lördag 17 juli 2021

Pensionsmyndigheten går efter sina fördomar

 Jag har blivit nekad bostadsbidrag av Pensionsmyndigheten i Östersund för de går efter sina fördomar. De tror inte på att jag hyr min bostad utan att jag hyr ut den. Så nu har jag överklagat till Omprövningsenheten i Halmstad. Aldrig att jag ger mig på det här. Jag har fattigpension och ska inte få hyresbidrag! Inte heller kan de anställda tjänstemännen svara på frågor. Utan blir helt förvirrade när jag frågar dem något. 

Jag har skrivit till Omprövningsenheten nu i Halmstad och berättat för dem att de har missuppfattat de dryga 10 000 kronorna som jag fick i inkomst förra året. Eller exakt 10 692 kronor. Före skatt. Förutom min fattigpension. De antar helt enkelt att dessa kronor är överskott av uthyrning av min bostad. Och att jag har tjänat 10 000-tals kronor på uthyrning. Nej så är det inte. Denna inkomst berodde på att Samfälligheten där jag bor sålde av en tomt och vi som är medlemmar i Samfälligheten blev skyldiga att deklarera denna inkomst. Som inte är per månad utan för hela året så klart! Eller för evigt eftersom Samfälligheten bara kan sälja av en tomt en gång!

Att tjänstemän/kvinnor - de jag har pratat med har varit mest kvinnor - skulle vara så okunniga och inte ens kunna svara på mina frågor trodde jag aldrig. De tror det värsta om mig. Aldrig tar denna förföljelse slut av 40-talisterna. Så tolkar jag det. För finansministern slutade enbart att förtala denna åldersgrupp för att pandemin bröt ut. Vi har ju haft det så bra hela livet.

Nej faktiskt inte. Det finns fortfarande fattigpensionärer i landet. Bland dem som är födda och uppvuxna här och som inte har något annat land att luta sig emot. Här där jag bor blir minsta bod uthyrd för 6 500 (var den senaste annonsen om detta just nu några hundra meter bort) och alltid rekommenderas då någon med ett främmande namn för de boende. Jo visst är det så att dessa får allt av staten eller kommunen och är ordentligt omhändertagna. 

Men när jag försöker att klara mig själv och bo kvar där jag har bott i 34 år, så ska jag tryckas till och Pensionsmyndigheten lägger sig i och säger att med mina inkomster borde jag inte betala en så hög hyra. Ge mig bostadsbidrag då! Jag har gett bort mitt hus och sådant ses med onda ögon både av bank och stat för då betalar jag ju varken avgift till mäklare eller skatt till staten. Om jag hade sålt, flyttat, mått illa och dött då hade allt varit förlåtet. Ska Pensionsmyndigheten bestämma vilken hyra jag ska betala? Och neka mig bostadsbidrag? Vad är det för samhälle vi har fått? Jag blir mer och mer förvånad. Nu anses det således att jag ska luta mig ekonomiskt på mina barn. Ett sådant samhälle skapade vi inte! Var och en skulle ju kunna klara sig själv. 

Jag har ju fått så mycket tidigare av samhället tycker Pensionsmyndigheten så nu ska jag enbart hålla tyst och helst försvinna utför ättestupan. Så känns det och det berättade jag också för Pensionsmyndigheten i Östersund. Om jag har begripit det rätt så är de skyldiga nu att göra en mapp av vad som har försiggått i konversationen mellan dem och mig. Det är bra! Staten har plågat mig sedan nästan 30 år tillbaka. För först blev jag arbetslös och sedan sjukskriven och till sist tvingade staten mig att gå i förtidspension. Jag skrev om det redan då. Ett sekel av tystnad heter den utgivna boken. Den kom 2006.

Om det ska vara någon mening med all denna plåga så är det väl att jag får berätta hur illa denna Pensionsmyndighet fungerar. De är väl vana vid att ge bostadsbidrag till sådana som Safar som genast ville ha bostad här och nu bara några hundra meter bort. Eller att ställa upp med bostäder till kriminella. Eller till den här 97-åringen som inte ens bodde i landet. 

Tyck nu inte att jag klagar, för det har jag också fått höra från den yngre 90-talsgenerationen här där jag bor. Dessa ungdomar har ju ingen aning om vilken fattigdom som 40-talisterna växte upp med. Eller för den delen de som var födda i början på 1900-talet eller i slutet av 1800-talet, vilket alla mina far- och morföräldrar var. Det var enbart att vi inte deltog i att sätta oss till motvärn mot Hitler och nazisterna, som gjorde att vi kunde utvecklas som land industriellt, genom att vår infrastruktur inte var förstörd. Men nu räcker det med det dåliga samvetet från vänstern, som tror att alla var nazister i tidigare generationer. Jo deras släkt då. Inte min. Och vi behöver inte betala av på detta genom att ta hit hela världen. Nu har jag fått nog och vill inte bli jagad av Pensionsmyndigheten mer i resten av mitt liv. Tack! Ge mig för tusan ett bostadsbidrag!



Här sitter min mamma med min lillebror ute i skogen i Älta 1948, där de hyrde en liten bod för att få lite omväxling under sommaren, från tvåan i Björkhagen de hade fått, efter att ha  flyttat runt mig storasystern under några år i andra hand. Till sist fick de en nybyggd lägenhet med hjälp av förtur (de hade två barn) plus läkarintyg för min mamma hade astma. Samma elände nu som då. Det finns inga bostäder. 

 

2 kommentarer:

  1. Hoppas verkligen att det ordnar upp sig för dig gentemot Pensionsmyndigheten, på ett anständigt sätt!
    Har nyligen "upptäckt" din blogg, och finner den ytterst läsvärd. Själv är jag också 40-talist och därmed pensionär - tillhör således den grupp, som Per Nuder behagade benämna Köttberget ...

    SvaraRadera
  2. Tack för uppskattningen. Får jag inget bostadsbidrag så är det något ruskigt fel i samhället. Då är vi gamlingar utsatta för enbart fördomar. Skrev till Ardalan Shekarabi för han har ju hand om dessa pensioner i regeringen. Var tvungen att skriva av mig, var så arg.

    SvaraRadera