Mänsklighetens ondska

UPPDATERAT
Att det finns ondska vet vi, men är människor onda? Nej, det anser inte de flesta. Människor kan välja att bli onda och göra ont, men rakt igenom är ingen enda människa ond. Även de gräsligaste mördare kan fungera tillsammans med familj och barn det vet vi sedan det som hände i Tyskland, Kambodja, Rwanda och på andra ställen i världen. Det går att vända världen upp och ned och anse att det man gör är rätt, att man befinner sig i en högre makts ärenden vare sig den kallas Gud eller kommunism eller ett uppdrag mot häxeri eller mot människor som ses som onda.

Det som utspelar sig i världen är med Shakespeares ord inte något annat än en föreställning på en teaterscen, som upprepar sig om och om igen. Detta sägs i komedin Som ni behagar. Och det som händer i Jerusalem, denna stad som enligt en del anses vara en himmelsk del av jorden, är inte något annat än detta som utspelar sig monotont genom århundradena. Tänk om mänskligheten någon gång kunde lära sig.

Men ibland verkar ondskan ha fått en permanent plats på jorden. Dock ska vi inte låta oss bedragas för så trodde de flesta om Sovjet en gång i tiden, men också detta välde rasade. Men ondskan vill ha ett revir och detta har nu flyttats till gamla slagplatser, väl kända som handlar om att alla de tre stora religionerna kristendom, judendom och islam alla härstammar ur samma gamla föreställningar om Abraham som urfader och den som grundade mänskligheten i den den delen av världen. 

Det goda och det onda är arketypiska grundföreställningar inom människor och vi projicerar ständigt detta utifrån vårt eget perspektiv. Beroende på vad som är bäst för oss i våra jag-föreställningar. Utifrån är det så lätt att se allt detta, men detta gudsperspektiv är få förunnat. Länge har mänskligheten strävat efter att gå vidare, att se jorden från himlen utan att befinna sig där mer än själsligt. Men detta är upplevelsebetingat och kan inte ges till andra. Det måste upplevas. Ständigt kommer det att finnas sådana som Shakespeare i varje generation människor på jorden. Men blir dessa fler eller inte? Ingen vet. Hoppet om mänskligheten finns där dock alltid.

I Uppenbarelseboken i bibeln skildras vad som ska ske. Det blir en katastrof över jorden då den nuvarande ondskefulla civilisationen går under och en ny välsignad civilisation tar över där det jordiska Jerusalem blir huvudstad och där de överlevande bland det judiska folket får en viktig roll tillsammans med utvalda skaror av andra folk. Harmageddon innebär att Jesus hämtar sin utvalda församling på jorden för att sedan domen ska utspela sig mot mänskligheten. Detta innebär jordens undergång genom eld och jordbävningar. Men de utvalda i Kristi församling befinner sig i paradiset och firar bröllop med Jesus och ska sedan tillsammans med de utvalda änglarna återvända till jorden och tusenårsriket. 

Ovanstående är en arketypisk inbyggd föreställning i människor och detta finns i judendom och islam också. Tyvärr är Jerusalem stället för allt detta i nuläget. I Iran uppkom denna föreställning för omkring 3 500 år sedan. Tron på kampen mellan ont och gott och att det goda segrar genom en apokalyps.
10:21
Det som behöver hända har jag skrivit om i min senaste bok I ormbärarens tid, där mayaindianernas föreställningar om världen inte handlade om att jorden skulle gå under 2012, utan om att en ny tid skulle komma. Människorna behöver inse att de är de gudar de projicerar sin godhet och ondska på, allt finns inom människorna själva, allt vi kan föreställa oss och vi har friheten att välja. Vi som mänsklighet behöver gå över till en ny medvetenhet.