De kristna på Donsö tog hand om familjen Dragomir

Familjen Dragomir från Rumänien tiggde sig fram i Sverige och råkade ut för fler olyckor än någon annan familj. Den senaste var när deras barack där de bodde brann den 13 januari. Detta berodde enligt en utredning på "allmänfarlig verksamhet". Olyckorna som har förföljt familjen är att den äldre sonen insjuknat efter en blindtarmsoperation, den yngsta sonen var också sjuklig, problem med luftvägarna och mormor i familjen hade cancer. Pappan i familjen som också tiggde insjuknade dessutom i TBC. 

Det var de kristna i Equmeniakyrkan som var så vänliga och hjälpte familjen. Det har församlingen nu gjort i fyra år och Mariana och Marius Dragomir har fått en väldigt fin stöttning eftersom de har varit de enda hemlösa på Donsö. De är romer, analfabeter, har aldrig gått i skolan och aldrig arbetat. Första året med hjälp fick de med sig 5 000 kronor hem till Rumänien från en insamling församlingen hade gjort. Församlingen ville också hjälpa dem att få en lägenhet, men föräldrarna ville inte att barnen skulle vara i Sverige, för här finns det skolplikt. Den snälla kristna församlingen startade då en ännu större insamling, för familjen behövde ett hus i Rumänien där alla kunde bo. De fick med sig 100 000 kronor för att köpa hus, plus ett par församlingsmedlemmar som skulle hjälpa dem i Rumänien.

De hittade ett hus i utkanten av staden och varje månad skulle familjen få 2 500 kronor i bidrag från de kristna, så de hade pengar att leva av och slapp tigga. På så sätt skulle också familjens barn få gå i skolan, trodde församlingen. Familjen fick lova att inte komma tillbaka till Sverige och tigga igen. Ett avtal om detta skrevs. Men det dröjde inte många månader innan paret var tillbaka på Donsö igen. Då blev församlingen lite sur och drog in månadsbidraget till dem. Familjen var dock glad över huset för nu kunde mormor och hennes barnbarn bo tillsammans medan föräldarna tiggde.

När deras barack brann nu i januari i Sverige beklagade sig föräldrarna över allt som försvann i branden och församlingen ryckte in ännu en gång. De samlade in 12 000 kronor till dem och de fick massor med barnkläder med sig när de denna gång reste tillbaka till Rumänien. Hur länge de nu kommer att vara i Rumänien vet ingen. Det här är naturligtvis en kulturkrock. Det enda liv de känner till är tiggarlivet. Hur ska de någonsin kunna börja något annat liv när de alltid får mer gåvor ju värre de påstår att det blir? Om Marius har blivit fri från sin TBC framgår inte av sammanhanget. Det är en sjukdom med anmälningsplikt i Sverige.

Familjen Dragomir från Rumänien har tagits om hand av snälla kristna i Sverige.
Den senaste olyckan som drabbade dem var att baracken där de bodde brann.
Faksimil från Google.