Det är en närmast otrolig historia som spelas upp när systrarna Annette och Susanne Sparr försökte mörda sin far Arne Sparr efter en minnesgudstjänst för deras mor. Det låter som en påhittad deckare, vilket gjorde att polisen inte tog detta på allvar. För döttrarna sade att han var dement. Detta skedde på Alla helgons dag, men blev istället likt Halloween till en skräckfilm.
Bara timmar efter minnesgudstjänsten för sin fru och deras mamma överfaller döttrarna sin far. Det beror på att ett testamente har skrivits där döttrarna får sin laglott, halva arvet som inte kan nekas barn. Deras pappa och mamma har under åren gett dem mycket, men de blir ändå avundsjuka och giriga när ett barnbarn som tog hand om makarna Sparr på ålderns höst får halva arvet. Det rör sig om miljoner, men att därför försöka mörda pappan är lite väl drastiskt. De fick veta när mamman var död hur arvet skulle fördelas vid bouppteckningen.
Hatet och girigheten tar över de båda döttrarna som har jobbat i vården, så de borde väl vara vänliga och goda människor, men det finns ändå något svart och fult som lurar inuti dem. Fast de är ostraffade. De försökte kväva sin far genom att stoppa in något i munnen och hålla för hans näsa. Han är 87 år, men kämpar emot och lyckas resa sig. Då slår en av döttrarna med full kraft ett metallföremål två gånger i hans ansikte. Han faller ned och förstår att han ska spela död för att de båda ska tro att han har dött.
Arne förlorar medvetandet efter att döttrarna äntligen har lämnat huset. Men han vaknar till efter någon timme och aktiverar sitt trygghetslarm. Han berättar att han har blivit slagen av sina döttrar. När polisen kommer upprepar han detta, men polisen gör ingenting. De kunde ha åkt hem till döttrarna på en gång, men de tror att han har ramlat och slagit sig.
Arne Sparr vårdas i två veckor på sjukhuset i Jönköping och under tiden städar barnbarnen undan blodet i Arnes hus. Ingen riktig undersökning av brottsplatsen görs och det dröjer till en månad efter deras mordförsök innan döttrarna grips. Sedan säger de både i tingsrätt och hovrätt att deras pappa är dement. Men båda domstolarna konstaterar att deras pappa inte är dement eller har nedsatt kognitiv förmåga. De båda döttrarna döms till tio års fängelse.
Så dumma är giriga och avundsjuka barn, för de kunde ha blivit av med arvet helt och hållet om de hade lyckats mörda sin pappa. För då ärver inte barn. Nu är det lite krångligare, men pappa Arne försöker undersöka om det går att ta bort arvet från dem. Och han tänker leva och hälsa dem välkomna ut från fängelset när han fyller 95 år.
Jag tänker att det gäller att ha rätt släktingar, för jag har också varit generös under mitt liv gentemot mina barn. Men jag tror inte att jag har så knäppa söner som dessa båda döttrar visade sig vara. Det finns inte mycket att ärva efter mig eftersom jag har gett bort det mesta. Säkrast så kanske nu när en nära släkting har sagt till mig att hon hatar mig.
Arne Sparr ville leva och inte mördas av sina döttrar. Han tänker leva tills de kommer ut från fängelset.