Journalister är inte sammansvurna till en klick som ser världens undergång framför sig och tror att vi måste slåss på barrikaderna för att mota att vår planet går under. Nej då så fungerar det inte. Det är mer subtilt. När man befinner sig på DN som journalist ingår man helt enkelt i ett sektliknande sammanhang - förr i tiden kallat skrå - och det blir livslångt om man inte som jag hoppar av i lagom tid. Det finns ingenstans som det skvallras så fort och genast som på denna redaktion. Allt gick runt i en vådlig fart redan på 90-talet och det har inte blivit bättre med all vånda som redaktionen har gått igenom sedan dess. Ett sådant totalt utbyte av information kännetecknar den bästa av sekter. Så hålls alla på den rätta mattan.
Det måste förstås finnas ett parti i Sverige som sysslar med miljö och att rädda världens folk från sig själva annars går jorden under ännu fortare. Och vi i Sverige är världsbäst på att ta emot alla folk som håller på att gå under där ute, för att de krigar mot sig själva eller naturen. Åtminstone enligt miljöpartiet. Och detta upprätthålls som norm och kultur inom de människor som jobbar på DN. Jag har full förståelse för det, därför att det är lätt att bli paranoid av att följa med vad som händer, att ha det som jobb, att andas in nyheter dygnet runt. Det är en alldeles särskild värld som skapas av oroliga människor, som har till jobb att oroa hela samhället.
Och för alla som är oroliga för miljön vore det väl trist att inte ha ett eget parti, som heter så: miljöpartiet. Det kommer säkerligen att finnas kvar även efter den 9 september i riksdagen även fast denna sommar är ett undantag i vädret och inte legio i klimatet. Sommaren 2017 var nämligen den sämsta och kallaste sommaren på 155 år, men det var då det. Nu har klimatet plötsligt förändrats. Så det så. Rösta på miljöpartiet så kan detta hejdas och vi kan återgå till att gnälla på regnet och kylan!
Miljöpartiets valaffischer 2018. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar