Lisa Ellenden från Västerås dog förra året strax innan hon skulle ta studenten. Det visar väl återigen sanningen att livet är som det är och döden kommer när den kommer. Hon kände ett hugg i hjärtat när hon var på jobbet och berättade det för sin mamma, men mamman slog bort det fast dottern hade sagt "tänk om det är hjärtat". En frisk 18-åring får inte hjärtinfarkt. Och hon var lat och en drama queen enligt mamman.
Men det var en hjärtinfarkt som Lisa fick. Hon åkte hem från jobbet och hennes mamma hittade henne senare varm men död. Jag hittade min mamma på ett liknande sätt varm men död. Hon skulle inte dö när hon var bara 43 år. Tänk så på Michael Mosley som tyckte att det var så tråkigt att hans pappa inte hade blivit äldre än 74 år och inte fått se barnbarnen växa upp. Så ville inte Michael Mosley ha det utan han blev en berömd hälsoguru och skulle därför leva tills han blev riktigt gammal. Men han dog där i solen på semestern bara 67 år gammal.
Vi lever i våra föreställningar om hur saker och ting ska fungera och vill inte veta av något annat. Eller det är som C G Jung sade: Föreställningarna har oss. Vi är fast i dem och numera så dör inte friska 18-åringar, men tyvärr är vad som helst möjligt också i denna tid. Ta vara på tiden för den är kort eller lång hur man nu vill se det. Livet är kort sade jag till min sambo och då tittade han förskräckt på mig för han var sjuk. Eller långt tillade jag det beror på hur man ser det. Så är det att en dag kan kännas mycket lång i sin tristhet eller gå fort och försvinna bort i en blink. Det beror av vår upplevelse.
Ta hand om er där ute nu och om det är er sista dag på jorden hur skulle ni vilja tillbringa den? Tänk så någon gång också. Rusa inte bara omkring som vettvillingar utan eftertanke. Var och en av er får sitta ned en stund och tänka efter hur livet har varit och hur ni vill att det ska gestalta sig. Lev nu så att det blir möjligt med ett långt och bra liv.
Det här är den öppna graven där askan efter min sambo sänktes ned. Det trodde jag aldrig jag skulle få uppleva för i min föreställning skulle jag dö före honom eftersom jag var äldre. Så lever vi i våra föreställningar. Men livet och döden kan gäcka oss. Vi bestämmer inte allt. Min älskade sambo Olle Blomkvist jobbade jämt. Gör inte så! Ha lite roligt också och lev utanför jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar