Min fjärde bok Innan glädjen infinner sig, som kommer om en månad, har gjort att jag har avslutat ett värv. Det har medfört att friden har infunnit sig inom mig. Detta utan att jag har behövt bli religiöst troende. Ej heller politiskt eller filosofiskt indoktrinerad i någon lära. Visst har vi människor alltid kulturella ting för oss och jag tycker att midsommar, jul och påsk är högtider värda att fira. Men det beror av att jag är en social varelse, inte av någon särskild tro.
Vad jag förstår är jag född sådan, vilket i sin tur kan bero av att jag redan tidigare har tagit avstånd från alla dessa extrema riktningar, som andra säger att man måste omfatta. Jag minns ingenting annat än att jag rent socialt gick in för att tillhöra den tid jag var född in i, men alltid hade ett visst avstånd till tidens olika föreställningar.
Det är svårt för mig att förstå hur man kan vilja ingå i grupper, som slåss med andra grupper rent fysiskt för att skada och döda. Kanske har jag för länge sedan passerat dessa nivåer hos mig som människa, som behövdes för att sedan ingå i den grupp jag numera tillhör. Det är en liten spillra som finns i landet Sverige, som försöker att leva så gott det går trots de svåra tider som har infunnit sig.
Jag tycker inte om Pride för det är på fel nivå för mig. Jag bryr mig inte om vilken sexualitet människor har. Det fanns en pojke i min klass när jag var liten som var homosexuell och som senare blev alkoholist. Det var ett svårt liv, men jag tycker inte om den där ytliga yran, som människor tycker de måste delta i och dessutom ta med barnen i det. Sexualitet har inget värde för mig om det inte också finns en själslighet eller andlighet i detta. Då blir det bara något rått kroppsligt och fysiskt.
Det går heller inte ihop med den taxichaufför som slängde ut sin passagerare när han hörde henne prata om kvinnlig kärlek. Det var haram. Vi befinner oss i många tider samtidigt numera. Och ingen frid finns att hämta i detta. För 600-talet kan inte samsas med 2000-talet. Inte när de finns bägge inom olika människor.
Men för mig har friden infunnit sig som en gåva när jag till slut har lyckats att skriva om döden och livet i en form som passar mig. Fast dikten nedan, som finns i början av boken skrev jag redan på 1970-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar