måndag 26 september 2016

Alex Schulman Glöm mig

Jag råkar slå på TV:n när Alex Schulman sitter i soffan och förstår genom den andäktighet med vilken programledarna betraktar honom denna morgon att det är något särskilt som pågår. De har inga kritiska frågor förstås. Det har man inte till någon som berättar om sitt liv med sin alkoliserade mamma. Lisette Schulman som dog förra året, men som inte har fått något bra eftermäle nu. Hon drack varje dag, men blev ändå 63 år gammal. För mig framstår detta som mycket eftersom min egen mamma dog 43 år gammal av astma.

Så där kan man hålla på att jämföra, men Alex Schulman själv kastar in en brasklapp där han sitter i soffan: det är min barndom. Det är hans beskrivning av sin barndom. Han får äga den. Dock har det inte blivit någon försoning ens när han har gått igenom behandling för detta att han hade en hemsk barndom. Inte det stora att han skulle skrikgråta och ropa förlåt. Jag har aldrig förstått mig på Alex Schulman, men det går kanske inte eftersom han är uppvuxen i kändisvärlden. Och hans mamma hade en superkändis till pappa: Sven Stolpe, som måste ha varit mycket svår också att ha som pappa.

Svåra trauman i en släkt helt enkelt. Ungefär som för min sambo, som hade en mamma som drog när han var sex år ungefär. Hon orkade inte utan fick vistas i omgångar på psyket. Det som Alex Schulman fruktade, men som aldrig hände, att hans mamma bara skulle dra och lämna honom. Han var livrädd för detta och försåg henne till och med med sprit. Säger han. Alex Schulmans mamma ville vara i fred. Men han berättar också att pappa och mamma var nära varandra när de åt kvällssupé och drack nubbe och öl. Då var det fint. 



Han har sett sin mamma eskalera i sin beroendesjukdom, som han har sagt, de tre senaste åren innan hon dog på sjukhus. Och så har han gått i terapi. Det är viktigt för honom att hans bröder kan ta hans bok. Att inte de stöter bort honom. Komplicerad familj. Mycket att bearbeta. Alla har sin egen barndom, men hans bröder har inte bett honom ändra något i boken. Han skrev inte medan mamma levde för han ville inte såra henne.

Han längtar efter sin mamma när han var liten, innan hon blev sjuk av alkohol. Och han har hittat små glimtar, kämpat för att komma ihåg de ljusa minnena. Och hon var lysande som person när hon var nykter. Och skarp. Intelligent. Men bröderna tog hand om henne för de var medberoende. Dock blev det en ordlös försoning till slut när hon som farmor satt barnvakt åt hans barn Charlie. Detta som han inte förstod först för han hade trott att en försoning skulle vara melodramatisk, men hur kan det bli det med en mamma, som uppenbarligen inte kunde eller ville prata. Titeln Glöm mig är ett sms som hans mamma har skickat honom. Han har varit noga med att berätta sanningen säger han, men ändå är det en roman. 

Han vill att boken ska vara till tröst och att människor ska känna att det finns fler som har vuxit upp med en sjuk förälder. Jag tänker att kanske dog min sambo av cancer i halsen för i hans släkt gick det inte att prata om detta. Inte att mamman var sjuk, inte att hon inte klarade av livet så bra. Fast det sades så på hennes begravning. Kanske var min sambo för känslig och detta yttrade sig genom immunsystemet istället för genom psyket. För han kunde inte ta itu med det. Jag vet inte. Jag och barnen har kvar att gräva upp detta. Eller inte.


4 kommentarer:

  1. Hej, Lisette Schulman var dotter till Sven Stolpe, inte Sten Broman. Också en superstjärna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo jag vet. Fingrarna drog iväg. Hade inte druckit kaffe än. Ska göra det nu.

      Radera
  2. Jag hade också en alkoholist som förälder. Kan undra hur det har
    påverkat mig? Kanske inte mer än mina egna alkoholvanor, jag
    dricker ytterst sällan något som innehåller alkohol.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här fast min bror säger att vår pappa enbart var känslig för alkohol. Han höll på att dö i 50-årsåldern, men räddades av sin nya fru, som höll honom vid liv nästan fyrtio år längre än vad läkarna hade förutspått. Så kan det gå. Kroppen är en märklig maskin. Den behöver omtanke och kärlek.

      Radera