tisdag 30 december 2014

Transportstyrelsen är underbar

UPPDATERAT
Jag hoppas åtminstone det nu när jag har skrivit till Generaldirektören och frågat hur många generationer, som måste ärva en bil, innan den anses vara skrot. Det är en delikat fråga som Staffan Widlert har fått från mig i dag. Detta efter att jag har försökt få Seppo Koskinen på Värmdö Bilskrot att verkligen intyga att vår gamla Seat skrotades för åtta år sedan. Han lovade mig före jul att fixa detta, men har inte gjort det.

I morse ringde jag hem till honom och lyckades väcka hans stackars son, som skulle prata med pappa om saken. För pappa var inte hemma. Frustrationen är stor hos mig, för bilen finns inte i sinnevärlden och min avlidne sambo Olle Blomkvist var så snäll att han inte ville bråka. Han står som ägare. Enligt handläggare på Transportstyrelsen går det inte att få en bil avregistrerad som skrotad förrän den som skrotade bilen har intygat detta och skickat in mottagningsbevis och skrotningsintyg. Inte ens om ägaren är död. Till saken hör att staten ska ha avgift varje år för denna icke existerande bil.

Ungefär så här såg vår Seat Toledo ut.
 Jag kan inte fotografera den
 eftersom den inte finns längre.
Hur blir man av med en icke existerande bil?
Jag skrev så här till den ärade Generaldirektören Staffan Widlert:

Hej på dej!

Jag har ett bekymmer som verkar olösligt. Min sambo avled den 5 december och det står en bil på honom, som inte finns i sinnevärlden, utan som skrotades för åtta år sedan. Eftersom jag inte vill ärva en osynlig bil så har jag försökt att få den skrotad nu genom Seppo Koskinen Värmdö Bilskrot, som skrotar alla bilar här ute. Jag gick hem till honom före jul och han lovade att fixa detta. Han har inte gjort det. Jag har ringt och skällt på hans stackars son nu på morgonen, men hur fungerar det om han inte tar sig i kragen och skickar mottagningsbevis och skrotningsintyg till Transportstyrelsen? 

Kommer denna icke existerande bil gå i arv i generationer framåt och staten inkassera avgifter i århundraden för en bil som inte finns och som vi inte har haft på åtta år? Senast frågade jag nu hur många år som måste gå (och hur många generationer som måste dö) innan denna bil kan betraktas som skrotad? Det borde väl finnas någon lösning på detta utom att jag ska jaga Seppo Koskinen, som bor ett par hundra meter bort i Torsby, där jag också bor, på Värmdö. 
tacksam för svar
Ann Helena Rudberg

2.1.2015
Jodå Transportstyrelsen är underbar. Blev just uppringd av en trevlig dam med gotländsk dialekt och hon hade fått i uppdrag att titta på ärendet av Generaldirektören Staffan Widlert och hon konstaterade att Seppo Koskinen hade fixat till detta på Nyårsaftonen. Det fanns ännu inte i några register, men det skulle finnas med så fort detta uppdaterades nästa gång. Hon hade också hittat ett brev från Olle Blomkvist där han redan 2010 förklarade saken för Transportstyrelsen, så även om Seppo Koskinen nu inte hade tagit över ägandeskapet för den osynliga bilen så hade den tagits bort ur registret, sade hon. Då hade hon gjort det för att hon visste historien om denna bil. Tack Seppo för att du visade dig mänsklig och tack Transportstyrelsen också! Nu slipper jag bry mig om att ärva denna bil. Så skönt! Ett brev kommer också att komma till Olle Blomkvist om detta att Värmdö Bilskrot nu har övertagit denna bil. För evigt. Hej då Toledon du var en fin semesterbil. Vila i frid!
21.5.2015
Och också Elsa i Övertorneå kan tacka Transportstyrelsen för att den ordnade upp det med de böter, som någon nitisk parkeringsvakt i Malmö, tyckte hon skulle betala. En bil med ett likadant registreringsnummer som hennes snöskoter hade blivit bötfälld i Malmö. Men polisen har nu rivit de tre bötesbeloppen och Elsa ska hänga upp brevet hon fick med ursäkten från Transportstyrelsen på väggen. Heja Elsa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar