Det är samma väder som jag minns från min ungdom nu i Sverige med snöfall och kallt ända till första maj. Ingen skillnad således på åtminstone 50 år eller så. Men fakta biter inte på dem som anser att klimatet är en katastrof. Numera kan ungdomarna som fått ångest över klimatet söka hjälp på Vårdcentralen. Men ingenting är oföränderligt på planeten Jorden. Inte heller vädret. Och i morse hörde jag faktiskt att de sade på nyheterna att torkan nu på Filippinerna beror av El Nino. Ett fenomen som återkommer med några års mellanrum och orsakas av varmt vatten i Stilla Havet. Det är inte klimatkatastrof ens på Filippinerna.
Världens undergång har människor trott på i alla tider och visst kan det kännas så för den enskilda lilla människan, när människor dör i krig eller under andra förhållanden. Men det är som med El Nino. Allt går i cirklar, men vi människor menar att tiden ska vara en positiv pil mot framtiden. Eller hoppas på det. Och att vi kan ändra allt som vi vill. Detta trots att vi alla är på väg mot döden, och att våra år så påtagligt går i cirklar, vilket människor har vetat under lång tid. Men döden vill vi inte tro på som unga. Då känns det som om vi är odödliga. Vad naturen visar vill vi inte veta. Under lång tid trodde människor att naturen skulle besegras.
Ingenting har egentligen hänt med människan som art under många tusen år. Vi har kvar alla våra grundläggande behov. Vi har enbart fått dem förklarade lite mer genom vetenskap. Och vi behöver inte längre dö unga i sjukdomar, i varje fall inte alla av oss. Jag har ingen aning om varför inte jag eller andra dog då i Asiaten 1957 när vi blev så sjuka. Det var den första stora influensan i mitt liv, som kom från Kina och som drabbade barnen mest.
Meningen med livet är inte att leva i evigheter, att vara odödlig eller att samla på sig miljarder. Men det tror många ändå. Precis som faraonerna som var tvungna att behålla sin kropp intakt efter döden för annars kunde de inte återuppstå hos gudarna. Många är de religioner som har genomsyrat mänskligheten, men det finns vissa arketyper, som är gemensamma.
Något behöver vi bli tilltufsade av som barn och unga för att kunna utvecklas till vuxna och ansvarstagande. Och i vår tid är det klimatet som är förstört av oss själva. Så är denna tids övertygelse. En mycket negativ syn på oss själva och på världen. Detta ska lösas för en del människor genom att de flyttar till Mars i framtiden. Genom propaganda går det att få loss miljarderna också för detta.
Det är sjätte gången denna ruinstad syns i dammen som skapades på 1970-talet på Filippinerna. Så det beror inte av någon total klimatkatastrof. Men det nyheterna förmedlar gör ungdomen ångestfylld. Den ständiga propagandan om klimatkatastrof.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar