Johnny Fredriksson har varit på besök på andra sidan och vad han upplevde stämmer bra överens med andra berättelser. Min fjärde bok "Innan glädjen infinner sig" handlar också om detta, men den är tyvärr slutsåld. Kanske borde jag skriva en femte bok. Men orken kanske inte finns. Vi får se. Men döden är inte något att vara rädd för, när den väl infinner sig. Dock ska vi själva inte ta livet av oss. Det är för dumt. Vi ska leva våra liv så gott det går med kärlek till oss själva och till varandra.
Så här skrev jag i min fjärde bok: "Värdsliga skatter får ni skaffa er själva om ni behöver, det hon talade om var något annat. En inre skatt som ni alla har inom er, men som är så svår att få syn på. Det är därför allt genom historien talar om detta i liknelser, som sagor, som skattjakter och som ett sökande som aldrig upphör. Men många människor går fel på vägen till sin inre skatt och tar ett sidospår. Det kan sluta illa. Precis som det gjorde för hennes arbetskamrat på DN, som tog livet av sig genom att hälla i sig sprit och gå och dränka sig i närmsta vattendrag. Det var fortfarande sorgligt att tänka på det för henne och det bidrog också till att hon slutade på tidningen."
Han var övertygad kommunist och det kanske var det som han insåg var fel väg till slut. Vem vet. Men att ta livet av sig orsakar så mycket skada. Han blev bara 59 år och det var så egoistiskt och dumt. Det gäller att leva klart sitt liv även om det inte är det perfekta, som någon har önskat sig. Allt ingår. Även de onda ting vi kan göra eller bli utsatta för. Som sagt vi gör så gott vi kan. Det gjorde också Johnny Fredriksson, som upplevde att han hade haft två liv tidigare i Tyskland. Ett som soldat i första världskriget och ett som jude i Hitlertyskland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar