Samtidigt som man inte vet varför, men det gjorde så denna välsignade dag, den andra på detta år och med förenade krafter kunde vi hjälpa en släkting, som inte mådde så bra. Jag blev rätt arg på de på andra sidan, som inte kunde ta hand om, men sedan förstod jag en gång till, att det är vi här på jorden som har den förmågan. De kan bara viska i våra öron vad de tycker att vi ska göra. Mycket lågt och stilla dessutom så det gäller att lyssna noga. Och de hjälpte till så gott de kunde. De som inte längre bor på den här jorden. Lite mystiskt, men livet är sådant, samtidigt som det är mycket enkelt samt komplicerat. Rent av paradoxalt. Mer än så kan jag inte förtälja om detta, men det ordnar sig säkert. Med tiden.
3.1.2016
Här något som min äldste son postade. Snabbhjälp.
Här följde jag upp det här med ett nytt inlägg.
Det snöade i dag och det blev riktigt ljust och fint. Mer lär komma. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar