lördag 24 september 2022

Ewa Fröling framträdde med sin själsliga resa

Jag såg Ewa Fröling nyss på TV4 där hon promotade sina nya bok Att störa ett väsen. Hon läste ett stycke ur den och började med symbolen svart sol. Det betecknar det innersta i oss. Om man går efter C G Jungs psykologi, så är det vår innersta kärna. Ewa Fröling var uppenbarligen på jakt efter den, precis som vi alla är. Men hon brakade samman. Det känns igen. För det är inte lätt att få tag i vårt innersta utan att råka ut för just svart sol, som betecknar den fara som finns i att försöka nå något annat och djupare i själen.

Hon är 70 år nu Ewa Fröling och då ingår att ha fått fatt i någon mening med livet, som är djupare än att ingå i kändisarnas krets. Det hon beskriver upplevde en del redan på 70-talet på institutionerna inom psykvården. Där fanns förstås ingen hjälp att få då heller, men det var en asyl som det hette. Ett sätt att dra sig tillbaka från världen ett tag. Bara människor inte fastnade där. Så har människor kämpat med att gå vidare i sina själar under århundraden. Och dessa asyler lades ned för det var för många som blev paket i läkarnas vård och inte kom ut därifrån. 

Det hände Ewa Fröling nu dock i den moderna formen att hon förstod sig själv bättre och kunde lämna den psykiatriska kliniken. Ett par blå skor står som symbol för detta. Det normala i livet. Jo skor används för att gå konkret genom världen. Jag har läst en bok som beskriver hur en psykos kan gå över av sig självt. Bara människan lämnas i fred. Om då inte såren inombords är för svåra. Det var Margareta Alderin, som har skrivit boken Upptäckten om hur hon går in i dessa landskap och tar sig tillbaka därifrån alldeles på egen hand. Hon behövde varken mediciner eller terapeuter för att klara detta. Dessa upplevelser är verkliga och viktiga, men mot dem står den medicinska läkarvetenskapen. I värsta fall. Margareta Alderins bok kom år 2008. 

Men ingen kan förstå eller inse detta, som inte själv har vandrat genom dessa landskap och det är inte alla förunnat. En del människor lever på en ytligare nivå och vill eller behöver inte förstå detta. Men det kan beskrivas som att gå runt i dessa landskap och smaka på vad som där finns. Det går att gå in där många gånger under livet. Ungefär som Tolkien har skildrat det i sina romaner. Han tillbringade ungdomen i de franska skyttegravarna under första världskriget, vilket skapade hans fantasiliv. Det är en andlig värld, som alla kan besöka, när de har lämnat religionerna bakom sig och inser att det är de själva som är de gudar som de har dyrkat. Vansinnigheten bryter dock ut om den människan tror att den står över alla andra och är gud själv nu. Så är det inte. Men alla människor har förmågan att ta sig till en andlighet, som varken behöver världsliga eller religiösa ledare. 

Men som C G Jung också sade, så försökte han aldrig att övertala någon patient att överge sin religion om den fortfarande var ett bra och äkta stöd för den människan. För det är en krycka för oss svaga människor, som vi alla kan ta till. Hur andliga vi än tror oss vara i oss själva. Alla religioner innehåller en kärna som är äkta och som talar djupt till människor. Innan dessa religioner blir makt och tomma paragrafer, som måste följas. Det gäller både världslig politik och religiösa andliga läror. Allt är uppenbarelser och frälsarläror när någon upptäcker detta. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar