Pouya Movahed är från Iran och skriver om när han dristade sig att bjuda en flicka till en glass som 14-åring. Hur då moralpolisen slog ned på honom och gav honom en rungande örfil. Så är det islamska Iran. Vi vet ju det, men det är bra att någon som har flytt därifrån vågar säga att Sverige är det mest toleranta landet för islam som finns.
Denne man vet att det är skräcken som breder ut sig när islam far fram genom världen. Den upprätthålls av imamer och klaner. "Vår regering i världens mest sekulära land utnämner koranen som helig och överväger lagändring. Det är ett tecken på skräck." Så skriver denne 50-åring som numera är överläkare och forskare i psykiatri vid Lunds universitet. Det betyder att han först har behövt att skärskåda sig själv, vilket i sin tur har lett fram till att han har skrivit detta.
Fler sådana modiga från dessa länder behövs, men de vågar kanske inte träda fram nu när Salwan Momika har fått höra om sin bakgrund att han har varit med i två Iranstödda miliser i Iran och att han kan vara här för att göra den muslimska världen upprörd. Kanske understödd också av Ryssland. Då vill jag att massor med muslimer skriver detsamma som denne modige Pouya Movahed och berättar varför de har kommit till Sverige på flykt.
Och att fler gör som Nour som flydde från sin familj i Sverige efter åratal av hedersförtryck. Hon var 18 år när hon till slut fick modet att göra detta sedan hennes bror nästan ströp henne till döds och hennes egen mamma spottade på henne. Hon har bytt namn och bor någon annanstans i Sverige. Hennes familj ställdes inför rätta, men förnekade allt. Hennes pappa hade också tagit stryptag på henne och hennes mamma har rispat henne med en kniv.
Hennes mamma och pappa dömdes till ett år och två månaders fängelse för hedersförtryck i Sverige under ett år. En av Nours bröder dömdes till fyra månaders fängelse för misshandel och olaga hot. Många fler sådana exempel behövs också att vi får höra talas om.
Det är 21 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa för att hon ville leva sitt eget liv. Hon hade innan dess hållit tal i riksdagen, men ingen kunde hjälpa henne när hennes pappa sköt henne. Två andra i släkten har sedan dess mördat i hederns namn också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar