Svenska kyrkan på väg åt helvete

UPPDATERAT
Svenska kyrkan håller på att gå under och låter sig göra så därför att vi har en ärkebiskop som jobbar hårt på det. Ann Heberlein skriver här om detta. Svenska kyrkan är beroende av sina medlemmar, men den första kvinnliga ärkebiskopen Antje Jackelén undergräver dess existens genom att uppföra sig som socialdemokraternas broderskapsrörelse (numera tro och solidaritet) har gjort under lång tid. Samarbete ska till varje pris vara fallet med alla andra religioner och kyrkan ska underkasta sig islam. Kyrkan är således ett politiskt redskap numera istället för ett trossamfund. 

Ärkebiskopen lägger sig i inrikespolitik och anklagar alla som riktar massiv kritik mot henne för att vara främlingsfientliga. Hon försvarar inte förföljda kristna i världen utan menar att det handlar om näthat mot kvinnor när hon ifrågasätts för sina åsikter. Fler medlemmar än någonsin har lämnat svenska kyrkan sedan hon blev ärkebiskop. Svenska kyrkan behöver spara kring en halv miljon kronor per dag för att klara sin ekonomi fram till 2030. Men om detta är det mycket tyst.

Juluppropet har inte samlat mer än drygt 30 000 röster i dagsläget. Uppropet handlar om att fler ska komma hit utifrån att fler muslimer ska kunna bo här. Kring sex miljoner är medlemmar i svenska kyrkan i Sverige. Vilket katastrofalt misslyckande att inte ens kristna medlemmar i svenska kyrkan vill ha hit fler muslimer. Svenska kyrkan är på väg "käpprätt åt helvete", skriver Ann Heberlein. Jag kan inte annat än hålla med och länge har detta varit målet, en utplåning av det svenska och kristna. Egentligen bryr jag mig inte för själv har jag inte varit medlem på årtionden, men det är trist att svenska kyrkan lägger sig platt för andra religioner. Det handlar om vår kultur som genomsyrar även icke medlemmar i svenska kyrkan. Men kanske typiskt svenskt. Vi ska piska oss själva och ge allt till andra. Vi som har haft det så bra. 
17.1.2017
Ann Heberlein har bestämt sig för att lämna svenska kyrkan. Hon tycker att det hon hör i predikan är politiska pamfletter och brandtal, som stör henne för att detta är så sakpolitiskt. Gud är tack och lov större än kyrkan menar hon och lämnar.

Här skriver Jenny Sonesson (tidigare politisk sakkunnig folkpartiet) om den splittring inom familjer och bland vänner som politiken medfört. Kyrkan borde vara enande i denna fråga inte splittrande.