Monika som heter något annat sitter i Valbo köpcentrum i Gävle och tigger. Hon hade ett bra jobb som matematiklärare på flera universitet och var populär bland studenterna, som tyckte att hon hade gett dem en ny förståelse för matematiken. Men det blev arbetsbrist där hon jobbade på högskolan i Gävle och hon blev uppsagd. Det tog henne hårt och hon blev deprimerad och fysiskt sjuk.
Hon fick erbjudande om en ny anställning så småningom, men då var det för sent. Hon var för sjuk. Hon blev utförsäkrad år 2010 och fick permanent sjukersättning, men eftersom hon var utförsäkrad fick hon samma ersättning som någon som aldrig arbetat. Den är på 3 800 kronor efter skatt per månad. Hon får bostadstillägg för att klara hyran och en liten summa för att komma upp i existensminimum, vilket ligger på 4 679 kronor för 2016.
Efter att ha suttit i fem timmar vid Valbo köpcentrum har hon fått ihop 150 kronor i sin tiggarskål. Om hon inte hade blivit utförsäkrad innan hon fick sjukersättning hade den uppgått till 12 000 kronor i månaden efter skatt. Det hade gått att leva av, men våra system har gått sönder för vi har så många vi måste ta hand om och betala för. De flesta är importerade utifrån. De får bostad och mat plus 24 kronor per dag i ersättning så fort de kommer hit. Det är mer än vad denna högskollärare nu har resten av livet eftersom hennes pension kommer att beräknas enligt hennes sjukersättning. Hon är 53 år.
Hon behövde en cykel för att få motion och hon började tigga för att ha råd med en sådan. Hon har en dålig rygg och behövde en speciell cykel. När en grupp började samla in pengar till henne på facebook så avböjde hon detta och skickade tillbaka pengarna till dem. Gruppen är upplöst. Hon vill ändå klara sig själv. Dock skulle hon uppskatta att få juridisk hjälp i sin kontakt med försäkringskassan. Här kan ni läsa om en annan universitetslärare, en forskare, som sträckt ut sin hand till tiggande romer. Det som har drabbat dem kan drabba vårt samhälle, menade han. Jo det är redan så. Men de tiggande romerna har ändå ett annat land att återvända till. Det har inte Monika i Gävle.
PS. Monika har fortfarande kvar sin värdighet, men inte sitt värde. Det som jag skrev om i går. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar