Att slå mynt av nyanlända svenskar

Arbetsförmedlingens etableringslotsar är för det mesta landsmän naturligtvis. Redan förra året debatterades systemet i riksdagen då Erik Ullenhag (fp) fick en rak fråga av Patrik Björk (s) om problemen med etableringslotsar:

"Det kommer fler och fler rapporter om att systemet med etableringslotsar inte fungerar. Många både nyanlända och arbetsförmedlare har vittnat om problem med bristande effektivitet när det gäller att etablera den nyanlände på arbetsmarknaden. Dessutom kommer alltmer graverande rapporter om slöseri med skattepengar som gått till osund marknadsföring eller transaktioner som uppenbarligen inte var syftet med reformen. Nu ska även Riksrevisionen utreda brister och otillräcklig kontroll. Tänker statsrådet sitta passiv eller tänker statsrådet agera på den alltmer alarmerande situationen?"

Detta var i november förra året och ingenting har hänt sedan dess. Det är självklart att det inte går att få in alla nyanlända på arbetsmarknaden. Det tar lång tid. Och systemet är verkligen en uppmaning till nyanlända och landsmän att sko sig så gott det går. Tyvärr. På skattepengar. 

SVT har tagit upp detta och skriver i dag att ungefär hälften av alla klagomål på arbetsförmedlingen gäller etableringslotsar. Fyra av fem nyanlända har en etableringslots och antalet lotsar ligger kring 30 000 i dagsläget. Det kan hända att lotsen försvinner utomlands eller att den gör upp en plan utan att träffa den det berör. De berörda får också träffa sin lots för sällan. Också kring datorer och elektronik uppstår problem. Och nyanlända har krävts på pengar för dessa och även för att lotsen ska skaffa jobb åt dem. Regelbrotten när det gäller bostäder och folkbokföring är många. Låtsasanställningar finns för att de berörda ska kunna dela på statliga pengar.

Arbetsförmedlingen ska numera anteckna alla klagomål och inte bara de som inte kan lösas internt. Det gör att klagomålen har ökat. Socialdemokraterna har länge varit kritiska till systemet, men hålls tillbaka av miljöpartiet som vill behålla detta. Först ska det hela utredas och sedan ska det eventuellt bli behovsprövat för att minska utgifterna. Men det ska inte avskaffas alls enligt nuvarande budgetpropositionen. 

Enligt Riksrevisionen så fokuserar inte etableringslotsarna på jobb utan mer på det sociala runt de nyanlända. Rapporten om detta kom i juni i år. Det händer att nyanlända lockas med gåvor och förmåner för att välja en viss lots. Denna tjänst som upphandlas av privata aktörer kostade 2013 drygt en halv miljard. I år beräknas detta kosta 2,3 miljarder kronor.

Ingen vet vad invandringen kostar. Det finns beräkningar från 50 miljarder till 250 miljarder. Statistiken undviker att ta ställning till detta i sin helhet. Men 1,5 procent av statsbudgeten är ett vanligt tal. Var det åtminstone för något decennium sedan. Också finansminister Anders Borg fick erkänna att flyktingpolitiken kostar mycket för Sverige. Detta var före valet i september. Skattehöjningar var då påtänkta av Alliansen för att klara detta.