Det här är närmast tabu att ta upp att vi har en del av befolkningen som inte är så begåvade rent analytiskt. Kring 17 procent har IQ mellan 70-85. Som inte passar att få höga betyg eller för en akademisk karriär. Så har det alltid varit, för jag minns när läraren i sjätte klass gav en örfil till en av killarna. Han blev senare ishockeyproffs, men skolan passade honom inte.
Själv har jag varit ambitiös som någon kallade mig på DN och jag grubblade länge över om det var så. För jag tyckte inte att det var ett bra ord. Jo om det betydde att jag ville bli som min pappas släkt så stämde det. Jag var ungefär lika begåvad som min mamma, men ville bli något mer än vad hon hade blivit. Hon fick sex år i folkskolan. Sedan konfirmation och en kurs i matlagning innan det var dags för något jobb. Så småningom blev hon egen företagare med kafé. Ambitiös hon också på sitt sätt.
De svagbegåvade har blivit fler eftersom vi har importerat människor från Afrika. Där har olika stammar inte behövt lära sig teoretiska ting eller vara analytiska eftersom klimatet alltid har varit bra. Inte som i vårt Sverige där man måste kämpa sig igenom kalla vintrar. Och där skörden kunde slå fel om frosten tog den. Det räckte i Afrika att lära sig av de vuxna vad som gjorde att de överlevde. Klimatet var likadant i generationer.
Det här är som sagt tabu att tala om, men de grabbar i min släkt som inte heller var intresserade av den teoretiska utbildningen kunde till slut hitta rätt i livet. Jag har en kusin som är snickare och för honom var det absolut rätt yrke. Sådan var min morfar också. Han var skicklig med händerna precis som min bror också är. Men i skolan premieras inte detta särskilt fast lärarna på högstadiet vet att det finns olika slags begåvningar.
Jag såg nyss ett program på TV om restaureringen av Notre-Dame i Paris och jag fick tårar i ögonen över hur skickliga människor var och hur snabbt denna heliga plats kunde återställas efter den stora branden år 2019. Det fanns tillräckligt med samma kunskaper hos människor, som var tillgängliga på medeltiden, när denna katedral byggdes. För denna restaurering gjordes som om det fortfarande var 1200-tal. Den byggdes mellan 1100-1300-tal, men nu gick det på fem år att återställa byggnaden efter branden. Med hjälp av människors händer.
Förr i tiden var svagbegåvning rent teoretiskt inget problem. Ännu på min tid hade jag kunnat sluta efter sjunde klass, men jag och mamma valde att jag skulle läsa vidare. Det gäller också att ha ett intresse för detta och det hade jag. Så jag har hög utbildning på universitetsnivå. Men är på äldre dagar beroende av mina söner, som har alla sorters begåvningar. Jag märker också att intresset för vad som pågår i världen avtar. Det tillhör åldern att tycka att man har sett det mesta och att nästan allt går i repris. Människan som art ändrar sig inte mycket.
Vad ska nu skolan göra för att alla ska få höga betyg? Det är nog inte möjligt så länge vi tycker att teoretisk, analytisk begåvning är riktmärket. Och det finns ett pilotprojekt för svagbegåvade som ska lyfta dem rent akademiskt. Just det som de inte vill eller kan. Högstadiet är ett litet helvete för den sortens elever. Gymnasiet något bättre för då kan de välja. Eller som en av mina söner sade om klasskompisar: de ska ta över efter sina föräldrar med lantbruk så de bryr sig inte.
