torsdag 10 augusti 2017

En stark berättelse

Johan Gustafsson hade beslutat sig för pressträff sex veckor efter frisläppandet från sekten i Mali. Han beskriver denna grupp själv så. Då hade han suttit fängslad i nästan sex år sedan år 2011. Ja vad har hänt sedan 2011? Jo IS har blivit stort och sedan gått tillbaka igen. Gruppen i Mali hängde på IS, men lämnade sedan igen. De analfabetiska ungdomarna i öknen har inte någon vidare framtid och kan lika gärna hoppa på sådant här. De får gratis mat, bilar, mobiler och kalashnikovs. Så beskriver Johan Gustafsson deras liv. Ungefär så som våra egna ungdomar i no-go-zoner i Sverige kan betecknas. 

Han är en klok man. Det hör man och han har bearbetat det första svåra året under de kommande mindre svåra då rutiner och vardag tog över, säger han. Och han hade planer. Det var viktigt att ha ett schema och att ha något hopp inför framtiden. Han tränade och försökte rita en karta över stjärnhimlen, vilket intresserade hans kidnappare. De flesta av dem tror att jorden är platt. Han försökte till och med fly en gång och gick i två dagar innan han blev upplockad igen. Både en lättnad och en besvikelse. För han hade gått rakt mot ingenting. Dock slapp han straff för det. Han hade konverterat till islam för att eventuellt få fördelar av det och fick gå fritt i lägret, men hotades med kedjor ifall han försökte fly igen. Dessa turistfångar var mer värda för terroristerna som levande.

Jag tänker att det har varit ett stort utbrott av denna manliga ungdomliga krigarinstinkt nu igen i världen. Denna gång styrd av muslimska imamer. Unga män ska göra något slags lumpen för de har i generna att kriga. De behöver skolas in i samhället mer eller mindre hårdhänt. Men här har ungdomarna istället förletts av galningar som jag ser det. Tänkte på det när jag såg programmet på SVT om vikingarna, som kom till Valhall om de hade dött i strid. Medan kvinnor, män och barn som inte hade dött så kom till Hel, som var den tidens helvete. Detta var på tusentalet och den muslimska världen har i långa stycken inte kommit mycket längre än så. 

Det var skönt att pressen på plats inte hade samma inställning som när Martin Schibbye kom hem från Etiopien. Då var han hjälten som hade avslöjat hur det verkligen gick till där i Afrika. Och han fanns i lokalen nu också för att höra Johan Gustafssons berättelse. Men eftersom Johan Gustafsson inte har något intresse av att göra vänsterpolitisk karriär i media på sin berättelse var han mycket mer sansad under pressträffen. Han berättade rakt och sakligt. Det var en oerhörd lättnad att bli frisläppt, sade han och det gick på "en sekund" jämfört med alla de år han satt fången. Polisen från Sverige hämtade honom i Afrika och utrikesminister Margot Wallström mötte honom på Arlanda och ledde honom till familjen. Han vet inte om Sverige har betalat någon lösensumma för honom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar