Terrorismen som sekt

UPPDATERAT
Det är samma mekanismer som får unga kvinnor att gå med i religiösa sekter som att bli terrorister. Tyvärr finns det ingen skillnad däremellan när Anna Sundberg berättar om hur hon blev omvänd som 21-åring på två veckor till islamismen. Nu är hon mer än dubbelt så gammal och har lämnat det livet för att istället ta hand om sina barn. De hon fick med inte bara en islamist utan två och de uppfostrades till att bli nya terrorister. Hon har insett att det hon betraktade som sanningen under mer än ett och ett halvt decennium inte var något annat än mordisk galenskap, säger hon. 

Hon har skrivit en bok om allt detta som heter Älskade terrorist: 16 år med militanta islamister. De har bytt titel nu på Norstedts från början hette boken: När paradiset nalkas. Hon var inte riktigt fri från sekten ens när denna bok skrevs. Anna Sundberg hade något att komma tillbaka till i Sverige nämligen sina föräldrar och hennes barn behövde stabilitet. Hon menar att alla måste sluta prata om straff, för de som kommer tillbaka behöver tas om hand. Hon befinner sig uppenbarligen fortfarande på terrorsidan i sin inställning om detta. Hon själv vill naturligtvis inte ha något straff för att hon var så dum. Hon är numera grundskollärare och det kan man väl se som botgöring för resten av hennes arbetsliv.

Varför hon var så sårbar får vi inte något riktigt svar på utom att hon träffade en tjusig man och drogs iväg från sitt ljumma välmående villaliv i borgerlig medelklass i Halmstad. Kanske kan vistelsen i Lund förklara en del för där drogs hon in i kulturella vänsterkretsar och hon läste religionhistoria. Eventuellt hade hon en medfödd sårbarhet, för hon hade inte hittat någon mening med livet eller hade något eget mål. När hon inte kom in på psykologutbildningen, så fanns det inget som hindrade henne från att falla pladask för det extrema. Där kan jag ana att hon nog mådde rätt dåligt för det gör en del som vill bli psykologer. Och att detta utnyttjades av terrorkretsar. 

Dessutom stängde hon öron och ögon för vad som egentligen pågick och var för stolt för att erkänna att hon hade fel. Hon hade valt det livet och måste fortsätta det. Så såg hon på detta. Dessutom hade hon en mystisk känsla av att Gud fanns där och att hon hade fått se en annan dimension av verkligheten. Uppenbarligen hade hon inte blivit vaccinerad eller förberedd genom skolan och annan undervisning på att det nog kunde finnas andlighet, men att hon inte därför behövde bli terrorist. Det var en romantisk föreställning om världen, som kan gripa tag i flickor, men då är de för det mesta yngre, i tidiga tonåren. Och det brukar gå över. De flesta ser verkligheten bättre än så. Men det här var på 90-talet då det äventyrliga och hjälteaktiga plus mystiskt orientaliska fanns kvar över dessa muslimer. Och det politiska Sverige hyllade detta annorlunda.

Hon blev strängt troende salafist och lämnade sedan sin man för han var ändå inte den rätte i sammanhanget. Han var inte tillräckligt renlärig. Sedan hittar hon Said Arif som är en riktig terrorist och som passar hennes egen stränghet. Um Anas är Anna Sundbergs namn som terrorist. När hon får höra att tvillingtornen i New York har träffats av två flygplan och fallit samman upplever hon en förtjusning över vad som har hänt. Att muslimer har lyckats slå till mot det rikaste landet på jorden, som har gjort dem så mycket ont. En vänsterinställning också i Sverige, som ser USA som roten till allt ont. Kanske är det symptomatiskt att Anna Sundberg numera är miljöpartist. Hennes man dödades i Syrien förra året i maj. 

Jag ser henne som ett praktexempel på någon som nog är intellektuellt tillräckligt begåvad, men som inte är känslomässigt eller andligt sett särskilt utvecklad. Jag skrev om detta häromdagen när jag tog upp IQ, EQ och SQ, de tre intelligenser som människan besitter. I hennes fall gick det riktigt åt skogen med den känslomässiga och andliga, själsliga intelligensen, för detta har inget med denna extrema religion islamismen att göra eftersom det är det mesta negativa som går att hitta. Detta hände henne för att hon såg framför sig att hon skulle misslyckas med sitt eget liv, dvs inte uppnå det hon ville: ett tjusigt och bra betalt yrke. Att hon kunde segla vidare själv på framgångens hav.

Hon såg sig som elitist, att hon och de andra islamisterna gick före i världen. Att de var de bästa människorna. Det känns inte så roligt att hon är lärare tycker jag, för det måste vara en rätt grund undervisning hon bedriver. I den borgerliga miljö i Halmstad där hon växte upp fick hon inte med sig mer än detta ytliga i livet från sina föräldrar och omgivning. Ett trist misslyckande. När jag gick i skolan fick vi mer än så med oss i livet. Våra lärare var ofta utvecklade människor, som kunde ge oss av detta. Vad jag vet gick hennes barn i islamska skolor i Stockholm. Hon kan lika gärna vara en femtekolonnare. 

Hon var med i Skavlan i fredags som första gäst. 

10.3.2016
Nu sitter hon i Gomorron-TV och berättar en gång till om sitt liv. Det ingår i marknadsföringen av hennes nya utgåva av boken, som således heter Älskade terrorist. Hon är ju själv terrorist som jag ser det. Det går inte att säga att "jag ville inte se konsekvenserna". Otäckt att hon är lärare. Hon skulle ha varit nazist under 30-talet. De hade samma inställning.
11.3.2016
Här kan ni läsa en gång till om henne i Expressen.