onsdag 21 augusti 2024

Styr ödet eller slumpen våra liv undrar Woody Allen

 Vad som styr våra liv handlar Woody Allens senaste (sista?) film om där en kvinna råkar ut för ett slumpartat möte med en man som hade en förälskelse i henne i sin ungdom, men var för blyg för att berätta. Men nu när hon är gift med en framgångsrik man, som inte tror på slumpen, så har hon det lite tråkigt och känner sig lite utanför. Woody Allens film Coup de Chance, Slumpen avgör, har premiär i Sverige nu den 23 augusti långt efter andra länder. Kanske för att han är en så kontroversiell person, så att ingen tror längre att det kan löna sig att visa hans filmer. Woody Allen säger också i en intervju att det svåraste med att filma är att få någon som vill bekosta en filminspelning, att få ihop budgeten. 

Den här filmen handlar om vad som styr våra liv är det ödet eller slumpen? Kvinnans man i filmen Slumpen avgör tror inte det utan att det är handlingar och vad en person gör som styr. Det i sin tur får kvinnans älskare att försvinna när de har inlett en affär. Vad är det som har hänt? Stroke of luck heter den på engelska. Kvinnans man hade beslutat att hyra två män för att avsluta sin frus älskares liv. Älskaren försvinner. Kvinnans mor blir misstänksam mot mannen. Mannen vill avsluta hennes liv också, men när han befinner sig skogen med ett gevär och siktar mot kvinnans mor så blir han plötsligt nedskjuten av en annan jägare som misstog honom för ett djur. 

För min egen del när jag ser tillbaka på mitt liv så är det en kombination av vilja från min sida och ödet eller slumpen. Men inte heller det riktigt utan ett inneboende sökande hos mig efter vad som var nödvändigt att göra i det här livet. Det gjorde att jag försökte få ihop trådarna, som de som gått före mig lämnat efter sig. Min pappa och mamma skilde sig och sedan barndomen har jag försökt att förena dessa två och deras olika personligheter, som finns i mig också. Sorg är en ingrediens där. Den har legat kvar sedan jag var åtta år och jag inte lyckades hålla ihop deras äktenskap. En så stor börda för ett litet barn, som jag tog på mig. 

Min mamma som inte själv klarade av att träffa män, som hon kunde hålla ihop med, ordnade så hon dog 1968. Så kan jag se det fast det naturligtvis inte är sant. Men omedvetet så sökte hon sig till en sista man, som misshandlade henne svårt och blev hennes baneman mer eller mindre. Han var den siste som pratade med henne innan hon föll ihop och dog. Varken jag eller min bror tyckte om denne man, men något gjorde att vår mamma ändå sökte sig till honom. 

Själv sökte jag mig tillbaka till min pappa eftersom jag gick på journalisthögskolan i Göteborg, där han bodde. Och jag tog också kontakt med min andrapappa, som hon hade skilt sig ifrån. Jag ville få ihop alla trådar och hade behov av ett par pappor eftersom mamma försvann. Och jag hade ett trauma efter att ha hittat henne död. 

Jag hade två längre förhållanden innan jag träffade Olle, som jag kom att hålla ihop med i nästan 31 år. Han förstod vad jag pratade om när jag nämnde vad psykiatern C G Jung hade sysslat med, för han hade haft en mamma, som var inne på de spåren också. Så han hjälpte mig en bit på vägen innan han dog 57 år gammal i cancer. 

Woody Allen har själv sagt att han är ateist. Han tror tydligen varken på Gud eller något andligt utan liknar mannen i hans senaste film, som gör vad han tror är nödvändigt även om det betyder att gå över lik. Woody Allen har helt klart satsat på en karriär och har också haft en lång sådan sedan 70-talet. Det Woody Allen har gjort i sitt liv är inte lika drastiskt som mannen i den senaste filmen Stroke of luck, utan han har varit omoralisk, men inte brottslig. Han är åtminstone inte dömd för något. Men om jag ska tolka slutet på hans senaste film psykologiskt för honom så verkar det som om han ser sig själv bli nedskjuten nu när han är 88 år. Han som har gjort det, som han skulle i sitt liv kanske. Så han står inför döden. Men om den tolkningen är sann för honom och insedd kan jag naturligtvis inte att bedöma utifrån. 

Själv så slutade jag min karriär som uppburen på DN, där jag jobbade med kultur.  För det gällde att rädda familjen då när bankernas ränta gick upp till 24 procent just när vi byggde ut vårt lilla hus. Jag fick två år och tre månaders lön i avgångsvederlag då 1992. Familjen och hur den mådde var viktigare än att jobba på DN. Och jag insåg att det var viktigare att ta hand om våra barn och låta Olle, min sambo, fortsätta sin karriär som journalist. 

Jag lever ännu snart tio år efter att Olle dog. Och det var väl meningen då som jag brukar säga. Jag ser det som att jag har fortfarande ett uppdrag i mitt liv: att ordna dessa trådar i släkten så de går ihop och inte spretar så mycket. Så att alla känner att de har meningsfyllda liv. Naturligtvis har jag inte den makten, för det har ingen enskild människa. Men just därför så tar jag ofta hjälp av de som har gått vidare och de som fortfarande finns omkring mig. En andlig värld finns om ni frågar mig. Om detta har jag också skrivit i min senaste bok: Innan glädjen infinner sig. 

Som jag ser det så befinner sig Woody Allen i en annan värld. Inte så märkligt eftersom han är man och född i New York. En helt annan förutsättning för honom född in i judendomen, som han är, och med namnet Allen Stewart Konigsberg. Han har skapat sig själv genom att skoja intellektuellt med sin religion (som hade sitt ursprung i det medeltida Tyskland) och byta namn till Heywood Allen, vilket blev Woody Allen. Han är absolut inte fri från sin religion utan använder den och har gjort det hela sitt liv. 


Slumpen avgör om vargar tar får. För de föredrar rådjur och älg enligt forskare. Inte tamdjur. En del människor är som vargar, men inte Woody Allen förstås, som är en tänkande intellektuell människa med bakgrund i judendomen. Detta folk, som ständigt var offer under tusentals år, trots att de var utvalda av sin gud. Men kanske döljer Woody Allen inom sig lite vargliknande drag. Han är gift med Soon-Yi som är 35 år yngre och var hans fosterdotter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar