Stefan Zweig har blivit populär för att han beskrev Europa ur sin synvinkel från första världskriget till det andra. Han flydde från den tillvaro, som han var född in i som jude i Wien år 1881. Hans familj var förmögen och han var ekonomiskt oberoende. Han ägnade sig åt resande och skrivande i sitt liv.
Han flyr från Österrike till London när Hitler tar över 1933. Och för mig framstår han som en som inte står ut särskilt bra med livet, utom när han har det lyxigt och kan leva som han vill. Han tar livet av sig i Brasilien när han är 60 år och lämnar efter sig boken Världen av igår En europés minnen. Han flydde undan våldet till en sorglös livsstil. För så var hans ungdom och en sådan värld ville han ha.
Vänstern i dag tycker att han beskriver vad som händer också nu 2024. Men det han gör är att sörja sin egen tid, som var lyxig och att han inte kunde fortsätta så, för något annat tog över. Historien upprepar sig inte nu 2024. Det som händer är något annat än att en förfinad borgerlighet tas över av våld och krig. Civilisationer består aldrig fast de som lever i dem kan tro så. Stefan Zweigs egen tillvaro var en smal utskärning i en tid som inte alls var så fantastisk, som han vill tro.
Det finns alltid människor som känner sig, eller är förfördelade, och som vill ha snabbt del av vad andra har åstadkommit. Det är vad vi ser också nu. En materiell längtan som hör ungdomen till och som tar över allt annat. Det är en cirkeltillvaro ungefär som att naturen också går i cirkel. Nu tar hösten över och sedan kommer vintern, men en ny vår väntar på andra sidan årsskiftet. Och i vårt land har vi tillåtit andra att ta över under några decennier för vi menade att vi behövde dem. Nu har vi börjat att se nackdelarna.
För Stefan Zweig var det mänsklighetens uppdrag att bygga Babels torn där alla förstod varandra. Ett ideal som aldrig kan uppnås. Människor är för präglade av sina gener och sina miljöer för att kunna uppgå i en sådan tillvaro. Alla har sitt eget liv att leva. Och han tog ingen hänsyn till någon gud i denna tillvaro utan trodde på ett intellektuellt och ett förnuftigt genombrott till något annat. Han sörjde att latinet försvann från Europa och det säger en del om honom. Han ville inte vänta ut andra världskriget utan tog istället livet av sig tillsammans med sin fru år 1942.
Pieter Bruegel den äldre målade detta Babels torn är 1563. Babels torn lyckades människor bygga, för att de talade alla samma språk och ingenting var därefter omöjligt för dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar