Rossana Dinamarca (v) är en av de godhetsapostlar som lyfter studiebidrag med extra utbetalning för två barn. Hon tänker bli jurist. Samtidigt har hon utbetalning från riksdagen på 53 082 kronor i maj i år. Detta för att hon har suttit under 2000-talet i riksdagen fram till 2018. Hon är nu 48 år och använder alla pengar hon kan få av skattemedel.
Det är naturligt och mänskligt att vara egoist och ta från staten allt hon kan få. Men kan hon då samtidigt vara en hycklare och klaga på dem som vill ha lägre skatt och vill behålla mer av sina surt förvärvade slantar? Det blir en dubbelmoral, som naturligtvis tjänar någon som har flytt hit från Chile med familjen och det är i vissa kretsar den rådande synen på Sverige: utnyttja välfärden så mycket det går.
Hanne Kjöller skriver i DN att om alla behandlade bidrag som Dinamarca gör hade Sverige varit bankrutt. Är det inte dit vi är på väg? För många av de två miljonerna nya invånarna ser det på samma vis som Dinamarca gör: de är egoister och vill använda Sverige och svenskarna för sin egen välfärd. Detta synsätt är mänskligt och naturligt, men som sagt riskerar att rasera hela välfärdssystemet.
Vår statsbudget uppgår numera till dryg 1 100 miljarder kronor och statsskulden är kring 1 089 miljarder kronor. Ingen diskuterar detta för det ses som naturligt. Vi hade en större statsskuld under 90-talet och då skylldes allt på 40-talisterna. Detta har numera upphört eftersom det var länge sedan den åldersgruppen var störst. Istället dör den befolkningsgruppen bort. Hela 56 procent av befolkningen på drygt 10 miljoner invånare är i arbetsför ålder, men eftersom många - kring 700 000 inte jobbar - så urholkas systemet.
Det har varit så sedan 1960-talet att de som är vänster har kunnat dra nytta av staten. De som gick in som revolutionärer i samhället fick ofta höga positioner där. Och detta hänger kvar. Alla blundar ännu för sådana, som står för något annat än höga skatter. Jag minns ännu hur lite skatt som betalades under 60-talet, när det infördes något märkligt som kallades oms. Det var en tillfällig skatt sade dåvarande finansminister Gunnar Sträng och låg på ett par procent. Den skatten försvann naturligtvis aldrig utan kallas numera moms och är på 25 procent.
Trots att skatterna totalt sett har sjunkit något under 2000-talet i Sverige ligger landet fortfarande högt i en internationell jämförelse. Inom OECD, som står för ekonomiskt samarbete och utveckling inom 37 länder, är skattetrycket kring 33 procent, vilket är tio procent lägre än det svenska. Och i USA ligger skatterna nära 20 procent under Sveriges.
Nu ska en beredskapsskatt införas för att vi ska kunna ha ett försvar, menar socialdemokraterna. Det räcker inte med skatter på över 40 procent. För det är så dyrt nu när Ryssland hotar oss. Det är det vanliga att socialdemokraterna vill ha högre skatter. Och hur blir det med omställningen för att klimatet hotar oss? Där finns hur mycket utrymme som helst att begära mer skatt inom många områden. Men varför ska vi har högre skatter nu när inflationen är kring 7 procent. Varje gång någon går och handlar mat har priserna stigit. Men riksbanken menade att inflationen ska ligga kring 2 procent. Det gjorde den i januari i år. Och det skulle fortsätta.
En knepig situation för vilken regering som helst som får makten i september i år. Kanske vore det bästa ifall nuvarande regering får sitta kvar och ta konsekvenserna av vad de har åstadkommit under åtta år av regeringsmakt. Och att inte kunna se att Ryssland fortfarande är likadant som det alltid har varit som land. Åtminstone i Putins ögon så måste Ryssland få ta tillbaka sina tidigare landområden. Krig är förödande för alla folk. Inte minst ekonomiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar