onsdag 24 februari 2021

Min farfar Daniel Rudbergs bouppteckning

 I dag när jag försökte städa undan lite papper hittade jag min farfars bouppteckning. Jag hade beställt den från Stockholms stadsarkiv år 1999, men hade glömt bort den sedan dess. Det är en sorglig läsning för han dog av cancer i halsen och han lämnade efter sig två familjer. Han hade skilt sig från farmor Augusta och gift sig med Elna Rudberg som hade en massa döttrar har jag hört. Han hade bara lösöre i stort sett efterlämnat. 

Detta påverkade min pappa som var omyndig då, han hade just tagit studenten, när hans pappa dog år 1936. Min pappa Ingvar har berättat att hans pappa sken upp när han såg hans studentmössa. Sedan dog han den 20 maj det året. Min pappa bodde med farmor i en liten lägenhet på Värtavägen ända tills han gifte sig med min mamma, när han var 28 år. 

Så pinsamt att läsa att farfar hade lånat pengar av gammelfaster Ina (hans syster) och som kompensation för detta ska hon få "hela mahognymöbeln i mitt konsultationsrum i läkarvåningen i Stockholm jämte en tavla med motiv från Vånga". Så står det i hans efterlämnade testamente. Jo han var öron-, näsa- och halsläkare i Stockholm och borde ha haft det gott ställt, men det hade han inte. 

Han hade vuxit upp i Vånga i en familj där pappan var prosten Erik Rudberg och prostinnan hette Helena. Han hade också två bröder Magnus och Erik plus en syster till Anna. Farfar hade också lånat pengar av sin bror Erik, men det står inget om kompensation för detta. Jag vet att min farmor blev av med sitt arv efter sin pappa Maximilian Schenström. Det hade farfar och hans bror Magnus slösat bort på att köpa upp gårdar, som alla skulle stiga i värde, men det gjorde de inte. Det handlade om någon miljon i dagens penningvärde. 

En gammal lärdom: investera inte pengar i osäkra tillgångar. Men detta gjorde de och när farmor ville ha tillbaka sina pengar sade dessa systrar till henne, men du vill väl inte försätta honom i konkurs? Det ville inte farmor. Så grosshandlaren och godsägaren Magnus Rudberg fick vara ifred. Nu snart hundra år senare har vi dock kunnat ordna upp det ekonomiska åtminstone. Men det medförde att också vi blev rätt fattiga under några decennier. För vår pappa fick ta hand om och betala för farmor, för hon hade inga egna tillgångar längre. 


Den här bilden av min farfar Daniel Rudberg hade jag aldrig sett tidigare, men den fanns när jag letade upp hans andra fru på internet. Han ser lite ledsen ut och det var han säkert också. Lite knäckt av livet. Han dog av cancer år 1936 då han var 53 år gammal. Nedan kan ni se en bild av en tavla jag har av honom. Där är han framställd något yngre och gladare. Den tavlan fanns hemma hos oss när jag var liten och jag fick alltid höra att jag var så lik honom. Inte roligt för en liten flicka. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar