Eller man ska tydligen säga Robert Broberg, men jag har alltid sagt Robban, ända sedan jag såg honom med "hans" skifflegrupp i Kungsan på 60-talet. Han drog den historien när SVT sände ut programmet han gjorde i Globen 1991. Att han var en jäkel på PR, men han hade inte något band. Fast det ordnade sig när han hade varit i tidningen i slutet på 50-talet, för då ringde han upp det enda skifflebandet, som fanns i Stockholm, och ville spela tvättbräde med dem. För han blev erbjuden spelningar, men hade inte något band. Inte heller var han någon musikman. Det var bara bluff.
Tänk så länge sedan det var, men jag satt och log när jag såg hans färgsprakande show i går på TV. Här kan ni se det om ni missade plus 20-talet andra inslag han hade i TV. Det var min son som först såg att han var död bara 75 år gammal och jag hade missat helt att han var sjuk, men han ville ju dölja det också. Nej, sade jag inte han också. Nu orkar jag inte med att en enda människa till dör. Men så är det: dör man inte själv så dör alla andra runtikring. Livet som verkar oändligt ända tills man blir 60 år eller så är det inte alls, märker man när människor plötsligt trillar av pinn.
De jag saknar mest från min ungdom och barndom är hela Knäpp Upp-gänget, som jag såg på Idéon vid Brunkebergstorg tillsammans med familjen. Vi gillade Povel Ramel och Martin Ljung, plus alla de andra som var med. Detta gäng började 1952 och höll på tills de dog ungefär och Robban ingick i traditionen med det galna och halsbrytande språket, att vända upp och ned på allt, inklusive Aktuellt genom att uppträda i gul morgonrock och taximössa i rutan (blågul). Inslaget är från 1988 och Jarl Alfredius, som intervjuar i studion är också död. Han intervjuar Robban Broberg om Sjösalapriset, som han nyss har fått. Så avkopplat också Aktuellt kunde vara på den tiden nu när det enbart handlar om terror och bomber. Tryck på de blå bokstäverna där uppe så får ni se det. Han nämner Carl-Gustaf och det är förstås Lindstedt, som också var en del av samma tradition.
1.8.2015
Han kommer att begravas den 17 augusti i Eric Ericsonhallen på Skeppsholmen i Stockholm. Den lokalen med utsikt över hela Stockholm kan hyras för bland annat begravningar. Den runda lokalen med högt i tak lämpar sig särskilt för musik. Den är också nyrenoverad och återinvigd i år. Denna lokal var tidigare Skeppsholmskyrkan, men den blev en vanlig lokal år 2001.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar