Skräckscenariot för framtiden

I backspegeln kan jag gå igenom mitt liv och se hur politiken har utvecklat sig. Den har gjort det ända fram till nu. För nu står vi på randen av en katastrof. Jag har skrivit om det förut och det ser varenda människa som inte stoppar huvudet i någon svart kolsäck och vägrar se. Vi kan inte upprätthålla vår lilla särskilda värld här uppe vid Nordpolen längre. Det var en parentes, som hade att göra med att andra människor fick det så illa efter andra världskriget. Då 1946 fick vi ett tillskott i befolkningen, som gjorde att också mina föräldrar fick bo i andra hand några år. Det fanns inga bostäder. 

Nu är situationen liknande när vi får in lika många människor per år, som vi då fick som tillskott av andra världskriget. De flesta som hade flytt hit under kriget återvände för de kom från grannländerna. Så är inte situationen numera när vi kommer att få ett årligt tillskott på hundratusen eller fler. Människor som inte kan hjälpa till i produktionen av varor och tjänster i särskilt hög grad. För de behövs inte i vårt avlånga land. Vi befinner oss i ett sent kapitalistsamhälle där vi måste hitta på behov för människor för att siffrorna ska gå uppåt.

Dock har vi inga problem med att få hjulen att snurra och lyfta BNP när importen av nya människor kräver alltmer av de som redan finns här. Behoven är oändliga när alla måste få nya bostäder, mera varor, nya brott begås och ju fler som råkar illa ut desto bättre rent cyniskt ekonomiskt för vårt samhälle. Allt i ett ekonomiskt tänkande. Den förra regeringen styrde landet som om det vore ett stort företag där ropet på nytt blod var det som gällde. Nu ska vi vara humanitära och ta hand om hela världen. Ingen ropar stopp det här går inte längre. 

Bara här hos Dagens samhälle låter det på ett nytt sätt när chefredaktör Mats Edman vågar skåda in i framtiden och till nästa val 2018 när sverigedemokraterna kan fortsätta att dubbla sina siffror och få lika mycket röster som de båda stora giganterna socialdemokraterna och moderaterna. Han tar ut svängarna och extrapolerar det som har hänt tidigare. Dock tror jag inte på hans framtidsversion. För i så fall har verkligen de styrande i landet stoppat sina huvuden i svarta kolsäckar allihop. Och tror på dogmer. Så dumma är inte ens politiker.

Jag menar att vi kommer att få se en omvändelse under galgen när ingenting längre fungerar i samhället. För sådan är den politiska människan. Den är inte dum, men måste först pröva alla tidigare tillgängliga modeller innan den kan gå över till ett nytt förhållningssätt. Det här är inte något land som är fritt för invandring. Tvärtom är det ett land, som sedan gammalt är svårt att bebo för dess mark kan inte försörja en stor befolkning. Hela Europa är gammalt och inte alls ett nytt jungfruligt markområde där det är fritt att sätta nya bopålar. Politiken måste också rätta sig efter detta och ta itu med galningarna som tror att det går att omvandla världen till ett kalifat.