Vi ska uppfostras

 Alltid ska vi som folk uppfostras och lyssna på överheten. Johan Hakelius har lyssnat på en forskare på radion som menade att det är bra för oss att bo på mindre ytor, konsumera mindre och färre saker och därmed hjälpa till med klimatet och jordens framtid. Det framställdes som forskning i radion. Inte alls som ett debattinlägg. Forskare framställs så här eftersom det finns en övertygelse sedan länge att vi ska uppfostras. Och då gäller det att hitta några att sätta på piedestal och se upp till. 

Om de forskare som radion anlitar fick bestämma skulle vi alla bo i ettor på sisådär 20-24 kvadrat i flerfamiljshus. Så som det var på den "gamla goda tiden" i början av 1900-talet då barnfamiljer pressade in sig med sina många barn i sådana lägenheter. 

Nu har miljöpartiet intagit våra statliga institutioner. Och journalisterna är uppfostrade till att vara lärare (folkskollärare sa en gammal journalistkompis till mig på 70-talet). Mediepubliken ses som barn och ska undervisas. Propagandan har tagit över mycket under ett par årtionden. Och eftersom alla medier får fåtaligare publik så blir det värre.  Propagandister tar över när det inte längre är så roligt att vara journalist. 

Människor i allmänhet har så mycket bättre att titta på och lyssna till eller läsa än våra statliga med skatter betalade medier. Själv reste jag runt på jorden i morse genom att titta på ett TV-program om amerikaner som flyttade permanent söderut till sol och värme. Härliga bilder från Guatemala, Puerto Rico och andra tropiska länder jag aldrig kommer att besöka. Men att resa genom TV:n ger så mycket mer än den propaganda statliga medier utsätter oss för. 

Denna uppfostringsstil gick nog kanske hem förr i tiden, när människor inte kände till så mycket, och särskilt då i radions och TV:s barndom när folket var mer homogent och utbildningen slutade efter 7:e klass för de flesta. Men numera är alla individer med olika ursprung rent kulturellt. Det finns inte längre någon samlande statsmakt, vilket syns tydligt när 15 000 unga kriminella gängkillar kan hålla samhället på tåspetsarna, insläppta som de är av de "goda" medborgarna. Skräckfyllda meborgare har blivit följden genom alla skjutningar och allt annat våld. Och ingen tror på riktigt att det går att göra något åt det. 

Men kanske behövs det fler pandemier och fler nedstängningar för att folket ska begripa att de som bestämmer inte vet mer än vi andra. De famlar i mörkret och hoppar på första bästa åtgärd som de tror ska hjälpa. Det känns igen sedan gammalt denna desperation. Så har alla civilisationer vi känner till gått under. 

Så här kunde det se ut i polishusets gymnastiksal i Stockholm på 1920-talet. Nödbostäder inrättades för de fattiga. Så ska vi inte ha det!