Förra vintern var hiskeligt lång och kall. Den höll på från november till april. Där vi bor. Det blev flera bakslag, men denna vintersäsong under julen har det tydligen snöat vid Medelhavet och på Kanarieöarna. Inte här. Vi får tacka vädergudarna som har givit oss en så mild vinter i ungefär en tredjedel av landet. För kallt och snö kostar alltid en massa extra pengar.
Det var en familj som blev fattig då förra vintern för deras uppvärmning kostade skjortan. Så i år fick de 10 000 kronor av mig till julen, för att de skulle kunna känna sig lite rika. När man är så gammal som jag 79 år så vet jag att jag aldrig mer kommer att flyga, aldrig mer åka på semesterresa så det är helt okej att ge bort så mycket jag kan.
Egentligen har jag levt så hela livet, för det var fattigt på 50-talet också när jag växte upp. Och jag har aldrig behållit mer än jag har behövt till mig själv och min familj. Jag såg julfilmen nu på SVT Klockorna i St Mary. Den är svindlande gammalmodig, men ändå aktuell, och har Ingrid Bergman och Bing Crosby i huvudrollerna. Den kom 1945 samma år som jag föddes. Tidsandan var likadan då också i Sverige när jag växte upp, som den är i filmen.
Nu ser jag fram mot ännu ett nytt år 2025 och en ny vår. Och att vi inte får alltför mycket snö denna vinter. För övrigt kan jag berätta, för er som läste om tsunamin som jag skrev om i går, att hon som kom ensam hem sedan hennes mamma, pappa och sambo plus lilla barnet hade dött i vågorna. Hon fick en ny familj så småningom med nya barn. De nya barnen är nästan vuxna nu. Livet går alltid vidare, söker sig nya vägar och det gäller att veta det. Även när det absolut värsta har inträffat. Störst av allt är kärleken som skaffar nytt liv till verkligheten.
Den andra till femte april kom senaste bakslaget med snö detta år 2024. Då hade det snöat ifrån november 2023. Denna vintersäsong verkar vädergudarna tycka att vi fick nog redan då. Det är barmark och rena vårvädret där vi bor.