Linköpingsskatten som grävdes ned på 1500-talet men återfanns igen på 1600-talet och blev en nationalskatt |
Vi som blev kvar och vars förfäder ändå överlevde sitter nu där med huvudet i rävsaxen eller skägget i brevlådan. Folket är splittrat mellan gamla och nya invånare och ingen ordning lär det bli på torpet förrän efter nästa val. Eventuellt om vi har tur. Redan gnisslar det betänkligt och knappast någon regering har sällan fått så mycket kritik den första månaden som denna röra av idisslat grönt och rött krösamos.
I USA har de löst det på ett annat sätt fast vi naturligtvis tycker det är förfärligt att bara hälften av befolkningen nu röstade när kongressen ska bytas ut och en del av senaten. Då är det knappast en demokrati menade SVT i går. Förklaringen till detta är säkerligen att människor kan klara sig själva i USA. Att de inte i alla lägen behöver hjälp av delstat eller president. Som vi tycker att vi gör av kommunen, regeringen och statsministern. Lönerna är högre och skatterna lägre. De betalar också till välfärd, men inte lika mycket som vi.
I USA står nu kongress och senat emot presidenten. De tillhör olika partier. Detta gör att Barack Obama har svårare att få igenom sin politik. I USA har presidenten mer makt statsministern i Sverige. Makten är uppdelad, vilket den inte är på samma sätt här. Det känns ungefär likadant dock här: visst vore det skönt med ett mellanårsval istället för att behöva vänta fyra år innan makten skiftar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar