tänker själva, eller journalisternas jobb att gå ärenden åt olika grupper. Som oberoende journalister med försök att göra något objektivt kan medierna grunna på vad en nation som Sverige egentligen är. Och vart vi är på väg. Det är något att diskutera mer på djupet.
Det går att ta fram massor av fakta i opinionsundersökningar och låta forskare också göra detta. Det gäller enbart att ställa frågorna på ett nytt sätt. Inte ständigt föra fram samma svart-vita resonemang om att vi minsann är bäst i världen på att ta hand om människor, som kommer hit. Är vi det? Varför har det varit två bombdåd två nätter i rad i samma fastighet i Rosengård i Malmö? Blir det ett nytt i natt?
Richard Swartz skrev en ledare i DN i fredags om att Sverige tar emot fler syriska flyktingar än något annat europeiskt land, att Sverige tar emot fler flyktingar per capita (person) än något annat OECD-land och att de utrikes födda står för mer än 40 procent av den långvariga svenska arbetslösheten. Detta är allvarligt, men är tabu att diskutera. Hans artikel var undantaget som bekräftade regeln och fortfarande tjafsas det om huruvida statistiken verkligen är sann. Inte kan det vara så illa? Nej statistiken ljuger säkert. Ta reda på fakta ni anställda journalister. Och presentera dem i artiklar. Ingå inte i det gamla skrået, som har funnits sedan Gutenbergs tid, där det största motståndet mot nya artikelidéer alltid har funnits hos kompisarna och cheferna på redaktionen. Tänk om! Ni har julen på er. Sedan är det strax val igen.
22.12.2014
Nej det blev inte ett nytt bombdåd i Malmö, men den tredje kolonistugan brann ned och andra är vandaliserade i Johanneslust i Östra Sommarstaden. Typiskt att dessa små stugor, som var de fattigas sommarhus förr i tiden, nu ska brännas ned av människor, som inte har någon känsla för de värden de står för. Föreningen bildades 1921 och är en av Malmös äldsta.
23.12.2014
Här bekymrar sig DN:s ledarsida över att det fria ordet är hotat. Nej, det är det inte, men privilegiet att ett skrå har patent på att föra ut sina ord över världen är det. Och det är bara bra. Yttrandefriheten har alltid varit villkorlig, som jag skrev häromdagen till DN:s kultursida och Björn Wiman. Jo så är det. Och orden har alltid behövt godkännas av två eller tre innan de gick i tryck. Ett slags kollektivt skrivande med gatekeepers, så inte något verkligt störande kunde komma ut till allmänheten. Så har det fria ordet alltid sett ut.
Precis som medieprofessor Mats Ekström skriver i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet så borde journalisterna bidra till en större granskning av vad invandring egentligen handlar om i Sverige. Men det är tabubelagt sedan länge. Journalisterna är precis som sju partier emot sverigedemokraterna, som förespråkar en minskning. Allt annat än fri invandring är garanterat rasism och icke tillåtet.
Valet står mellan invandring eller icke invandring och något annat finns inte. Det är ett märkligt ställningstagande från en fri press och blir mer och mer obegripligt. Sverigedemokraternas alternativ har inga nyanser i mediernas bevakning av frågan. Det går inte att diskutera detta i Sverige som görs i andra länder. Och vi får inte veta till exempel att Danmark sedan länge är nationalistiskt utan att skämmas för det och har gjort det svårare för invandrare att bli danska medborgare. Om detta beskrivs i Sverige är det enbart för att hålla fram hur illa det kan gå.
Tonläget i debatten har blivit hårt också för att journalistiken inte längre är som den var förut. Journalister är visserligen fortfarande en uppburen grupp människor i samhället, vilket sannerligen inte var fallet förr i tiden, då de ofta sågs som murvlar och kufar. Men deras position är mer osäker än förut för medierna är hårt ansatta av ekonomiska krav och det gäller att få fram hårdvinklade artiklar för att fånga läsare. Intresset från läsarna anses bygga på enkla konflikter.
Själv har jag ingen morgontidning i pappersformat och läser rätt sällan även andra tidningar i denna icke särskilt miljövänliga framställning. Dyrt blir det också. Nyheterna kan man fortfarande få ta del av på nätet och ett visst antal artiklar brukar man kunna läsa per månad om inte annat. Följden har blivit att jag och andra inskränkt läsandet av tidningar, som inte är öppna för att man läser deras artiklar. Tidningarna som gör så skapar själva ett mindre behov av produkten. Människor vänjs av med att läsa överhuvudtaget.
 |
| Bilden av murveln är fortfarande den gängse. Den ensamme hjälten som jagar nyheter med penna och papper iklädd 40-talskläder. Dags att omvärdera och förnya journalistrollen. |
Det går att ta fram massor av fakta i opinionsundersökningar och låta forskare också göra detta. Det gäller enbart att ställa frågorna på ett nytt sätt. Inte ständigt föra fram samma svart-vita resonemang om att vi minsann är bäst i världen på att ta hand om människor, som kommer hit. Är vi det? Varför har det varit två bombdåd två nätter i rad i samma fastighet i Rosengård i Malmö? Blir det ett nytt i natt?
Richard Swartz skrev en ledare i DN i fredags om att Sverige tar emot fler syriska flyktingar än något annat europeiskt land, att Sverige tar emot fler flyktingar per capita (person) än något annat OECD-land och att de utrikes födda står för mer än 40 procent av den långvariga svenska arbetslösheten. Detta är allvarligt, men är tabu att diskutera. Hans artikel var undantaget som bekräftade regeln och fortfarande tjafsas det om huruvida statistiken verkligen är sann. Inte kan det vara så illa? Nej statistiken ljuger säkert. Ta reda på fakta ni anställda journalister. Och presentera dem i artiklar. Ingå inte i det gamla skrået, som har funnits sedan Gutenbergs tid, där det största motståndet mot nya artikelidéer alltid har funnits hos kompisarna och cheferna på redaktionen. Tänk om! Ni har julen på er. Sedan är det strax val igen.
22.12.2014
Nej det blev inte ett nytt bombdåd i Malmö, men den tredje kolonistugan brann ned och andra är vandaliserade i Johanneslust i Östra Sommarstaden. Typiskt att dessa små stugor, som var de fattigas sommarhus förr i tiden, nu ska brännas ned av människor, som inte har någon känsla för de värden de står för. Föreningen bildades 1921 och är en av Malmös äldsta.
Här bekymrar sig DN:s ledarsida över att det fria ordet är hotat. Nej, det är det inte, men privilegiet att ett skrå har patent på att föra ut sina ord över världen är det. Och det är bara bra. Yttrandefriheten har alltid varit villkorlig, som jag skrev häromdagen till DN:s kultursida och Björn Wiman. Jo så är det. Och orden har alltid behövt godkännas av två eller tre innan de gick i tryck. Ett slags kollektivt skrivande med gatekeepers, så inte något verkligt störande kunde komma ut till allmänheten. Så har det fria ordet alltid sett ut.
fredag 19 december 2014
En snäll försäkringskassa
Vad snälla de är på f-kassan tänker jag när jag får sambons sista utbetalning. Han fick betalt också för den dagen han dog och ändå dog han på morgonen. Jag är så van att få betala för allt och att det inte tas någon hänsyn till mig eller honom som person, när det gäller statliga pengar, så minsta lilla eftergift åt ett dödsbo förundrar mig. Tänk att de som överlever midnatt får betalt för en dag till. Jag väntade mig inte ens det.
Men människor blir snällare och lite hjälpsammare när den nära och kära är död, fast på banken så rabblade den jag pratade med bara på, fast jag bad att få sitta lite avskilt och inte ute i samma rum som de som väntade på sin tur. Lite privat samtal ville jag ändå ha. Men av säkerhetsskäl ska dom väl göra så. Kan jag tänka. Dock bytte han plats till glasbur, när jag hade upprepat att jag inte ville sitta ute bland de andra. Jag ville inte att alla skulle höra vad vi pratade om.
Jag har gått hem till skrotnisse i bygden för han gav aldrig sambon ett skrotintyg på bilen, som inte finns. Och jag vill inte ärva en osynlig bil. Nisse pratade på men mindes inte just den bilen och det förstår jag för det var en massa år sedan den gick sönder och lämnades till skrotning. Vi åkte på en lång resa ända ned till Skåne med barnen i denna gröna Seat en härlig sommar och den var nästan som ett rymdskepp, för den hade så tjocka dörrar, som skyddade mot allt.
Mycket som måste redas ut nu när det inte längre finns någon sambo här. Alla relationer förändras när någon är död, också relationen till mig själv. Nu måste jag ta över en del av det han gjorde och ta hand om alla räkningar och annat som kommer. Vi hann aldrig riktigt prata om allt, men det ger sig. Tidigare i dag försökte jag sitta i telefonkö för att säga upp en prenumeration han hade, men hjärtat gick upp i varv, lätt att bli stressad. Jag orkade inte. Så jag mejlade till tidningens chefredaktör och frågade om jag kunde få hjälp. Han var barnledig, men svarade trots allt på mejlet. Han skulle ordna detta. Tack.
Jag är miljöskadad av stressen att ha haft mitt arbete som journalist och av att ha envisats med att blogga och skriva på Facebook och fortsätta att vara offentlig, stress gav också cancer åt min sambo, som också var journalist. Förr i tiden var medelåldern på journalister 48 år, men han blev ändå 57. Inte mycket det dock heller.
Jag sade upp vänskapen med en argsint man på Facebook, för jag orkar inte med sånt längre. Är som sagt miljöskadad och måste nu skydda mig. Allt ska vara mjukt och inbäddat i rosa och fluffiga färger. Eller i den vita färgen, som nästan alla blommorna har haft, som jag har fått. Då när de kom tänkte jag: ska jag ha blommor? Varför då? För jag var så snäll, som min sambo sade, när jag skötte om honom? Jag var inte snäll mot honom. Det är man inte mot någon man har levt med i trettio år, utan det är självklart att man tar hand om denna nära och älskade människa så mycket och gott det går. Men blommorna är självklart menade till tröst. I morgon står hans dödsannons i Dagens Nyheter.
Men människor blir snällare och lite hjälpsammare när den nära och kära är död, fast på banken så rabblade den jag pratade med bara på, fast jag bad att få sitta lite avskilt och inte ute i samma rum som de som väntade på sin tur. Lite privat samtal ville jag ändå ha. Men av säkerhetsskäl ska dom väl göra så. Kan jag tänka. Dock bytte han plats till glasbur, när jag hade upprepat att jag inte ville sitta ute bland de andra. Jag ville inte att alla skulle höra vad vi pratade om.
Jag har gått hem till skrotnisse i bygden för han gav aldrig sambon ett skrotintyg på bilen, som inte finns. Och jag vill inte ärva en osynlig bil. Nisse pratade på men mindes inte just den bilen och det förstår jag för det var en massa år sedan den gick sönder och lämnades till skrotning. Vi åkte på en lång resa ända ned till Skåne med barnen i denna gröna Seat en härlig sommar och den var nästan som ett rymdskepp, för den hade så tjocka dörrar, som skyddade mot allt.
Mycket som måste redas ut nu när det inte längre finns någon sambo här. Alla relationer förändras när någon är död, också relationen till mig själv. Nu måste jag ta över en del av det han gjorde och ta hand om alla räkningar och annat som kommer. Vi hann aldrig riktigt prata om allt, men det ger sig. Tidigare i dag försökte jag sitta i telefonkö för att säga upp en prenumeration han hade, men hjärtat gick upp i varv, lätt att bli stressad. Jag orkade inte. Så jag mejlade till tidningens chefredaktör och frågade om jag kunde få hjälp. Han var barnledig, men svarade trots allt på mejlet. Han skulle ordna detta. Tack.
 |
| Min sambo Olle förra året med sitt barnbarn Milo Copyright Max Rudberg |
Jag sade upp vänskapen med en argsint man på Facebook, för jag orkar inte med sånt längre. Är som sagt miljöskadad och måste nu skydda mig. Allt ska vara mjukt och inbäddat i rosa och fluffiga färger. Eller i den vita färgen, som nästan alla blommorna har haft, som jag har fått. Då när de kom tänkte jag: ska jag ha blommor? Varför då? För jag var så snäll, som min sambo sade, när jag skötte om honom? Jag var inte snäll mot honom. Det är man inte mot någon man har levt med i trettio år, utan det är självklart att man tar hand om denna nära och älskade människa så mycket och gott det går. Men blommorna är självklart menade till tröst. I morgon står hans dödsannons i Dagens Nyheter.
torsdag 18 december 2014
Minska flyktingkostnader
UPPDATERAT
Det var väl på tiden att någon politiker från Alliansen börjar diskutera kostnader och andra problem med den massinvandring vi har. Jag vet inte om det var sant att någon chartrat ett plan för att landa i Malmö och göra sig själva till flyktingar, men det skulle inte förvåna mig. Sverige är landet som låter sig användas till allt möjligt. Tidningen Norra Skåne har dessutom skrivit om detta, så nog verkar det stämma. Dessutom Expressen/Kvällsposten, så det är nog alldeles sant.
Göran Hägglund från kristdemokraterna tar äntligen bladet från munnen och börjar prata om detta. Han har varit arg och ledsen under hösten skriver han att ingen diskuterar samhällsproblemen utan istället klistrar etiketter på varandra. Jo det är så självklart att det är dags att börja prata i de termerna. Någon var tvungen att lyfta på locket på den kokande grytan innan den kokade över.
Spiken i kistan var väl att sverigedemokraterna fick 16 procent i senaste opinionsundersökningen. Det är bråttom för de andra partierna att sluta vara strutsar och stoppa huvudet i sanden. Folket kräver helt enkelt detta som lever med den överväldigande invasionen av människor från många länder. Med de problem detta medför. Även de som inte pratar högt om detta har en åsikt. Folket grumsar i sina stugor och lägenheter. Och det var bara en tidsfråga innan detta måste komma fram. Tre konkreta förslag från Göran Hägglund:
Lägre bidrag är första förslaget. Invandrare ska få/tjäna 100 000 kronor per år som mest under fem år utan skatt, sedan ska detta upphöra. De ska bli som andra svenskar. Etableringsbidraget ska göra det lönsamt att jobba deltid och på kortare vikariat.
Att flyktingar och andra invandrare får tillfälliga uppehållstillstånd är väl inget att prata om. Det är rätt självklart. Alla ska inte bli svenskar när de sätter sin fot på svensk mark. Det blev inte fadern till min förste son heller när han kom från Västtyskland på 60-talet. Tre års tillfälligt uppehållstillstånd är rimligt.
Väntetiderna ska kortas hos Migrationsverket genom att säkra länder avslås snabbare så att verkliga flyktingar kan slussas vidare fortare. Hägglund lovar också att återkomma med fler förslag.
Det här betyder att Alliansen har tagit steget att diskutera de problem som finns i Sverige. Bra gjort Göran Hägglund!
24.12.2013
Här kan ni se att Alliansen och socialdemokraterna i praktiken inte skiljer sig så mycket åt i synen på hur Sverige har det. Det är franska tidningen Le Monde, som har intervjuat näringsministern och socialdemokraten Mikael Damberg och tidningen skriver att Sverige letar efter sin förlorade välfärdsmodell. " I Zlatan Ibrahimovic land vågar ingen längre ge några goda råd." säger Le Monde och menar att Sverige alltid har framstått som bäst ända sedan 60-talet. Men nu är det inte längre så.
Mikael Damberg uttryckte lite försiktigt att välfärdsmodellen nog var i fara med åtta procents arbetslöshet och att invandringen på kring 100 000 nästa år är en utmaning. Kanske måste de ändra sin politik? Dock menar näringsministern att till 2020 ska Sverige ha den lägsta arbetslösheten i Europa. Men kommer verkligen socialdemokraterna att vara vid makten så länge?
Det var väl på tiden att någon politiker från Alliansen börjar diskutera kostnader och andra problem med den massinvandring vi har. Jag vet inte om det var sant att någon chartrat ett plan för att landa i Malmö och göra sig själva till flyktingar, men det skulle inte förvåna mig. Sverige är landet som låter sig användas till allt möjligt. Tidningen Norra Skåne har dessutom skrivit om detta, så nog verkar det stämma. Dessutom Expressen/Kvällsposten, så det är nog alldeles sant.
Göran Hägglund från kristdemokraterna tar äntligen bladet från munnen och börjar prata om detta. Han har varit arg och ledsen under hösten skriver han att ingen diskuterar samhällsproblemen utan istället klistrar etiketter på varandra. Jo det är så självklart att det är dags att börja prata i de termerna. Någon var tvungen att lyfta på locket på den kokande grytan innan den kokade över.
Spiken i kistan var väl att sverigedemokraterna fick 16 procent i senaste opinionsundersökningen. Det är bråttom för de andra partierna att sluta vara strutsar och stoppa huvudet i sanden. Folket kräver helt enkelt detta som lever med den överväldigande invasionen av människor från många länder. Med de problem detta medför. Även de som inte pratar högt om detta har en åsikt. Folket grumsar i sina stugor och lägenheter. Och det var bara en tidsfråga innan detta måste komma fram. Tre konkreta förslag från Göran Hägglund:
Lägre bidrag är första förslaget. Invandrare ska få/tjäna 100 000 kronor per år som mest under fem år utan skatt, sedan ska detta upphöra. De ska bli som andra svenskar. Etableringsbidraget ska göra det lönsamt att jobba deltid och på kortare vikariat.
Att flyktingar och andra invandrare får tillfälliga uppehållstillstånd är väl inget att prata om. Det är rätt självklart. Alla ska inte bli svenskar när de sätter sin fot på svensk mark. Det blev inte fadern till min förste son heller när han kom från Västtyskland på 60-talet. Tre års tillfälligt uppehållstillstånd är rimligt.
Väntetiderna ska kortas hos Migrationsverket genom att säkra länder avslås snabbare så att verkliga flyktingar kan slussas vidare fortare. Hägglund lovar också att återkomma med fler förslag.
Det här betyder att Alliansen har tagit steget att diskutera de problem som finns i Sverige. Bra gjort Göran Hägglund!
24.12.2013
Här kan ni se att Alliansen och socialdemokraterna i praktiken inte skiljer sig så mycket åt i synen på hur Sverige har det. Det är franska tidningen Le Monde, som har intervjuat näringsministern och socialdemokraten Mikael Damberg och tidningen skriver att Sverige letar efter sin förlorade välfärdsmodell. " I Zlatan Ibrahimovic land vågar ingen längre ge några goda råd." säger Le Monde och menar att Sverige alltid har framstått som bäst ända sedan 60-talet. Men nu är det inte längre så.
Mikael Damberg uttryckte lite försiktigt att välfärdsmodellen nog var i fara med åtta procents arbetslöshet och att invandringen på kring 100 000 nästa år är en utmaning. Kanske måste de ändra sin politik? Dock menar näringsministern att till 2020 ska Sverige ha den lägsta arbetslösheten i Europa. Men kommer verkligen socialdemokraterna att vara vid makten så länge?
onsdag 17 december 2014
Samer är inte svenskar
UPPDATERAT
Det har de aldrig velat bli och de vill inte bli assimilerade. Det är därför det finns ett sameting och utbildning på samiska. Det säger Mattias Åhrén som är folkrättsjurist och han menar också att det är därför samer har särskilda rättigheter och rätt till marker. Han tycker också att det är farligare att säga att samer är svenskar för det gör att de till slut försvinner som folk. Det är bättre att bli kallad lappdjävel än svensk drar han till med i en debattartikel på SVT Opinion.
Samer har således rätt till särbehandling för att de är av en särskild sort, för att deras kulturella bakgrund är annorlunda än majoritetsbefolkningen. Rent juridiskt är det så att alla människor är lika och ska ha rätt till lika behandling, men det är också så att olika människor har rätt till olika behandling, vilket betyder att samerna har rätt till sitt eget parlament och sin mark för att kunna upprätthålla sin egen livsstil.
Lite barnsligt och fånigt blev det i riksdagen i dag då olika ledamöter envisades med att tala andra språk än svenska och absolut inte hedrade det ämbete som talmannen med klubban har. De mobbade sd-ledamoten Björn Söder, som sitter som talman för att föra fram politiska åsikter, men han får göra det annars. Att andra i riksdagen mobbar talmannen är bara dumt och icke värdigt den svenska riksdagen. Talmännen kommer i rang efter kungen, men före statsministern.
Magdalena Ribbing på DN, som senast uttalade sig om hur hemska män kan vara som ordförande, kan väl berätta för riksdagen och ledamöterna där hur de ska uppföra sig gentemot sin egen ordförande talmannen. Hon är ju bra på etikett, vilket våra valda ledamöter i riksdagen inte verkar vara. Någon jävla ordning får det väl vara även i riksdagen, för att travestera det den gamle kommunistledaren C H Hermansson sade om sitt parti 1969.
19.12.2014
Författaren Göran Hägg tyckte precis som jag i Nyhetspanelen i morse på SVT om fånerierna i riksdagen. Folk blir förbannade och jättearga, menade han över detta. Jo så är det. Riksdagen som dagis är inte kul.
21.12.2014
Här kan ni läsa ett bra debattinlägg om paternal svenskhet (en självgodhet där det svenska är måttstocken alla borde sträva efter) och att det faktiskt finns minoriteter lite varstans i olika länder i världen, som inte vill få sitt namn efter den nation, där de råkar leva. Kurder vill inte kallas turkar, och motsatt så känner araber sig som en nation fast de finns i olika länder och svenskar i Finland är inte finnar. Minoriteten anser att den också får finnas och behålla sina kulturella särdrag. Medan vi i Sverige går motsatt väg och tror att alla människor kan samsas under samma kultur. Och den måste tydligen skifta efter de senaste invandrarna, så att vi måste hålla tillbaka den kultur, som kan vara vår egen. Men ändå envisas vi med att äta skinka på julen och klä vår gran. Samtidigt som det kommer vegetarianer hit till mig på julaftonen och de får naturligtvis äta vad de vill. Matkulturen kan vara olika också i en familj. Leve den kulturella friheten!
Det har de aldrig velat bli och de vill inte bli assimilerade. Det är därför det finns ett sameting och utbildning på samiska. Det säger Mattias Åhrén som är folkrättsjurist och han menar också att det är därför samer har särskilda rättigheter och rätt till marker. Han tycker också att det är farligare att säga att samer är svenskar för det gör att de till slut försvinner som folk. Det är bättre att bli kallad lappdjävel än svensk drar han till med i en debattartikel på SVT Opinion.
Samer har således rätt till särbehandling för att de är av en särskild sort, för att deras kulturella bakgrund är annorlunda än majoritetsbefolkningen. Rent juridiskt är det så att alla människor är lika och ska ha rätt till lika behandling, men det är också så att olika människor har rätt till olika behandling, vilket betyder att samerna har rätt till sitt eget parlament och sin mark för att kunna upprätthålla sin egen livsstil.
 |
| Samer är inte svenskar utan ett särskilt folk med andra rättigheter än majoritetsbefolkningen |
Magdalena Ribbing på DN, som senast uttalade sig om hur hemska män kan vara som ordförande, kan väl berätta för riksdagen och ledamöterna där hur de ska uppföra sig gentemot sin egen ordförande talmannen. Hon är ju bra på etikett, vilket våra valda ledamöter i riksdagen inte verkar vara. Någon jävla ordning får det väl vara även i riksdagen, för att travestera det den gamle kommunistledaren C H Hermansson sade om sitt parti 1969.
19.12.2014
Författaren Göran Hägg tyckte precis som jag i Nyhetspanelen i morse på SVT om fånerierna i riksdagen. Folk blir förbannade och jättearga, menade han över detta. Jo så är det. Riksdagen som dagis är inte kul.
21.12.2014
Här kan ni läsa ett bra debattinlägg om paternal svenskhet (en självgodhet där det svenska är måttstocken alla borde sträva efter) och att det faktiskt finns minoriteter lite varstans i olika länder i världen, som inte vill få sitt namn efter den nation, där de råkar leva. Kurder vill inte kallas turkar, och motsatt så känner araber sig som en nation fast de finns i olika länder och svenskar i Finland är inte finnar. Minoriteten anser att den också får finnas och behålla sina kulturella särdrag. Medan vi i Sverige går motsatt väg och tror att alla människor kan samsas under samma kultur. Och den måste tydligen skifta efter de senaste invandrarna, så att vi måste hålla tillbaka den kultur, som kan vara vår egen. Men ändå envisas vi med att äta skinka på julen och klä vår gran. Samtidigt som det kommer vegetarianer hit till mig på julaftonen och de får naturligtvis äta vad de vill. Matkulturen kan vara olika också i en familj. Leve den kulturella friheten!
Civilisation eller avgrund
Så drastiskt är valet i dagens värld menar DN på ledarsidan i dag. Kampen för mänskligheten måste fortsätta. Ja, naturligtvis. Terrordådet med 141 mördade barn och vuxna i Pakistan är bland det värsta som någonsin har hänt. Det var galningarnas desperata dåd för att försöka stoppa den utveckling, som finns i världen mot jämlikhet och allas lika värde.
Malalas mottagande av fredspriset visades i pakistansk TV och det utlöste eventuellt detta våldsamma hat bland de som själva nu har gått under. Alla terroristerna är döda. Extremister får nu större utrymme än någonsin världen över för våra medier är så snabba. Men de är en ytterst liten droppe i havet av fredliga människor på jorden.
Vi lever i en värld som håller på att jämkas samman och bli till en helhet. Det går inte utan vånda. Förändringar medför också sådana här vansinnesdåd. Men det finns ingen väg tillbaka till slaveri och icke utbildning. Vi kan inte leva som om världen har stått stilla sedan tusen år.
Malalas mottagande av fredspriset visades i pakistansk TV och det utlöste eventuellt detta våldsamma hat bland de som själva nu har gått under. Alla terroristerna är döda. Extremister får nu större utrymme än någonsin världen över för våra medier är så snabba. Men de är en ytterst liten droppe i havet av fredliga människor på jorden.
Vi lever i en värld som håller på att jämkas samman och bli till en helhet. Det går inte utan vånda. Förändringar medför också sådana här vansinnesdåd. Men det finns ingen väg tillbaka till slaveri och icke utbildning. Vi kan inte leva som om världen har stått stilla sedan tusen år.
tisdag 16 december 2014
Hundra procent svensk
UPPDATERAT
Diskussionen om svenskheten svallar högt efter att Björn Söder (sd) trätt fram och sagt något om att det finns andra nationer i Sverige, fast alla är svenskar. Han pekade ut samer och judar i denna intervju i DN. Så här gick samtalet mellan honom och DN:
Kan man inte vara både jude och svensk, samtidigt?
- Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid.
Komikern Soran Isamail brukar säga att han är 100 procent svensk och 100 procent kurd. Kan man inte vara det?
- Jag tror inte att man kan det, att tillhöra två nationer på det sättet. Däremot kan ju kurder vara svenska medborgare. Problemet är om det blir för många i Sverige som tillhör andra nationer.
Det är ordet nation, som är det svåra ordet här. Vad är en nation? Är det ett geografiskt område eller är det vad som befinner sig inuti människor. Under de årtionden som jag jobbade på DN tänkte jag aldrig på om människor var judar, kristna eller något annat. Det var inte det viktiga, utan hur de framstod som människor. Jag blev förvånad när jag långt senare upptäckte att den chef vi kallade "Vackre Kalle" var jude. Det hade inte i mitt huvud något att göra med hur han var som människa. Han var en vacker man, som tyckte om att umgås med kvinnor. Så framstod han för mig.
Kan man vara något annat än svensk när man bor i Sverige? Problemet med att ständigt trycka på varifrån människor kommer eller vad de är i nationstermer är att de sorteras i grupper. Det gör knappast att de integreras i vårt samhälle. Under lång tid har vi tagit emot människor utifrån. Och de har kommit hit och arbetat och sedan eventuellt återvänt till sina länder igen. Det gällde för par årtionden sedan de som kom från Balkan. Redan på 60-talet arbetade jag ihop med människor därifrån. De var som vi. Nu gäller det människor som kommer från mer exotiska trakter, där kulturen skiljer sig från den svenska. De flyr från krig eller dåliga förhållanden.
Det finns ett förakt från en del av dessa människor för våra seder och vår kulturella tillhörighet. De vill betona vad de är i motsats till oss. Något som vänsterrörelsen också har uttryckt under lång tid, men då har detta förakt kallats kälkborgerlighet eller något annat nedsättande. Det är synen på människor uppdelade i olika grupper, där en del lever på en låg skvallrande nivå utan högre bildning och utan insikter eller perspektiv. Denna småborgerliga grupp ansågs gå aristokratins ärenden i Frankrike.
Det har varit finare att tillhöra adeln i Sverige och eftersom vi aldrig har haft någon revolution är det delvis fortfarande så och vi har velat höja de som kom nya till Sverige och ta in dem i de nyare adliga politiska grupper, som socialdemokratin kom att bli under 1900-talet, då denna inriktning under lång tid satt vid makten och genomsyrade samhället på många nivåer. Detta medförde att en del inom byråkratin också kom att förakta de seder vi sedan lång tid hade i Sverige. Det skulle inte synas vilken kulturell tillhörighet Sverige som land hade. Min avlägsna släkting Margareta Wadstein, som var ombudsman mot etnisk diskriminering, ville ta bort alla tecken på att staten var kristen i juletid med adventsljusstakar och annat på statliga institutioner. Religiösa symboler var inte bra, men man kunde inte förbjuda sikher att använda turban eller kvinnor att använda slöja, tyckte hon.
Detta tänkande spred sig sedan till julgranar, som ställdes upp på offentliga platser. De var inte bra för de förde fram ett kristet budskap. Och det irriterade särskilt muslimer. Här skrev jag om detta tidigare. Det är svårt att tolka symboler för de går ned till andra skikt än de logiska, mentala, förnuftiga. De rör de känslomässiga skikten i människor. Och dessa i sin tur har oftast inte någon beröring med tanken. De finns rent konkret i våra olika hjärnhalvor. Inuti oss finns olika känslomässiga lager som kan kallas allt möjligt: demoner, djävlar, änglar eller till och med gudar. Dessa skikt försvinner inte utan finns kvar som mänsklighetens samlade kapital på gott och ont. De kan dyka upp igen i människors medvetande. Och då har vi chansen att om igen betrakta dessa känslor och göra om dem i nutid till något som också vänsterhjärnan omfattar. Men tyvärr kräver detta mycket energi och vår reflexmässiga inställning blir att begrava allt tills verkligheten tvingar oss att ta itu med detta.
Vi ser nu om igen hur vi har börjat om från början och gått djupt ned i våra känslomässiga föreställningar. En yttring av detta är att vi måste ta ställning till vad politiska partier står för i vårt land. Vilka idéer vi omfattar. Många känner att de tycker som sverigedemokraterna, vilket beror av att de andra politiska partierna har satt upp en mur mot de dunkla känslor som dessa företräder. Partierna skulle kunna diskutera på djupet vad vårt land är och vilka vi är som svenskar, men dit kommer vi inte. Det finns heller inte något intellektuellt skikt i befolkningen som kan göra sig hörd om detta. Det är tabu att uttrycka något negativt om den stora invandring vi har och den omgörning som pågår av samhället. Det är farligt att ta itu med detta, för vi beslöt för länge sedan att detta är ondska, som fick ett av sina utbrott under andra världskriget. Vi är rädda för denna ondska. Den är absolut och tar sig olika uttryck, som måste bekämpas. Just nu är vi inne på att vi själva är onda, och särskilt då sverigedemokraterna i politiken, medan de som kommer som flyktingar till vårt land är goda och måste beskyddas.
Detta är att om igen befinna sig i märkliga diskussioner, som inte för framåt. Mänskligheten som helhet svajar mellan att betrakta sig och varandra som gudar eller djävlar, att skylla på varandra för sina egna tillkortakommanden, att placera ondskan hos andra, för att slippa ta itu med den. Detta borde inte vara ett evigt problem. Vi är på väg mot att betrakta alla människor som likvärdiga, att inse att vi är en enda ras av människor på jorden och att vi har en planet att samsas om. Den stora invandringen till Sverige, som är utan motstycke i historien, behöver dock diskuteras på ett bättre sätt än känslomässigt. Vi kan i längden inte ta emot alla de som vill komma hit. Att köra vår egen ekonomi i botten för att vi ska betraktas som goda människor är inte intelligent.
10:45
Här kan ni se debatten från i morse i SVT mellan Jonas Sjöstedt (v) och Björn Söder (sd) om "klockan från historien som ringer", som Sjöstedt uttryckte sig. Apropå ovanstående intervju i DN och att v-ledamoten Rossana Dinamarca i går i riksdagen uttryckte (precis som Sjöstedt nu) att Björn Söder inte är deras talman. Jag håller med Björn Söder om det faktum att han sitter inte som andre vice talman i egenskap av politisk talesman för sd, utan detta är ett ämbete, som ska visas respekt i riksdagen. Det har inte vänsterpartiet gjort nu. Ingen riksdagsman säger till vår statschef, kungen, när han öppnar riksmötet: du är inte min kung. Det är att skymfa folket, som har velat ha det så att statschefen öppnar riksdagens arbete. Vänsterpartiet ställer sig utanför de demokratiska spelreglerna när de inte tycker om, att talmannen är tillsatt enligt regler som riksdagen, folkets valda riksdag, har skapat. Här tog Jonas Sjöstedt på sig sin iskalla blick igen. Den som gör att han inte vinner debatter. Plus att han förvanskar sagda ord, som det passar honom. Inte ens DN höll fast vid den rubrik de bytte till under publiceringsdagen där det påstods att Björn Söder sagt att judar är inte svenskar. Den rubriken höll inte.
OBS! Fast det är tröttsamt så vill jag påpeka att jag inte är sverigedemokrat och aldrig kommer att bli det, lika lite som jag är vänsterpartist och aldrig kommer att bli det. Ovanstående är skrivet utifrån mina roller i samhället som journalist och författare.
Diskussionen om svenskheten svallar högt efter att Björn Söder (sd) trätt fram och sagt något om att det finns andra nationer i Sverige, fast alla är svenskar. Han pekade ut samer och judar i denna intervju i DN. Så här gick samtalet mellan honom och DN:
Kan man inte vara både jude och svensk, samtidigt?
- Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid.
Komikern Soran Isamail brukar säga att han är 100 procent svensk och 100 procent kurd. Kan man inte vara det?
- Jag tror inte att man kan det, att tillhöra två nationer på det sättet. Däremot kan ju kurder vara svenska medborgare. Problemet är om det blir för många i Sverige som tillhör andra nationer.
Det är ordet nation, som är det svåra ordet här. Vad är en nation? Är det ett geografiskt område eller är det vad som befinner sig inuti människor. Under de årtionden som jag jobbade på DN tänkte jag aldrig på om människor var judar, kristna eller något annat. Det var inte det viktiga, utan hur de framstod som människor. Jag blev förvånad när jag långt senare upptäckte att den chef vi kallade "Vackre Kalle" var jude. Det hade inte i mitt huvud något att göra med hur han var som människa. Han var en vacker man, som tyckte om att umgås med kvinnor. Så framstod han för mig.
Kan man vara något annat än svensk när man bor i Sverige? Problemet med att ständigt trycka på varifrån människor kommer eller vad de är i nationstermer är att de sorteras i grupper. Det gör knappast att de integreras i vårt samhälle. Under lång tid har vi tagit emot människor utifrån. Och de har kommit hit och arbetat och sedan eventuellt återvänt till sina länder igen. Det gällde för par årtionden sedan de som kom från Balkan. Redan på 60-talet arbetade jag ihop med människor därifrån. De var som vi. Nu gäller det människor som kommer från mer exotiska trakter, där kulturen skiljer sig från den svenska. De flyr från krig eller dåliga förhållanden.
Det finns ett förakt från en del av dessa människor för våra seder och vår kulturella tillhörighet. De vill betona vad de är i motsats till oss. Något som vänsterrörelsen också har uttryckt under lång tid, men då har detta förakt kallats kälkborgerlighet eller något annat nedsättande. Det är synen på människor uppdelade i olika grupper, där en del lever på en låg skvallrande nivå utan högre bildning och utan insikter eller perspektiv. Denna småborgerliga grupp ansågs gå aristokratins ärenden i Frankrike.
Det har varit finare att tillhöra adeln i Sverige och eftersom vi aldrig har haft någon revolution är det delvis fortfarande så och vi har velat höja de som kom nya till Sverige och ta in dem i de nyare adliga politiska grupper, som socialdemokratin kom att bli under 1900-talet, då denna inriktning under lång tid satt vid makten och genomsyrade samhället på många nivåer. Detta medförde att en del inom byråkratin också kom att förakta de seder vi sedan lång tid hade i Sverige. Det skulle inte synas vilken kulturell tillhörighet Sverige som land hade. Min avlägsna släkting Margareta Wadstein, som var ombudsman mot etnisk diskriminering, ville ta bort alla tecken på att staten var kristen i juletid med adventsljusstakar och annat på statliga institutioner. Religiösa symboler var inte bra, men man kunde inte förbjuda sikher att använda turban eller kvinnor att använda slöja, tyckte hon.
 |
| Julgranen är från 2013 och svensk. Copyright Ann Helena Rudberg |
Detta tänkande spred sig sedan till julgranar, som ställdes upp på offentliga platser. De var inte bra för de förde fram ett kristet budskap. Och det irriterade särskilt muslimer. Här skrev jag om detta tidigare. Det är svårt att tolka symboler för de går ned till andra skikt än de logiska, mentala, förnuftiga. De rör de känslomässiga skikten i människor. Och dessa i sin tur har oftast inte någon beröring med tanken. De finns rent konkret i våra olika hjärnhalvor. Inuti oss finns olika känslomässiga lager som kan kallas allt möjligt: demoner, djävlar, änglar eller till och med gudar. Dessa skikt försvinner inte utan finns kvar som mänsklighetens samlade kapital på gott och ont. De kan dyka upp igen i människors medvetande. Och då har vi chansen att om igen betrakta dessa känslor och göra om dem i nutid till något som också vänsterhjärnan omfattar. Men tyvärr kräver detta mycket energi och vår reflexmässiga inställning blir att begrava allt tills verkligheten tvingar oss att ta itu med detta.
Vi ser nu om igen hur vi har börjat om från början och gått djupt ned i våra känslomässiga föreställningar. En yttring av detta är att vi måste ta ställning till vad politiska partier står för i vårt land. Vilka idéer vi omfattar. Många känner att de tycker som sverigedemokraterna, vilket beror av att de andra politiska partierna har satt upp en mur mot de dunkla känslor som dessa företräder. Partierna skulle kunna diskutera på djupet vad vårt land är och vilka vi är som svenskar, men dit kommer vi inte. Det finns heller inte något intellektuellt skikt i befolkningen som kan göra sig hörd om detta. Det är tabu att uttrycka något negativt om den stora invandring vi har och den omgörning som pågår av samhället. Det är farligt att ta itu med detta, för vi beslöt för länge sedan att detta är ondska, som fick ett av sina utbrott under andra världskriget. Vi är rädda för denna ondska. Den är absolut och tar sig olika uttryck, som måste bekämpas. Just nu är vi inne på att vi själva är onda, och särskilt då sverigedemokraterna i politiken, medan de som kommer som flyktingar till vårt land är goda och måste beskyddas.
Detta är att om igen befinna sig i märkliga diskussioner, som inte för framåt. Mänskligheten som helhet svajar mellan att betrakta sig och varandra som gudar eller djävlar, att skylla på varandra för sina egna tillkortakommanden, att placera ondskan hos andra, för att slippa ta itu med den. Detta borde inte vara ett evigt problem. Vi är på väg mot att betrakta alla människor som likvärdiga, att inse att vi är en enda ras av människor på jorden och att vi har en planet att samsas om. Den stora invandringen till Sverige, som är utan motstycke i historien, behöver dock diskuteras på ett bättre sätt än känslomässigt. Vi kan i längden inte ta emot alla de som vill komma hit. Att köra vår egen ekonomi i botten för att vi ska betraktas som goda människor är inte intelligent.
10:45
Här kan ni se debatten från i morse i SVT mellan Jonas Sjöstedt (v) och Björn Söder (sd) om "klockan från historien som ringer", som Sjöstedt uttryckte sig. Apropå ovanstående intervju i DN och att v-ledamoten Rossana Dinamarca i går i riksdagen uttryckte (precis som Sjöstedt nu) att Björn Söder inte är deras talman. Jag håller med Björn Söder om det faktum att han sitter inte som andre vice talman i egenskap av politisk talesman för sd, utan detta är ett ämbete, som ska visas respekt i riksdagen. Det har inte vänsterpartiet gjort nu. Ingen riksdagsman säger till vår statschef, kungen, när han öppnar riksmötet: du är inte min kung. Det är att skymfa folket, som har velat ha det så att statschefen öppnar riksdagens arbete. Vänsterpartiet ställer sig utanför de demokratiska spelreglerna när de inte tycker om, att talmannen är tillsatt enligt regler som riksdagen, folkets valda riksdag, har skapat. Här tog Jonas Sjöstedt på sig sin iskalla blick igen. Den som gör att han inte vinner debatter. Plus att han förvanskar sagda ord, som det passar honom. Inte ens DN höll fast vid den rubrik de bytte till under publiceringsdagen där det påstods att Björn Söder sagt att judar är inte svenskar. Den rubriken höll inte.
OBS! Fast det är tröttsamt så vill jag påpeka att jag inte är sverigedemokrat och aldrig kommer att bli det, lika lite som jag är vänsterpartist och aldrig kommer att bli det. Ovanstående är skrivet utifrån mina roller i samhället som journalist och författare.
måndag 15 december 2014
Terroristgalning i Sydney
UPPDATERAT
Den värsta sortens galningar är religiösa. Är det så? Nej det är så att alla galningar på denna jord är religiösa på något sätt. De tror på dogmer och fastställda ord, som tar över dem. Det är ett välkänt fenomen när människor skärs av från den mänskliga gemenskapen och istället tas över av inre innehåll. Och det finns massor att ta av eftersom vi har en rätt lång historia nu med ord och profeter. Vare sig de är rent privatreligiösa eller mer politiska.
Människans svaghet och styrka är att hon kan övertala sig själv att tro på ord och fastställda dogmer. Ibland är det på gott för det finns vetenskap, som hänger ihop med verkligheten. Då kan vi få rymdfärder, mobiler, datorer och annat, som är mest på gott för mänsklighetens kunskap och kommunikation. Vi är bärare av kunskapen. Särskilt vi som har levt ett antal decennier på denna jord och har hunnit att ta in mycket av verklig kunskap.
Det gäller alltid att balansera denna kunskap på gott och ont inom oss själva. Gud eller Allah bestämmer inte här på denna planet. Det gör vi. Men eftersom människor har en fri vilja kan sådana galningar som han i Sydney begära en IS-flagga och ta ett kafé som gisslan. Och tvinga kvinnor att hålla upp en banderoll med arabiska ord (se nedan). Han har uteslutit sig ur den mänskliga gemenskapen. Vi måste ta bort en sådan man från oss själva. Han är inte bara farlig för omgivningen utan också för sig själv.
Den otäckaste artikeln jag läste i helgen var om mannen från Köpenhamn, som hade varit IS-krigare och kommit tillbaka därifrån. Hans barndomskamrat skrev om honom. Hur olika de var. Jo människor är olika utvecklade som själar. Och den här unge mannen tyckte att halshuggningar var vackert och var beredd att dö själv för sin tro. Detta är ett av de mest negativa liv man kan leva på jorden. Så förvånad han kommer att bli om han verkligen dör för sin tro och upptäcker hur långt borta han hade befunnit sig från sanningen. Han kom inte närmare Gud när han gjorde jihad utan närmare det som brukar kallas Djävulen. Det fanns inte något paradis som väntade honom, utan omhändertagande på andra sidan för att han hade gått så vilse.
17:41
Jo det gick som det måste gå. Det blev ett våldsamt slut. Så trist. Mannen var en välkänd islamistisk terrorist och hette Man Haron Monis. Här kan i se honom på bild. Han var ursprungligen från Iran.
Han var dömd för att ha sänt hatbrev till döda australiska soldaters föräldrar mellan 2007-2009. Han beställde mordet på sin exhustru förra året. Han var också anmäld för sexuella övergrepp. Han ansåg sig vara expert inom astrologi, numerologi, meditation och svart magi, enligt Sydney Morning Herald. Står också detsamma på wikipedia om honom.
Den värsta sortens galningar är religiösa. Är det så? Nej det är så att alla galningar på denna jord är religiösa på något sätt. De tror på dogmer och fastställda ord, som tar över dem. Det är ett välkänt fenomen när människor skärs av från den mänskliga gemenskapen och istället tas över av inre innehåll. Och det finns massor att ta av eftersom vi har en rätt lång historia nu med ord och profeter. Vare sig de är rent privatreligiösa eller mer politiska.
Människans svaghet och styrka är att hon kan övertala sig själv att tro på ord och fastställda dogmer. Ibland är det på gott för det finns vetenskap, som hänger ihop med verkligheten. Då kan vi få rymdfärder, mobiler, datorer och annat, som är mest på gott för mänsklighetens kunskap och kommunikation. Vi är bärare av kunskapen. Särskilt vi som har levt ett antal decennier på denna jord och har hunnit att ta in mycket av verklig kunskap.
Det gäller alltid att balansera denna kunskap på gott och ont inom oss själva. Gud eller Allah bestämmer inte här på denna planet. Det gör vi. Men eftersom människor har en fri vilja kan sådana galningar som han i Sydney begära en IS-flagga och ta ett kafé som gisslan. Och tvinga kvinnor att hålla upp en banderoll med arabiska ord (se nedan). Han har uteslutit sig ur den mänskliga gemenskapen. Vi måste ta bort en sådan man från oss själva. Han är inte bara farlig för omgivningen utan också för sig själv.
Den otäckaste artikeln jag läste i helgen var om mannen från Köpenhamn, som hade varit IS-krigare och kommit tillbaka därifrån. Hans barndomskamrat skrev om honom. Hur olika de var. Jo människor är olika utvecklade som själar. Och den här unge mannen tyckte att halshuggningar var vackert och var beredd att dö själv för sin tro. Detta är ett av de mest negativa liv man kan leva på jorden. Så förvånad han kommer att bli om han verkligen dör för sin tro och upptäcker hur långt borta han hade befunnit sig från sanningen. Han kom inte närmare Gud när han gjorde jihad utan närmare det som brukar kallas Djävulen. Det fanns inte något paradis som väntade honom, utan omhändertagande på andra sidan för att han hade gått så vilse.
17:41
Jo det gick som det måste gå. Det blev ett våldsamt slut. Så trist. Mannen var en välkänd islamistisk terrorist och hette Man Haron Monis. Här kan i se honom på bild. Han var ursprungligen från Iran.
Han var dömd för att ha sänt hatbrev till döda australiska soldaters föräldrar mellan 2007-2009. Han beställde mordet på sin exhustru förra året. Han var också anmäld för sexuella övergrepp. Han ansåg sig vara expert inom astrologi, numerologi, meditation och svart magi, enligt Sydney Morning Herald. Står också detsamma på wikipedia om honom.
söndag 14 december 2014
Förbifart Stockholm ska byggas!
UPPDATERAT
Det blir den troliga utgången av uppgörelsen med miljöpartiet. I morgon väntas besked huruvida detta bygge kan komma igång snarast eller ej. Statsminister Stefan Löfven har aldrig varit emot detta bygge runt Stockholm, men det var en eftergift åt miljöpartiet i regeringsförhandlingarna. I morgon träffas således regeringen för att pressa miljöpartiet till eftergifter.
Stefan Löfven är pressad av partikamrater och av näringslivet, som inte tycker om att detta projekt har stoppats i malpåse och kostar skjortan varje dag det står stilla. Nästa vecka väntades riksdagen besluta att Förbifart Stockholm ska byggas så snart som möjligt. Då hade statsminister Löfven blivit överkörd ännu en gång av den demokratiskt valda församlingen. Nu tänker han förekomma detta.
Det stoppade projektet har kostat fyra miljoner per dag under hösten.
17.12
I morgon ska riksdagen fatta beslut om detta bygge nu ska fortsätta i januari eller ej. Trafikutskottet har tidigare fattat beslut om att så ska ske.
18.12.2014
Och så gav miljöpartiet upp att stoppa Förbifart Stockholm. Skönt!
Det blir den troliga utgången av uppgörelsen med miljöpartiet. I morgon väntas besked huruvida detta bygge kan komma igång snarast eller ej. Statsminister Stefan Löfven har aldrig varit emot detta bygge runt Stockholm, men det var en eftergift åt miljöpartiet i regeringsförhandlingarna. I morgon träffas således regeringen för att pressa miljöpartiet till eftergifter.
Stefan Löfven är pressad av partikamrater och av näringslivet, som inte tycker om att detta projekt har stoppats i malpåse och kostar skjortan varje dag det står stilla. Nästa vecka väntades riksdagen besluta att Förbifart Stockholm ska byggas så snart som möjligt. Då hade statsminister Löfven blivit överkörd ännu en gång av den demokratiskt valda församlingen. Nu tänker han förekomma detta.
Det stoppade projektet har kostat fyra miljoner per dag under hösten.
17.12
I morgon ska riksdagen fatta beslut om detta bygge nu ska fortsätta i januari eller ej. Trafikutskottet har tidigare fattat beslut om att så ska ske.
18.12.2014
Och så gav miljöpartiet upp att stoppa Förbifart Stockholm. Skönt!
lördag 13 december 2014
Sverige ett unikum
Vi har en lika hög arbetslöshet som Rumänien beroende av att vi tar emot så många flyktingar och andra invandrare. Men vi har ett välfärdssystem, som ligger skyhögt över det som finns i Rumänien, precis som våra löner, som är tre eller fyra gånger högre i jämförelse. Våra hus är värda mycket mer också för vi tycker vi tillhör världens rikaste länder. Och det gör vi än så länge.
Länge har andra länder sett lite avundsjukt på Sverige, som var modellen för hur det kunde vara i ett homogent land, där de flesta tyckte som regeringen, men numera är splittringen helt uppenbar. Dock har inte värderingarna ändrats, inte på DN, och inte heller hos folket. Vi är för att ta hand om andra fattiga människor, men den skala det har i vårt land är naturligtvis förödande i längden. Den muslimska världen brakar samman i ett sista (hoppas vi) utbrott av religionskrig innan mänskligheten inser att det är inte Gud eller Allah som styr utan vi människor här på jorden.
Vi har den fria viljan att ordna våra liv som vi vill. Det går inte att huka i rädsla bakom dogmer eller floskler, eller välvilliga kristna eller politiska budskap om att vi ska sälja alla våra ägodelar eller ge bort dem och istället följa budskapet från någon gammaltestamentlig profet. Eller kanske från Jesus själv. Hur ska det gå med vår egen välfärd om vi inte längre kan ta hand om oss själva? Grunden för våra liv är att vi kan arbeta och vet hur vi ska överleva på egen hand.
Den generation jag tillhör har under årtionden byggt upp landet, precis som våra föräldrar och morföräldrar plus farföräldrar gjorde. De levde för hundra år sedan. Detta sekellånga uppbyggnadsarbete ska nu ges bort under de kommande åren till hundratusentals nya invandrare utan motkrav. För de är offer och det är synd om dem. Sverige är unikt med sin invandringspolitik, där varje ny medborgare ses som en större tillgång, än de som har bott och arbetat hela sitt liv inom det geografiska område som kallas Sverige. Därför ska vi ge belöningar till de som lyckas ta sig hit.
Det är en synd- och skuldpolitik som är obegriplig. Vi svenskar som alltid har uppfört oss så ordentligt att amerikanarna - i det nyss avslutade TV-programmet Allt för Sverige - varje vecka grät över sina stackars förfäder, som blev kvar i det fattiga Sverige. Medan de själva fick det bättre i USA. Deras efterlämnade fattiga släktingar kämpade på så det fanns ättlingar här till den amerikan, som till sist vann hela programserien och fick träffa dem. Han blev helt överväldigad. John Olson fick träffa etthundratjugo släktingar.
I framtiden kommer vi kanske se en programserie från Iran eller Irak, där svenskar gråter över sina förlorade rötter i dessa länder. Frågan är då om det kommer att finnas några ättlingar till dem där eller om de har utrotat sina civilisationer. Så instabilt är läget att religionskrig kan fördriva befolkningen. Eller helt enkelt utrota den religiösa delen av mänskligheten. Men visst vore det bättre om människor insåg att vi bestämmer själva med förnuft och logik.
Vi har heller inte något osynligt skuldkonto till hela världen. Att svensk politik tycks utgå från detta är inte sunt. Det är att vila någonstans i forntiden, då en del av befolkningen i Danmark, Sverige och Norge var vikingar och härjade i länderna västerut. Eller ska vi som folk betala nu för att Sverige hade kolonier någonstans i Amerika eller Västindien. Hur länge tynger oss skuldkontot? När blir vi som lever i dag fria från det?
Länge har andra länder sett lite avundsjukt på Sverige, som var modellen för hur det kunde vara i ett homogent land, där de flesta tyckte som regeringen, men numera är splittringen helt uppenbar. Dock har inte värderingarna ändrats, inte på DN, och inte heller hos folket. Vi är för att ta hand om andra fattiga människor, men den skala det har i vårt land är naturligtvis förödande i längden. Den muslimska världen brakar samman i ett sista (hoppas vi) utbrott av religionskrig innan mänskligheten inser att det är inte Gud eller Allah som styr utan vi människor här på jorden.
Vi har den fria viljan att ordna våra liv som vi vill. Det går inte att huka i rädsla bakom dogmer eller floskler, eller välvilliga kristna eller politiska budskap om att vi ska sälja alla våra ägodelar eller ge bort dem och istället följa budskapet från någon gammaltestamentlig profet. Eller kanske från Jesus själv. Hur ska det gå med vår egen välfärd om vi inte längre kan ta hand om oss själva? Grunden för våra liv är att vi kan arbeta och vet hur vi ska överleva på egen hand.
Den generation jag tillhör har under årtionden byggt upp landet, precis som våra föräldrar och morföräldrar plus farföräldrar gjorde. De levde för hundra år sedan. Detta sekellånga uppbyggnadsarbete ska nu ges bort under de kommande åren till hundratusentals nya invandrare utan motkrav. För de är offer och det är synd om dem. Sverige är unikt med sin invandringspolitik, där varje ny medborgare ses som en större tillgång, än de som har bott och arbetat hela sitt liv inom det geografiska område som kallas Sverige. Därför ska vi ge belöningar till de som lyckas ta sig hit.
Det är en synd- och skuldpolitik som är obegriplig. Vi svenskar som alltid har uppfört oss så ordentligt att amerikanarna - i det nyss avslutade TV-programmet Allt för Sverige - varje vecka grät över sina stackars förfäder, som blev kvar i det fattiga Sverige. Medan de själva fick det bättre i USA. Deras efterlämnade fattiga släktingar kämpade på så det fanns ättlingar här till den amerikan, som till sist vann hela programserien och fick träffa dem. Han blev helt överväldigad. John Olson fick träffa etthundratjugo släktingar. I framtiden kommer vi kanske se en programserie från Iran eller Irak, där svenskar gråter över sina förlorade rötter i dessa länder. Frågan är då om det kommer att finnas några ättlingar till dem där eller om de har utrotat sina civilisationer. Så instabilt är läget att religionskrig kan fördriva befolkningen. Eller helt enkelt utrota den religiösa delen av mänskligheten. Men visst vore det bättre om människor insåg att vi bestämmer själva med förnuft och logik.
Vi har heller inte något osynligt skuldkonto till hela världen. Att svensk politik tycks utgå från detta är inte sunt. Det är att vila någonstans i forntiden, då en del av befolkningen i Danmark, Sverige och Norge var vikingar och härjade i länderna västerut. Eller ska vi som folk betala nu för att Sverige hade kolonier någonstans i Amerika eller Västindien. Hur länge tynger oss skuldkontot? När blir vi som lever i dag fria från det?
fredag 12 december 2014
Fattiga barn kommer utifrån
Det är många fattiga barn i Malmö och i Rinkeby och Kista i Stockholm. Det beror av att deras föräldrar är födda utanför Sverige. Trettiosju procent av barnen i Rinkeby och Kista är fattiga. De var det åtminstone år 2012 enligt Rädda Barnen. Siffrorna har säkerligen inte blivit bättre eftersom vi ständigt tar emot nya invandrare. I Malmö är vart tredje barn som har utländska föräldrar fattigt.
I Stockholm som helhet ligger barnfattigdomen på tretton procent medan i hela Sverige är tolv procent av barnen fattiga. Ensamstående föräldrar är också illa ute naturligtvis. Det handlar om 230 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. Men deras föräldrar har valt att komma hit och också att ta med barnen eller föda dem här.
Detta är säkerligen ett outrotligt problem så länge vi tar emot föräldrarna och barnen. När jag var liten tillhörde vi de som var ganska fattiga. Vi bodde i en tvårummare i en förort och mamma hyrde ut vårt enda sovrum till den tidens invandrare från Italien. Det är helt enkelt så att man måste arbeta i många år för att kunna försörja sig själv och eventuella barn. Den som vill bli rik ska inte skaffa sig så många barn utan jobba och tjäna pengar åt sig själv. Vi har fortfarande ett pyramidsamhälle och kommer att ha det i framtiden.
Det är inte så många förunnat att tjäna miljoner per år. Bara politiker och makthavare på bankerna anses vara värda så mycket. Vi andra måste ha tur eller slita hårt för att få något över. Men meningen med livet är inte att samla på sig ett berg av pengar eller andra tillgångar. Dock befinner sig många människor där nere på nivån av chakra ett, som handlar om att ta hand om sig själv fysiskt, att ha arbete och bostad. Och det är naturligtvis också del av vårt liv på jorden, men att vi skapar ett samhälle, där det skiljer så mycket mellan nya och gamla svenskar är grund för stora motsättningar.
Inget år har dock varit värre för barnen än år 1997, då hade socialdemokraterna förstört barnfamiljernas ekonomi i Sverige. Förfärligt. Jag vet för vi hade små barn då och våra vänner kämpade också med ekonomin. Det var braket i början av 90-talet som åstadkom detta. Då blev föräldrarna av med allt i värsta fall. De fick också gå från hus och hem och barnen blev fattiga tillsammans med föräldrarna. Då uppgick barnfattigdomen till drygt 20 procent av barnen.
Vi klarade att bo kvar, men betalade genom att jag tog avgångsvederlag från DN för att ge vidare till banken, och sedan fick jag inte mer något jobb. Min sambo och barnens far fick slita desto mer istället. Stressen tog ut sin rätt när han blev sjuk och dog nu i december. Alltför ung. Han offrade sig för att vi skulle ha det bra i familjen. Så kan man uttrycka det. Men vi lyckades hålla ihop och uppfostra våra barn till bra liv, trots politikernas många påhitt.
I Stockholm som helhet ligger barnfattigdomen på tretton procent medan i hela Sverige är tolv procent av barnen fattiga. Ensamstående föräldrar är också illa ute naturligtvis. Det handlar om 230 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. Men deras föräldrar har valt att komma hit och också att ta med barnen eller föda dem här.
Detta är säkerligen ett outrotligt problem så länge vi tar emot föräldrarna och barnen. När jag var liten tillhörde vi de som var ganska fattiga. Vi bodde i en tvårummare i en förort och mamma hyrde ut vårt enda sovrum till den tidens invandrare från Italien. Det är helt enkelt så att man måste arbeta i många år för att kunna försörja sig själv och eventuella barn. Den som vill bli rik ska inte skaffa sig så många barn utan jobba och tjäna pengar åt sig själv. Vi har fortfarande ett pyramidsamhälle och kommer att ha det i framtiden.
Det är inte så många förunnat att tjäna miljoner per år. Bara politiker och makthavare på bankerna anses vara värda så mycket. Vi andra måste ha tur eller slita hårt för att få något över. Men meningen med livet är inte att samla på sig ett berg av pengar eller andra tillgångar. Dock befinner sig många människor där nere på nivån av chakra ett, som handlar om att ta hand om sig själv fysiskt, att ha arbete och bostad. Och det är naturligtvis också del av vårt liv på jorden, men att vi skapar ett samhälle, där det skiljer så mycket mellan nya och gamla svenskar är grund för stora motsättningar.
Inget år har dock varit värre för barnen än år 1997, då hade socialdemokraterna förstört barnfamiljernas ekonomi i Sverige. Förfärligt. Jag vet för vi hade små barn då och våra vänner kämpade också med ekonomin. Det var braket i början av 90-talet som åstadkom detta. Då blev föräldrarna av med allt i värsta fall. De fick också gå från hus och hem och barnen blev fattiga tillsammans med föräldrarna. Då uppgick barnfattigdomen till drygt 20 procent av barnen.
Vi klarade att bo kvar, men betalade genom att jag tog avgångsvederlag från DN för att ge vidare till banken, och sedan fick jag inte mer något jobb. Min sambo och barnens far fick slita desto mer istället. Stressen tog ut sin rätt när han blev sjuk och dog nu i december. Alltför ung. Han offrade sig för att vi skulle ha det bra i familjen. Så kan man uttrycka det. Men vi lyckades hålla ihop och uppfostra våra barn till bra liv, trots politikernas många påhitt.
torsdag 11 december 2014
LO styr valet
Uppenbarligen är inte statsminister Stefan Löfven bara gammal fackpamp, utan LO har fortfarande ett stort inflytande på det socialdemokratiska partiet. Statsministern såg rätt förstörd ut i dag i TV. Han har tappat den tidigare fasta pålitliga minen och den övertygelse han propagerade med inför valet i höstas. Det gäller att sno tillbaka rösterna från sverigedemokraterna och låta dessa väljare ingå i det nya regeringsunderlaget. Hans ansikte avslöjade en stor osäkerhet i TV-rutan.
Svenska folket vore väl galna om de röstar på den mannen igen. Vi kan väl inte låta facket ta över landet? Hur skulle det se ut? Det är så kort valrörelse att något sådant har inte setts i mannaminne i Sverige. Paniska utspel verkar bli följden eftersom statsministern nu överger sin egen budget, som låg fast så sent som för en vecka sedan. Och stod emot den borgerliga budgeten. Fortfarande tyckte i kväll Löfven att vi pensionärer skulle ha sänkt skatt, sade han. Ja den där hundringen eller vad det blir är som allmosor till de fattiga. Räcker ungefär till ett mål mat eller två. Kan man både ha och mista.
Skamligt när 40-talisterna fråntogs 258 ihopsparade miljarder av tidigare enväldige statsministern Göran Persson. Inte ett knyst om sådant förstås. Är bortglömt och tappat ur minnet för eviga tider. Omöjligt att nämnas ens, fast det skulle betalas tillbaka. Skräcken nu måste vara att moderaterna ändrar sig och vill samarbeta med sverigedemokraterna. I längden går det inte att ignorera alla som röstar åt höger. De ingår också i folket.
Här kan ni se den trötte Löfven säga att budgeten inte gäller längre fast han ville ställa upp med sin och miljöpartiets budget bara för en vecka sedan. Men nu råder andra tider plötsligt. Hur ska väljare kunna lita på en statsminister som svajar betänkligt när det stormar. Här ute hos oss ramlade en stor gran rakt över elledningen under stormbyarna i går så här är det kolsvart utomhus just nu, för all gatubelysning försvann. Det gäller att ha reflexväst och ficklampa när man går ut, annars finns risk för benbrott eller dylikt. Likadant känns det som att statsminister Stefan Löfven trevar sig fram i det mörker som råder i hans politik. Men trevandet försiggår utan hjälpmedel. Jisses!
12.12.2014
Alla dörrar är öppna för alla partier, fast socialdemokraterna går till val som enskilt parti, men sedan vill storebror gärna regera med miljöpartiet och delar av Alliansen. Så klart. Vad än väljarna säger antagligen. Nej, nej, nej inte socialdemokraterna de klarar inte av att regera. Det bevisade statsministern redan under hösten. Avgå för sjutton! Redan nu vore det rimligt. Inte sitta kvar och fungera som svajmast. Eller vara fast i spagaten. Spaghettin kanske?
Svenska folket vore väl galna om de röstar på den mannen igen. Vi kan väl inte låta facket ta över landet? Hur skulle det se ut? Det är så kort valrörelse att något sådant har inte setts i mannaminne i Sverige. Paniska utspel verkar bli följden eftersom statsministern nu överger sin egen budget, som låg fast så sent som för en vecka sedan. Och stod emot den borgerliga budgeten. Fortfarande tyckte i kväll Löfven att vi pensionärer skulle ha sänkt skatt, sade han. Ja den där hundringen eller vad det blir är som allmosor till de fattiga. Räcker ungefär till ett mål mat eller två. Kan man både ha och mista.
Skamligt när 40-talisterna fråntogs 258 ihopsparade miljarder av tidigare enväldige statsministern Göran Persson. Inte ett knyst om sådant förstås. Är bortglömt och tappat ur minnet för eviga tider. Omöjligt att nämnas ens, fast det skulle betalas tillbaka. Skräcken nu måste vara att moderaterna ändrar sig och vill samarbeta med sverigedemokraterna. I längden går det inte att ignorera alla som röstar åt höger. De ingår också i folket.
Här kan ni se den trötte Löfven säga att budgeten inte gäller längre fast han ville ställa upp med sin och miljöpartiets budget bara för en vecka sedan. Men nu råder andra tider plötsligt. Hur ska väljare kunna lita på en statsminister som svajar betänkligt när det stormar. Här ute hos oss ramlade en stor gran rakt över elledningen under stormbyarna i går så här är det kolsvart utomhus just nu, för all gatubelysning försvann. Det gäller att ha reflexväst och ficklampa när man går ut, annars finns risk för benbrott eller dylikt. Likadant känns det som att statsminister Stefan Löfven trevar sig fram i det mörker som råder i hans politik. Men trevandet försiggår utan hjälpmedel. Jisses!
12.12.2014
Alla dörrar är öppna för alla partier, fast socialdemokraterna går till val som enskilt parti, men sedan vill storebror gärna regera med miljöpartiet och delar av Alliansen. Så klart. Vad än väljarna säger antagligen. Nej, nej, nej inte socialdemokraterna de klarar inte av att regera. Det bevisade statsministern redan under hösten. Avgå för sjutton! Redan nu vore det rimligt. Inte sitta kvar och fungera som svajmast. Eller vara fast i spagaten. Spaghettin kanske?
Ingen el kalla vintrar
UPPDATERAT
Elpriset kan bli hundra gånger dyrare och elen stryps så att det blir mörkt i landet i värsta fall under kalla vintrar. Allt är en del av vår självplågande miljöpolitik, där vi är näst bäst i världen. Ja, ja snart är det jul och vi får väl hamstra stearinljus, fotogen och batterier om vårt välfärdssamhälle inte kan ens ge oss el till rimliga priser. Eller gå ut i skogen och samla in ved och lysa upp mörkret med vårdkasar. Sådana som tändes förr för att varna.
Det är väl fullt troligt att vi kommer att piska oss själva i gammal god Ingmar Bergman-anda vi stackare som har valt att bo här i den mörka och kalla Norden. Här ute i obygden där vi bor är det mycket mörkt. Det finns knappt gatlyse och naturligtvis var det inbrott i dagarna i närheten. Rövarna är gängse så det gäller att se om sitt hus.
Själv är jag strängt upptagen med att fixa det praktiska efter min sambo Olle Blomkvists bortgång. Ni hittar inte så mycket om honom på min vanliga blogg eftersom han var en mycket privat person, fast han var journalist, men han ville inte ha sitt namn i onödan i offentligheten. Inte så länge han levde.
Dock har jag en bild av honom i min dator som är signifikativ. Det är när han kramar vår ek, som står här. I vår ekbacke. Den är nog ett par hundra år eller så. Det krävdes mer än en person för att nå runt den och jag ville ta bilden för att visa på detta. Min sambo hann be myndigheterna om att kulturminnesmärka den innan han gick bort. Förr i världen var ekar guld värda eftersom virket behövdes till skeppen. Men numera uppskattas de ej till fullo. Jag tycker om skuggan av lövet (dock ej eklöv utan förmodligen fläder) som finns på hans rygg. Det symboliserar den omfamnande naturen. Att naturen tar hand om oss människor också. Vi ser det alltid tvärtom numera, att vi måste ta hand om naturen. Bilden togs den 23 juni i år.
17:49
För övrigt hotas kusten av stormen Alexander som lär träffa södra Sverige. Eller rättare sagt sydvästra delen av landet. Jag är alltid glad över att bo på den östra sidan, där det för det mesta är lugnare. Hoppas att vi slipper stormen, men snö lär vi få på lördag om man kan tro på väderprofeterna. Det ser jag fram emot. Allt som lyser upp är bra!
Elpriset kan bli hundra gånger dyrare och elen stryps så att det blir mörkt i landet i värsta fall under kalla vintrar. Allt är en del av vår självplågande miljöpolitik, där vi är näst bäst i världen. Ja, ja snart är det jul och vi får väl hamstra stearinljus, fotogen och batterier om vårt välfärdssamhälle inte kan ens ge oss el till rimliga priser. Eller gå ut i skogen och samla in ved och lysa upp mörkret med vårdkasar. Sådana som tändes förr för att varna.
Det är väl fullt troligt att vi kommer att piska oss själva i gammal god Ingmar Bergman-anda vi stackare som har valt att bo här i den mörka och kalla Norden. Här ute i obygden där vi bor är det mycket mörkt. Det finns knappt gatlyse och naturligtvis var det inbrott i dagarna i närheten. Rövarna är gängse så det gäller att se om sitt hus.
Dock har jag en bild av honom i min dator som är signifikativ. Det är när han kramar vår ek, som står här. I vår ekbacke. Den är nog ett par hundra år eller så. Det krävdes mer än en person för att nå runt den och jag ville ta bilden för att visa på detta. Min sambo hann be myndigheterna om att kulturminnesmärka den innan han gick bort. Förr i världen var ekar guld värda eftersom virket behövdes till skeppen. Men numera uppskattas de ej till fullo. Jag tycker om skuggan av lövet (dock ej eklöv utan förmodligen fläder) som finns på hans rygg. Det symboliserar den omfamnande naturen. Att naturen tar hand om oss människor också. Vi ser det alltid tvärtom numera, att vi måste ta hand om naturen. Bilden togs den 23 juni i år.
17:49
För övrigt hotas kusten av stormen Alexander som lär träffa södra Sverige. Eller rättare sagt sydvästra delen av landet. Jag är alltid glad över att bo på den östra sidan, där det för det mesta är lugnare. Hoppas att vi slipper stormen, men snö lär vi få på lördag om man kan tro på väderprofeterna. Det ser jag fram emot. Allt som lyser upp är bra!
onsdag 10 december 2014
Fyrtiofem rumäner i en fyra
Visst är det fantastiskt så snälla de är i norra Sverige i Luleå, som fixar en lägenhet åt romerna, en fyra, där de kan bo. Det var tänkt att det skulle vara åtta stycken i denna lägenhet, men kring 45 personer bor där nu - också i trapphuset - och de är så tacksamma att de kan tjäna 200-300 kronor per dag och tas om hand av svenskarna. För då kan också barnen hemma i Rumänien få äta.
Luleås kommunalråd Yvonne Stålnacke (s) säger att det var inte tänkt att de skulle komma tillbaka, utan följa de regler, som säger att man har rätt att vistas tre månader i ett annat EU-land. En del har fått hemresan betald och då är det inte meningen att man ska komma tillbaka. Men så blir det naturligtvis. Det är nytt för i år att de inte bryr sig om att åka hem när det blir kallt.
Tanken var nu att ingen skulle frysa ihjäl, men det verkar vara mera permanent omhändertagande istället. Även när det blir kallt uppe i Norrbotten. Just nu är det tre plusgrader och regn i Luleå, så då lönar det sig naturligtvis att tigga och tjäna mer än det går att göra på arbete i Rumänien per månad. Dessa rumäner hankar sig fram genom tiggande och blir omhändertagna av kommunen på andra Luleåbors bekostnad. Inte kan det väl vara socialdemokraternas mening med politiken?
Detta är en huvudvärk också för den snart nyvalda ledaren för moderaterna Anna Kinberg Batra. Hon antydde att det var dags att se framåt i sitt tal i går och naturligtvis måste invandringspolitiken ses över. Pressen på Rumänien ingår där. De har redan exporterat omkring tre miljoner av befolkningen till andra länder inom EU. Hur många som är tiggande romer i Sverige vet vi inte. Från svenska romer är det dödstyst.
Alex Toader tillhör de som fick hemresan betald för en månad sedan och nu är tillbaka och tigger i Luleå. Att han beger sig så långt norrut beror av att det är större konkurrens i södra Sverige bland tiggarna. Där finns det romer från Bulgarien och andra länder, säger han. Och de som befinner sig i Luleå är från samma by, så de kan samarbeta. Låter lite likt ett organiserat tiggeri. Men så är det naturligtvis inte. Var och en beslutar själva om de ska åka till norra Sverige eller inte. I våras fick han hjälp av Korskyrkan i Uppsala och de ville försöka med verksamhet i byn i Rumänien. Plus att de har insamlingar i second hand-butik för att hjälpa byn. Men tiggeri lönar sig antagligen bättre.
PS. Här får ni veta mer om blivande partiledaren Anna Kinberg Batra. Hon är gift med komikern David Batra och de har en dotter tillsammans, Elvira, 8 år. De fick henne efter fyra års försök att bli med barn och hon förlöstes med kejsarsnitt. DS.
Luleås kommunalråd Yvonne Stålnacke (s) säger att det var inte tänkt att de skulle komma tillbaka, utan följa de regler, som säger att man har rätt att vistas tre månader i ett annat EU-land. En del har fått hemresan betald och då är det inte meningen att man ska komma tillbaka. Men så blir det naturligtvis. Det är nytt för i år att de inte bryr sig om att åka hem när det blir kallt.
Tanken var nu att ingen skulle frysa ihjäl, men det verkar vara mera permanent omhändertagande istället. Även när det blir kallt uppe i Norrbotten. Just nu är det tre plusgrader och regn i Luleå, så då lönar det sig naturligtvis att tigga och tjäna mer än det går att göra på arbete i Rumänien per månad. Dessa rumäner hankar sig fram genom tiggande och blir omhändertagna av kommunen på andra Luleåbors bekostnad. Inte kan det väl vara socialdemokraternas mening med politiken?
Detta är en huvudvärk också för den snart nyvalda ledaren för moderaterna Anna Kinberg Batra. Hon antydde att det var dags att se framåt i sitt tal i går och naturligtvis måste invandringspolitiken ses över. Pressen på Rumänien ingår där. De har redan exporterat omkring tre miljoner av befolkningen till andra länder inom EU. Hur många som är tiggande romer i Sverige vet vi inte. Från svenska romer är det dödstyst.
Alex Toader tillhör de som fick hemresan betald för en månad sedan och nu är tillbaka och tigger i Luleå. Att han beger sig så långt norrut beror av att det är större konkurrens i södra Sverige bland tiggarna. Där finns det romer från Bulgarien och andra länder, säger han. Och de som befinner sig i Luleå är från samma by, så de kan samarbeta. Låter lite likt ett organiserat tiggeri. Men så är det naturligtvis inte. Var och en beslutar själva om de ska åka till norra Sverige eller inte. I våras fick han hjälp av Korskyrkan i Uppsala och de ville försöka med verksamhet i byn i Rumänien. Plus att de har insamlingar i second hand-butik för att hjälpa byn. Men tiggeri lönar sig antagligen bättre.
PS. Här får ni veta mer om blivande partiledaren Anna Kinberg Batra. Hon är gift med komikern David Batra och de har en dotter tillsammans, Elvira, 8 år. De fick henne efter fyra års försök att bli med barn och hon förlöstes med kejsarsnitt. DS.
tisdag 9 december 2014
Cathrine Fahlgren i Lycksele
Jag har aldrig varit med om en människa, som inte tar reson i sin förföljelse av mig, utan fortsätter exakt likadant år efter år. Jag bad henne för en månad sedan på twitter att ta bort de inlägg om mig som hon skrev 2011. Men hon bara kör på. Hon är den enda i detta land som tycker det är roligt att fortsätta att vara lika elak mot mig som någonsin. Detta mot en människa ur en äldre generation än hennes och som hon absolut inte känner.
 |
| Cathrine Fahlgren bor numera i Ånge |
18.12.2014
Jag har nu skickat följande till cattas bubblas webbhotell i USA. One.com heter webbhotellet och Abuse Department har fått följande mejl från mig i går, som jag har bett dem att skicka till Cathrine Fahlgren:
Thank you for you prompt answer! I want you to tell Cathrine Fahlgren in Lycksele Sweden who is the owner ofwww.cattasbubbla.se that she should remove the insulting things she has written about me three years ago. I asked her already in 2011 to do so. But she thought it was fun to continue to abuse me. I have asked her several times to remove the smearing six different pieces she did wrote about me. Please send this to her and once again I will try to make her understand that this is not okey to do to an elderly woman. I did loose my life companion on 5th of December this year and I do not want her to stalk also me into my death and beyond it. Please send this to her. If she is human she will listen this time. She has also stalked me on Flashback and I would be grateful if she could remove this slander about me too. Please send this message to her. This is the only person that continue to do this i the whole world. I do not believe that she is an evil woman, but I do not want to se my name and hers together when I look at Google. Please remove the abusing messages Cathrine Fahlgren! I am enough depressed after my life companion´s death. I hope you will understand this. Please send the above message now.
Thank you very much
Ann Helena Rudberg
journalist, author and retired 69 year old woman
living in
Torsby Ängsväg 26
139 51 Värmdö
Sweden
www.annhelenarudberg.se
www.annhelenarudberg2.blogspot.se
16:58
Webbhotellet one.com har bett mig formulera mig direkt till Cathrine Fahlgren så det gjorde jag alldeles nyss:
To Cathrine Fahlgren Lycksele Sweden
owner of the site www.cattasbubbla.se
I want you to remove the insulting things you wrote about me three years ago in October 2011. I asked you already in 2011 to do so. But you thought it was fun to continue to abuse me. I have asked you several times to remove the smearing six different pieces you wrote about me. I think you understand this time that this is not okey to do to an elderly woman. I did loose my life companion on 5th of December this year and I do not want you to stalk also me into and beyond my death. If you are human you will listen. Yoy have also stalked me on Flashback and I would be grateful if you could remove also this slander about me. You are the only person in this world that continue to do so. I do not believe that you are an evil woman, but I do not want to see my name and your name together on the internet. Please remove the abusing texts you wrote Cathrine Fahlgren! I am enough depressed after the death of my life companion. I hope you will understand this.
Thank you Cathrine Fahlgren for stopping this abuse of a 69 year elderly woman!
Ann Helena Rudberg
Torsby Ängsväg 26
139 51 Värmdö
www.annhelenarudberg.se
www.annhelenarudberg2.blogspot.com
19.12.2014
Fick nyss det här meddelandet från webbhotellet:
Dear sir/madam,
Your message has been forwarded to the intended recipient.
Kind Regards
Abuse @ One.com
6.4.2015
Cathrine Fahlgren framhärdar i att vara en förföljare. Hon har naturligtvis ett sorgligt liv som förföljare. Det är mycket synd om henne, men hon skäms så mycket att hon inte kan lyfta ett finger för att förändra sin situation. Utom att flytta runt i landet. Hon bor numera i Ånge. Här är senaste ägarbytet på adressen. Hon verkar fortfarande vara ägare till Brattforsvägen 19 i Lycksele.
9.6.2015
Hon blockerade mig på twitter för hon vågar inte diskutera. Hon framhärdar i lögner istället. Jag är blockerad från att följa henne och att visa hennes twitter, men nedan kan ni se detta ändå. Detta var som svar på att jag ville återigen att hon skulle ta bort sina inlägg om mig. Då skulle hon slippa mig.
24.6.2015
För övrigt tycker jag att ni kan läsa det här inlägget och detta också om Cathrine Fahlgren.
9.7.2015
Jag ska strax åka iväg och posta ett kort till Cathrine Fahlgren. Ni kan se detta nedan. En icke omänsklig människa måste väl ändå reagera mänskligt när den får detta kort? Jag hoppas att hennes förföljelse av mig tar slut när hon får det.
23.7.2015
Jag har inte hört ett dugg ifrån Cathrine Fahlgren sedan jag skickade ovanstående kort till henne. Jag antar att det betyder att hon vill fortsätta som vanligt att förfölja mig till döddagar.
 |
| Cathrine Fahlgren låtsas förorättad på annat håll och påstår att det ska extremt mycket till för att hon ska blocka någon. Nej, det krävdes ingenting alls. Hon tycker om att ljuga. Sorgligt att det inte går att stoppa henne. |
Jag ska strax åka iväg och posta ett kort till Cathrine Fahlgren. Ni kan se detta nedan. En icke omänsklig människa måste väl ändå reagera mänskligt när den får detta kort? Jag hoppas att hennes förföljelse av mig tar slut när hon får det.
 |
| Det här vackra kortet får Cathrine Fahlgren |
Jag har inte hört ett dugg ifrån Cathrine Fahlgren sedan jag skickade ovanstående kort till henne. Jag antar att det betyder att hon vill fortsätta som vanligt att förfölja mig till döddagar.