UPPDATERAT
Hon har spelat in band och berättat om sitt liv och detta publicerades första gången när hon levde. Diana her true story gjorde skandal då. Nu kommer detta ut igen och det är hennes egna exakta ord, som hon spelade in på band. Om hur det var första gången hon träffade prins Charles när hon var sexton år och hur deras förhållande utvecklade sig. Det är en främmande värld för vanliga människor och det engelska kungahuset plus adeln som Diana Spencer tillhörde är en särskild och mycket avskild miljö.
Diana tyckte synd om denne prins som verkade så ensam och att någon borde ta hand om honom, men någon kärlek finns där inte varken från hennes sida eller hans. De är förälskade i varandras omständigheter. De var lämpliga för varandra. Han var tretton år äldre och behövde gifta sig. Hon höll sig undan när hennes syster var tillsammans med honom och försökte inte alls bli hans flickvän. Det var han som hängde efter henne. Men hon är ändå fascinerad av honom.
Den 3 februari 1981 friade han till henne i slottet Windsor och detta blev offentligt tre veckor senare. Då när de blev intervjuade av BBC svarade prins Charles "Vad nu kära betyder" på frågan om de var kära. Han sade ja först förstås, men kom med denna underliga invändning. Diana flyttade in hos drottningens mamma och hon lämnade sitt fria liv med egen lägenhet och sitt jobb med barn.
Diana hade aldrig haft en pojkvän, men förstod redan då att det var något med Camilla eftersom hon och hennes man alltid fanns runt prins Charles. De tillhörde den inre kretsen. När han friade så skrattade hon och trodde det var ett skämt. Men hon sade ja okej. Dock var han helt allvarlig och sade: "Förstår du att du en dag kommer att bli drottning?" Diana berättar att en röst inom henne sade att hon aldrig skulle bli drottning, men att hon skulle få en tuff roll.
Hon sade ja och sade att hon älskade honom så mycket och han sade redan då: "Vad nu kärlek betyder." Hon trodde att prinsen var mycket förälskad i henne för hon var så omogen och förstod inte bättre. Hon trodde att den förtjusta min han alltid hade när han såg på henne betydde kärlek. Men han var också så oerfaren när det gällde sådana flickor som Diana. Hon verkade så annorlunda. Han förstod sig inte på henne och det var spännande och intressant för honom.
Diana hade kallat prins Charles Sir innan de var förlovade, men nu fick hon kalla honom vid förnamn. För henne var det plikten som kallade. Hon skulle jobba åt folket. Hon åkte tillbaka till sin lägenhet och berättade vad som hade hänt för de flickor hon bodde tillsammans med och ringde till sina föräldrar dagen efter. Både hennes mamma och pappa tyckte det var spännande. Och underbart.
Två dagar senare åkte hon till Australien på tre veckor med sin mamma, men under den tiden hörde hon ingenting från prins Charles. Han ringde inte. Hon tyckte det var märkligt och när hon själv ringde var han ute och han ringde inte tillbaka. När hon kom tillbaka från Australien fick hon en stor blombukett, men det var inte från prinsen utan från någon i hans omgivning, som var artig mot henne. Det fanns ingen avsändare till blommorna.
Hon tyckte att medierna som följde henne vart hon gick var jobbiga, men hon fick ingen hjälp från prins Charles eller från slottets pressrum. Hon var ensam med detta. Istället tyckte han synd om Camilla som hade fyra fotografer efter sig medan hon själv hade minst trettiofyra som bevakade henne, men hon klagade aldrig direkt till prinsen om detta. De hade sina roller. Hon tyckte inte det ingick i hennes roll att göra så.
När hon flyttade till drottningmoderns hem fanns det ingen där som välkomnade henne. Det var som att flytta till ett hotell. Morgonen efter blev hon väckt av en rar dam som lade alla papper om förlovningen på hennes säng. När hon lämnade sin egen lägenhet fick hon en polis som följde med henne. Han sade till henne kvällen innan hon flyttade att det var hennes sista natt i frihet så hon borde göra det bästa av den. Hon mindes vad han hade sagt, men då skrattade hon bort det.
Hon åt lunch med Camilla eftersom hon hörde av sig och gratulerade. Och Camilla frågade om hon skulle jaga till häst, men Diana sade att hon inte skulle göra detta. Hon begrep inte varför hon fick dessa frågor. Lade inte ihop två och två. Efter några dagar flyttade hon till Buckingham Palace och där var energin helt död berättar hon och hon kände sig ensam där. Hon brukade gå ned till köket från andra våningen och prata med de som jobbade där. Alla i familjen var så kalla mot henne och prins Charles skickade blommor till Camilla när hon var sjuk med meddelandet: To Gladys from Fred. Det var vad de kallade varandra. En gång hörde hon honom säga i telefon till henne: "Vad som än händer kommer jag alltid att älska dig."
De grälade om detta och hon upptäckte att han skickade ett armband till Camilla bara dagar innan de skulle gifta sig. Hon sade till sina systrar att hon inte kunde gifta sig med honom, men de sade att det var för sent att backa. Hon var så sårbar att hon fick bulimia bara någon vecka efter att de var förlovade. När han anmärkte på att hon inte hade så smal midja. Hon gick ned drastiskt i vikt till bröllopet. Det tog ett årtionde för henne att komma över den sjukdomen.
Första gången de var ute som förlovade tillsammans bar hon en svart klänning och prins Charles tyckte inte om den. Han sade att bara människor i sorg bar svart. Hon sade då att hon var inte medlem av hans familj ännu. Och hon kände sig mycket vuxen i svart. Klänningen var signifikativ för deras förhållande. Att hon ändå klarade allt berodde på hennes uppväxt. Hon var lady Diana Spencer och hon hade vuxit upp i ett stort hus och hon hade sina egna pengar, men hon klarade inte att säga nej till prins Charles, fast hon anade hur det skulle gå. Hennes värld i barndomen var inte så olik den värld hon gick in i som gift. Hon var den oskuld som prinsen behövde för att föra släkten vidare.
Hon dog i Paris 1997 och blev 36 år gammal. Jag minns att jag såg detta på morgonen på TV att hon hade förolyckats i en bil under en viadukt i Paris. Den sommaren var jag krönikör i Aftonbladet, men fick inte skriva om henne för någon annan hann före. Men hon berörde människor över hela världen. Hon gifte sig med prins Charles för det var hennes öde. Så tycks hon ha sett på det. Och hon gav honom två fina söner. Kanske kan de och deras barn ändra en aning på det engelska samhället, som är så uppdelat i överhet och underklass. Men det är knappast troligt.
12.6.2017
Här publicerar Daily Mail ett avsnitt till ur den nya boken, som är återgivningen av hennes egna ord, inspelade på band. Prinsessan Diana var för mycket feminist och för långt ifrån kungahusets förljugna livsstil för att kunna ens få leva. Men hon blev inte mördad som en del tror. Likadant som med Marilyn Monroe som också blev 36 år gammal. Hon förstod bara inte vad som rörde sig omkring henne. Ingen av dessa kärlekens gudinnor gjorde det. Det är mycket starka krafter som sätts i rörelse för dessa kvinnor förkroppsligar något som inte längre är "comme il faut".
Prinsessan beskriver hur hon när hon skulle gifta sig visste det mesta om Camilla och grät efter den sista repetitionen innan bröllopet i St Pauls katedralen i London. Hon säger att hon försökte vara mogen och förståndig i situationen, men inte hade den grund som behövdes och hon hade ingen att prata med om saken. Hon kände sig som ett lamm, som skulle slaktas, säger hon. Samtidigt säger hon att hon var så kär i sin blivande man, men såg sig om efter Camilla som hon visste var i kyrkan. Under smekmånaden var de knappast ensamma och prins Charles läste författaren Laurens van der Post för henne eller något av C G Jung för henne. De var i Skottland från augusti till oktober och hon blev mycket tunn för hon hade bulimi. Hon var så deprimerad att hon försökte skära sig i handlederna med rakblad. Men i oktober fick hon veta att hon var gravid. Bra nyheter för det var ju därför de hade gift sig.
13.6.2017
Här är det tredje utdraget från den nya boken. När hon var gravid i fjärde månaden kastade hon sig utför trapporna i ett försök att begå självmord. Detta år är det tjugo år sedan hon dog i en bilolycka i Paris. Hon försökte desperat få sin mans uppmärksamhet, men han sade bara att hon om igen ropade på vargen och att han tänkte ta en ridtur. De är så totalt olika som människor. Drottningen blev mycket upprörd och kom till henne. Men Charles var iskall. Han berättade för drottning Elizabeth om min bulimi och det blev orsaken till alla problem. Det blev synd om Charles som måste stå ut.
På en mässa i Vancouver 1986 svimmade Diana av utmattning. Hon hade aldrig svimmat förut. Charles tyckte att hon kunde ha svimmat i tysthet bakom en dörr, inte offentligt. Men hon vågade inte säga något om hur dåligt hon mådde för att inte återigen bli bekylld för att låtsas. Charles fortsatte gå runt på mässan och hon tog sig tillbaka till hotellet och grät.
Hon försökte sköta om sig själv genom att äta frukost ordentligt och inte kräkas upp den. Hon gick upp tidigt och gick tidigt till sängs. Hon simmade varje dag och hon visste att hon behövde tid och lugn och ro för att anpassa sig till sin roll som prinsessa, men hon tyckte inte att hon fick något stöd och någon hjälp till detta. Hon korsfäste sig själv inombords eftersom hon inte tyckte att hon dög. Så säger hon. Fast hon insåg inte detta då. När prins William var tre år sade han att hon var den mest själviska kvinna han någonsin hade mött. Allt hon gjorde var att tänka på sig själv. Det hade hans pappa ofta sagt till honom.
Hon hade trott att hennes man skulle ta hand om henne vara ett slags fadersfigur och uppmuntra henne när hon gjorde något bra och säga ifrån om något var dåligt. Men hon fick inte något av detta från Charles. Istället så ignorerade han henne. Hennes familj visste ingenting om vad som pågick under lång tid. Men hennes syster Jane såg sår på hennes kropp fem år in i äktenskapet och frågade vad det var. Kvällen innan hade hon försökt att prata med Charles och han lyssnade inte. Då tog hon en pennkniv och skar sig på bröstet och på anklarna. Han reagerade fortfarande inte fast det var mycket blod. Diana berättade för familjen till slut och de ömkade henne, men gjorde ingenting.
Daily Mail fortsätter att publicera utdrag ur boken med hennes egna ord. Kungahuset kan inte vara särskilt roade av detta nu heller. Diana fortsätter att jaga dem också 20 år efter hennes död. Nu när Charles är gift med sin älskade Camilla, som han borde ha gift sig med henne redan på 70-talet eftersom de träffades 1970 och inledde ett förhållande då, men han friade aldrig och deras förhållande bröts efter ett år. Hon passade inte som drottning. Istället gick Charles på jakt efter någon mer passande och hittade henne efter ett decennium. Han var tvungen att gifta sig och skaffa arvingar. Jag hoppas att han aldrig blir kung i England. Och det gör nog engelska folket också, samt hans mamma skulle jag tro.
 |
Prinsessan Diana
Faksimil från Google. |
