Kerstin Thorvall skulle inte gilla serien om henne

UPPDATERAT
I kväll kommer serien Det mest förbjudna om henne på SVT. En lagom utsmetad och stilig serie med vackra bilder utan större känslor. Och så var inte Kerstin Thorvall. Hon var manodepressiv eller bipolär som det nu heter. Hon var för mycket för sin omgivning och samtid. Hon hade ärvt generna från sin mentalsjuke pappa och hennes stackars mamma Tora hade lurats in i det äktenskapet. Tidigare hade de förlovade damerna backat ur äktenskap. Det var förbjudet för mentalsjuka att gifta sig, men Kerstin Thorvalls mamma upptäckte efter en dag som gift att hon hade en galning i huset, som misshandlade henne och våldtog henne. 

Hon skämdes så mycket att hon inte kunde dra sig ur äktenskapet och återvända till hembygden och föräldrarna i Norrland. Hon den religiösa arbetardottern måste stå ut. Så kom det sig att hon blev med barn och lilla Kerstin föddes. Jag har skrivit en artikel om Kerstin Thorvall på Newsmill med rubriken "Kerstin Thorvall uppförde sig som en usel karl". Då blev jag påhoppad av författaren Carina Rydberg, som tyckte att så fick man inte skriva om en död författare. Jodå det får man. Det finns yttrandefrihet än så länge i landet. Tyvärr kan jag inte länka till den artikeln för den finns inte längre i sinnevärlden. Så är det med publikationer på internet.

Här är Kerstin Thorvalls mammas barndomshem.
Det låg vid Flåsjön i Lövberga i Jämtland.
Huset revs 1925 samma år som Kerstin Thorvall föddes.
På den tiden tvättade man i sjön. 

Det var egentligen ett förfärligt liv Kerstin Thorvall levde ända tills hennes sexenergi tog slut och hon inte kom ur sängen på Södermalm. Det är sant att hon uppförde sig som en usel karl och det var nog tur att hon inte var en man, för det hade knappast gått särskilt bra. Då hade hon antagligen blivit som sin egen pappa, en misshandlande maktfullkomlig våldsman. Kerstin Thorvall tillbringade en del tid på psyket och försökte begå självmord. Och som sagt depressionen drabbade henne mot slutet av hennes liv. 

Nu får vi se om jag får klagomål på att jag intresserar mig för Kerstin Thorvall igen. Man ska falla på knä och beundra författare tycker en del. De som kan uttrycka sig så vackert stilistiskt. Det spelar ingen roll om de ljuger och förstör sina barns och sin omgivnings liv. De är upphöjda över oss andra. Jaså? Det tycker verkligen inte jag som också är författare. Vi råkar bara ha ett större uttrycksbehov än andra. Och så var det också med Kerstin Thorvall, men hon klarade inte att leva ett normalt liv heller. Kanske beroende av att hon föddes ett år efter min mamma, år 1925. Sverige var inte ett bra land varken för kvinnor eller män då på den tiden.

Och det är så typiskt att Hollywood framdanade filmstjärnan Marilyn Monroe, som också föddes då ett år efter Kerstin Thorvall, år 1926. Hon är gudinnan och drömmen om kärlek, som vem som helst kan ta del av på film. Dock hade hon ett mycket oskyldigt naivt drag, som Kerstin Thorvall aldrig delade i sitt liv. Jag skrev boken om Marilyn Monroe för att hon var lik min mamma, som också var mycket vacker. Bägge dog unga. Min mamma tog dock inte livet av sig fast grannarna trodde det när hon hade fallit ihop över soffbordet i ett astmaanfall 43 år gammal. Marilyn Monroe gjorde det inte heller enligt min uppfattning: tog livet av sig. 

Det här är min farmor Augusta Rudberg.
Född 1888 och död 1959.
Hon var en högborgerlig dam.
Hon lönearbetade inte en enda dag
i sitt liv. Så var idealet då. 

Att Kerstin Thorvall nu får en egen serie i SVT beror av att vi fortfarande ser henne som en förebild. Det var hon naturligtvis inte. Inte ens som feminist, vilket hon själv aldrig uppfattade sig som, hon levde bara sitt liv och gjorde vad som behövdes för att klara sin ångest. Den hon hade fått i arv av sin pappa. Och hon var också själv mamma och hade drag av sin lojala och småborgerliga, tvättstrykande mamma. Men så komplicerad får ingen människa vara. Inte ens i dag. Kändisarna ska vara ytliga och helst hurtiga över lag. Och uppvisa några godkända karaktärsdrag offentligt. Och ändå vet jag att det fanns några "Kerstin Thorvall-typer" också på DN. Som tyckte de kunde ta för sig bland karlarna och vara maktmänniskor. Sköra ibland, men bra på att skriva. Med förmågan att betrakta verkligheten med klara ögon och beskriva den i ord följer alltid faran att falla offer för det omedvetna både hos kreativa män och kvinnor. Det trista är att Kerstin Thorvall tydligen aldrig fattade var sex kunde vara. Inte upplevde det som kvinnor och män har förmåga till när de är tillsammans. En djupare relation.

För övrigt så har kvinnorna i min släkt alltid haft egna ekonomiska liv, förutom då min farmor, som var en högborgerlig kvinna. Men de fattiga kvinnorna i släkten var tvungna att ha egna ekonomiska liv. Och min mamma var egen företagare och skilde sig hon också. Det finns en samhällelig myt om att kvinnorna har varit bundna vid hemmet. Nej, det var de inte, men idealet bland dem själva på 50-talet och i samhället var att leva upp till rika kvinnors hemmafrutillvaro. Det var därför männen hade löner, som det gick att försörja en familj på och att bland andra min mamma blev straffbeskattad när hon jobbade fast hon var gift. 

Det mest förbjudna visas i kväll klockan 21 i SVT1 och de andra avsnitten går på påskaftonens och påskdagens kvällar klockan 21. 

Det går att se alla tre avsnitten på SVT Play.

26.3.2016
Annars är det väldigt missvisande att jämföra Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna med Ulf Lundells debutroman Jack, som kom samma år 1976. Det görs i TV-serien. Ulf Lundell är född 1949 och den romanen handlade om den tidens ungdom. Inte om mammorna till den tidens ungdom. Det är en himmelsvid skillnad. Vi som föddes efter andra världskriget var en helt annan generation.