Ett brev till generaldirektör Daniel Barr

UPPDATERAT

Nu fick jag svar från en tjänsteman i Pensionsmyndigheten. Att jag aldrig fick något brev i somras som sade att jag inte skulle få något bostadsbidrag skyller de på posten. De fick tillbaka brevet för att adressaten var okänd. Detta är ganska svårt att tro på. Jag skrev tillbaka till generaldirektör Daniel Barr i dag: 

Till generaldirektör Daniel Barr

Nu fick jag svar av en tjänsteman på det brev jag skickade till dig den 20 september angående uteblivet bostadsbidrag. Där säger denna att de har skickat ut ett brev i rätt tid till mig i juni i år, men att det kom i retur för att jag skulle vara okänd på adressen. Så nu fick jag detta brev igen då i min konkreta fysiska brevlåda, daterat den 29 juni. Jag tycker denna förklaring verkar högst osannolik eftersom jag aldrig under de 34 år jag har bott här har sett att posten har gått fel. Tvärtom brukar det vara så att jag får alla brev, som brevbäraren av någon anledning inte hittar adressaten till för de vet att då kommer brevet rätt. 

Att just det här brevet där det konstateras att jag inte kan få något bostadsbidrag inte skulle ha levererats verkar för mig totalt osannolikt. Det är heller inte så roligt att bli kontaktad av olika tjänstemän varje gång jag själv kontaktar Pensionsmyndigheten. Och inte heller att du inte svarar direkt på mitt brev till dig. 

För mig ser det ut som om Pensionsmyndigheten inte längre klarar sitt jobb. Och inte har den minsta tilltro till vissa av sina medborgare. Det är mycket sorgligt. Jag har om och om igen berättat samma sak för Pensionsmyndigheten, men inte mött något som kan kallas kommunikation på en rimlig nivå. 

Jag hoppas att du kan styra upp myndigheten så att människor slipper att råka ut för det som jag nu har gjort. Strax ska jag flytta in i det nybyggda lilla hus på 30 kvadratmeter, som de nya ägarna har byggt på tomten där jag bor. Jag hyr som sagt det stora huset nu, för jag har gett bort det till mina barn i våras. Sedan ska jag hyra det lilla huset och jag har rätt att bo där resten av mitt liv. Det står så i gåvobrevet till barnen. Jag har gjort allt i min förmåga för att jag och mina barn ska klara oss själva. 

Mina andra barn ska också kompenseras och få förskott på arv, vilket är lån i banken som de nya ägarna till fastigheten ska ta. Det ska förmedlas av mig har juristen sagt för annars går det inte rätt till. Då kan de andra barnen fortfarande kräva sitt arv av det barn och hans sambo som nu äger denna tomt. Jag oroar mig naturligtvis för att jag ska misstänkas om igen då när jag måste ta emot en stor summa och skicka den vidare till mina andra barn.

I lördags föddes mitt femte barnbarn, en son till de nuvarande ägarna av fastigheten. Denna barnfamilj kommer att bo här, men har kvar sin lägenhet (en tvårummare) ännu så länge i Gustavsberg. Det är en hyreslägenhet som de lämnar tillbaka till samhället när de istället flyttar hit senare i år. 

Jag har bott här ensam sedan min sambo och barnens pappa dog i cancer år 2014. Han blev 57 år. Jag har aldrig hyrt ut huset. Tvärtom har jag tagit hand om min yngste son tills han kunde klara sig själv. Det var svårt nog att ta hand om sorgen efter min sambo och hans pappa. Vi orkade inte mer än så. Jag får tacka för att jag nu fick mig tilldelat 600 kronor före skatt av staten till min pension denna månad.

med vänliga hälsningar
Ann Helena Rudberg
journalist och författare

https://annhelenarudberg2.blogspot.com/2021/09/det-tar-mer-tva-manader-att-fa-beslut.html 

17:50

Jag blev uppringd av en av hans tjänstekvinnor, som sade att hon hade hört att brevet kom tillbaka med poststämpel från posten och med skriften adressaten okänd. Mer visste hon inte. Pensionsmyndigheten kan säga vad de vill, men som jag också sade till henne så verkar det pågå något märkligt där på myndigheten. En man har jag pratat med resten kvinnor.