I min förra bok I ormbärarens tid skrev jag om året 2012, som vidskepliga människor trodde var slutet. Naturligtvis var det inte så, vilket jag också skrev. Det var ett år då det gick att starta på nytt på en ny nivå. Detta som ungdomen och vi andra alltid gör om vi inser vår förmåga. Vi befinner oss här på planeten för att göra det som fredprisvinnaren Malala och andra gör, att utvecklas förbi ondska och gå vidare mot en ljusare framtid. Tack Norge för att ni insåg detta och äntligen gav Nobels fredspris till rätt personer.
Alla esoteriska människor är överens om att om några hundra år är jorden en grönare och bättre planet för alla. Här bor inte så mycket människor då. Men hur vi kommer dit vet vi ännu inte. Det beror av oss. Det kan gå över katastrofer eller på ett lugnare sätt. Vi behöver en högre nivå än religionernas - och då räknar jag in tron på allt. Det finns en intellektuell tankenivå och en andlig känslomässig nivå inom alla människor. Ingendera sidan ska ha övertaget. Det är därför män och kvinnor ser ut att stå mot varandra, för vardera könet har företrätt antingen intellekt eller känslor mer under de senaste århundradena.
Detta är inte lika tydligt numera utan det har uppkommit en blandning av detta. Män har fått mer av känslor och kvinnor mer av intellekt. Det är en pågående utveckling som ska skapa balans mellan könen. Det är inte meningen att det ständigt ska vara maktkamper mellan män och kvinnor. Det stadiet måste vi övervinna. Både i enskilda förhållanden och ute i världen. Det är en mycket stor och viktig uppgift som det västerländska samhället har där. För det är i den delen av världen som intellektet och förnuftet har utvecklats under de senaste århundradena.
Newton och andra vetenskapsmän var också troende och vidskepliga precis som Einstein. Det vi behöver gå vidare till är att erkänna dessa sidor inom oss, den andliga och den intellektuella, tanken och känslan och använda båda på en ny nivå. Ingen sida ska dominera för även tro på vetenskap förekommer och leder också fel. Förr i världen så dominerade religionerna och det gör de i viss mån fortfarande när vi i Sverige är troende i Jesu efterföljd också politiskt, så att vi vill göra oss själva fattiga för att ta hand om alla människor i världen. Det är att gå i Jesu fotspår, som predikade fattigdom och att vara en barmhärtig samarit. En mycket fin inställning. Dock blir det självförstörande till slut och det gynnar ingen, varken oss själva eller andra.
Vad vi behöver göra är att bli mer andliga och mer förnuftiga, mer känslomässiga och mer intellektuella så att dessa båda sidor hos oss utvecklas tillsammans. Dessa olika sidor har företrätts av olika delar av jorden. I öster har alltid det andliga haft övertaget både i de gamla religionerna och i politiska åskådningar som kommunismen och socialismen. Medan i väster har intellektet haft större framgångar, vilket har skapat den ekonomiska vetenskapen, som en grund mellan människor för fredligt utbyte. Sedan 1960-talet har västerlandet tagit till sig andliga kunskaper från öster och den ekonomiska vetenskapliga utvecklingen i väster har anammats av länder i öster.
Den utvecklingen är av godo. Vi behöver utbyta tankar och idéer över hela jorden. Och de nya medierna som gör att vi kan kommunicera sekundsnabbt gynnar detta. Andra världskriget var det sista stora utbrottet av vidskepelse i Europa då tyskarna trodde på en frälsare och en elit. Detta beroende av att den ekonomiska vetenskapen ännu låg i sin linda och att staterna inte kunde kontrollera börserna och den fattigdom som drabbade världen. Det ligger arketypiskt hos människor att ropa på en frälsare när det blir dåliga tider. Vi har ännu inte kunnat ta till oss de enkla principerna som är grunden för vår tillvaro.
Det är självklart att ett stabilt samhälle alltid är bättre än ett labilt. En viss förändring är nödvändig inom alla samhällen, för att tiden och generationerna förändras, men ifall utveckling går fort, som den tenderar att göra nu i världen ligger katastroferna nära både genom sjukdomar som dödar människor och dödandet av dem direkt i konfrontationer. Jordens förmåga att klara av mänsklighetens stora antal är snart nådd. Vi behöver således inte de stora födelsetal som finns nu och vi behöver naturligtvis inte heller krig eller nya dödliga sjukdomar.
Vårt sätt att lägga känslor och tankar utanför oss själva hos andra människor och se upp till en elit, gör att vi inte tror att vi själva har förmågan. Men vi har allt inom oss. Dock kan inte var och en av oss göra allt. Var och en av oss har dock viktiga uppgifter här på jorden var vi än befinner oss. Grunden är att inte trampa snett och falla offer för tro på vare sig vetenskap eller religion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar