Dubbelt så många fattiga nu som år 1990

Det finns dubbelt så många fattiga i Sverige som i början av 1990-talet och de fattigaste är de som hyr sin bostad. Det säger SCB. Nästan 15 procent av svenskarna har en låg ekonomisk standard jämfört med drygt 7 procent i början av 1990-talet. Yngre, äldre, ensamstående och utrikes födda är de fattiga, som har haft sämst inkomstutveckling under de senaste 25 åren. 

De som bor i hyresrätt tjänar mindre än andra som äger sitt boende i någon form. De som bor i hyresrätt lägger nästan 30 procent av inkomsterna på sin hyra medan de som äger en bostadrätt lägger 20 procent av inkomsten på boendet och i villa är det 16 procent som gäller av inkomsten.

Men propagandan som svenskarna utsätts för premierar hyresrätten. Det finns alltid för få hyresrätter och staten plus kommunerna tar inte sitt ansvar där utan bygger för lite. Problemet är som synes att det blir dyrare när stat och kommun bygger bostäder, än när privatpersoner gör det. Eller när människor går ihop och bildar bostadsrättsföreningar. Det menar Hyresgästföreningen beror av att hyresgäster missgynnas skattemässigt. Fast de inte har lån ska de ändå få avdrag när de bor? Utan att de betalar ränta?

Här menar man att snöskottning får inte hyresgäster något avdrag för, medan villaägare får det genom rut- och rotavdrag. Att hyresgäster inte skottar snö själva tas inte med i beräkningen. Eller att villaägare och bostadsrätter måste betala tvingande avgifter till en samfällighet eller bostadsrättsförening för att få snön bortplogad från vägarna runt husen. Det är helt enkelt så att de som är hyresgäster har valt det enklaste och dyraste boendet, där man får allt utan egen arbetsinsats och betalar för det. Bostadsrätter och villor kostar pengar i underhåll och eget arbete, men det räknar inte Hyresgästföreningen in.

Det är bedrövligt att svenska folket som helhet har blivit fattigare än för 30 år sedan, men det beror av den förda politiken, där fler och fler ska bli svenskar. Staten har åtagit sig att betala för dessa nykomlingar under två år, men sedan är det kommunernas ansvar. Därför kommer många kommuner att höja sin skatt för alla invånare. Också för de som bor i bostadsrätter och villor. De senaste tio åren har 270 kommuner (av 290 totalt) höjt skatten och i år är det 58 kommuner som gör det. De flesta kommuner tar mer än 30 kronor per intjänad hundralapp i skatt. 

Källa SCB.