Ett par kvinnor intervjuas i dag i Expressen. De har båda hoppat av IS i Syrien. Från början trodde de på kalifatet, att det lät bra att det skulle bli en strikt stat. Den ena av dem var hemmafru och den andra jobbade på sjukhus. Behövs det verkligen vittnesmål från IS tänker jag. Det är väl självklart var de hör hemma? Och det är helt vansinnigt det de håller på med. Men naturligtvis behövs de.
Det är trist läsning eftersom de motsvarar de grymmaste berättelser man kan tänka sig ur sagans värld. De otäckaste historier, som man kunde finna i Tusen och en natt. Men där går allt väl till slut för det gör det i denna fantasins värld. I verkligheten är det svårare.
I Sverige finns också denna otäcka kluvenhet mellan vad brottslingar säger och vad de gör. Terroristen i Göteborg, som är 32 år har en pappa, som är dömd för våldtäkt. Han gjorde denna våldtäkt när han hade fått svenskt medborgarskap. Då kunde han inte längre utvisas. Han våldtog en kvinna för att hon hade hjälpt hans två döttrar att fly undan honom och hans hederskultur. Men sonen blev således terrorist. Han sitter nu i rullstol eftersom han var ansluten till IS och skadades under terrorn. Här skrev Expressen om honom. Här är han nu fri fast han är häktad på sannolika skäl.
Dessa människor har inte begripit något av vad jag skrev om häromdagen. Vad myter handlar om och hur man använder dem i sitt liv. De har helt och hållet gått in för att stanna kvar i det barnsliga stadiet, där människan ännu inte har fötts till en andlighet. De är odjur i människoskepnad. De lever bara för de kroppsliga målen, och har inte begripit något alls om vad människor uppnår som kommer till hjärtats nivå.
Det spelar ingen roll hur mycket de citerar skrifterna. De har inte kommit till insikt om någonting utan upprepar bara ord, som papegojor utan att förstå eller inse vad de säger. Och de skiljer på människor och människor. De lever i huvudet, men har inte tagit in det som de säger i kroppen. Intellektuellt sett är de precis som de båda kvinnorna ovan, som tyckte IS var en bra idé i Syrien. Det tog dem lång tid att inse att det inte gick att leva där.
Här skrev jag förra året om vad som ligger bakom allt detta. Kalifatet ska bli minst lika stort som det en gång var. Muslimer väntar på att ett barn ska födas, som ska styra världen med järnhand. Ungefär de kristna föreställningar som också finns i sekter. Allt är sagor. På jorden bestämmer människorna, inte utomjordingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar