Journalisten Janne Josefsson blev riktigt förbannad nu när han fick veta att hans kompis Gert Larsson, som har haft hand om trafikinformationen i Radio Göteborg ända till 2005, nu var i ett sådant läge att de som skulle vårda honom inte förstod vad han sade. När han ville ha hjälp att gå på toaletten kom hemvårdaren tillbaka med en balja vatten. När han ville ha tidningen från brevlådan kom hemvårdaren med en blöja till honom.
Tack och lov att en hel del av oss kan klara oss själva ännu så länge. Gert Larsson är 81 år och snart är många av oss där. Det är förfärligt hemskt att inte få den hjälp som samhället har lovat. Det finns inga ord för att beskriva hur illa detta är och hur osäkert för dem som behöver hjälp. Dessa missförstånd kan ju gälla liv eller död. Tänk tanken att den gamle behöver läkare, men istället får ett leende och ingen hjälp alls. Bara en klapp på axeln som bäst.
Det är skräcken för sverigedemokraterna som har hindrat krav på svenska språket. Nej det behövs inte att kräva svenska för då blir vi alla främlingsfientliga. Och hur ska vården klara sig ifall alla måste kunna svenska? Det här har naturligtvis blivit ett oöverstigligt problem eftersom det har sopats under mattan i decennier.
Som alltid gäller det att bo i rätt kommun, där svenskar är anställda och det gäller uppenbarligen inte Göteborg. Varför ska en gammal man behöva gråta i telefonen när han pratar med Janne Josefsson? Gert Larsson blev lovad hjälp förra våren för då blev det uppmärksamhet på hans situation. En hög chef i hemtjänsten kom då hem till Gert Larsson och lovade att det skulle bli en annan ordning, men inte har det blivit bättre för honom. Tvärtom.
Hemtjänsten tar långsamt död på honom. Vilken fruktansvärd situation att hamna i ett annat land än Sverige när han behöver hjälp. Fast han bor i Göteborg. Ett land där ingen förstår hans svenska. Faksimil från Sveriges Radio.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar