Här kan ni läsa om vad Joakim Lamotte skriver om att en 13-årig flicka blir bortgift i Sverige av sina föräldrar och de står helt utanför det svenska samhället i sin uppfattning om hur kulturen ska vara. Eller lagarna. Och här i tidskriften Kvartal pläderar en tidigare polis Mustafa Panshiri, själv invandrare, för att alla 9 000, som nu ska få stanna om de kan uppvisa önskan att studera, ska få amnesti och helt enkelt tas in i det svenska samhället. Det är totalt kaos i landet på grund av att hundratals olika nationaliteter har tagits hit de senaste 20 åren. Och fortfarande år 2017 tas kring 70 000 nya svenska medborgare in i Sverige. Fast vi har miniminivå på invandringen. Befolkningen utifrån har ökat med 1,2 miljoner sedan år 2000. Drygt en miljon utrikes födda svenska medborgare var folkbokförda i Sverige 2017, enligt SCB. Migrationen kostar 70 miljarder årligen fram till 2020, enligt finansminister Magdalena Andersson.
Utdrag ur domen om den 13-åriga flickan:
”Äktenskapskontraktet innebar att Mohamad kunde komma hem till dem och träffa henne. Hon tillhörde därmed honom. Hon blev tvingad till en man som hon inte ville ha.”
”Mohamad brukade efter kontraktsfesten komma ett par gånger i veckan för att träffa flickan. Hon har då gått och duschat eller gått och lagt sig för att sova. Mohamad blev irriterad på det och pratade med hennes föräldrar. Han hade rätt att fullborda äktenskapet genom att ha samlag med henne.”
Utdrag ur essän i Kvartal:
"Det här var ett pensionärspar som sedan ett år tillbaka låtit Morteza bo hos dem. Morteza hade fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket och fått sitt tredje avslag. I princip satt han hemma och väntade på utvisning. Men det äldre paret ville att pojken skulle stanna kvar i Sverige och leva gömd, för att fyra år senare kunna söka asyl på nytt."
"Morteza bredvid mig såg till att börja med ut att vara minst trettiofem år gammal. Han hade rynkor i ansiktet och höll på att tappa håret. Jag hade för övrigt träffat honom två år tidigare när han kom till polisstationen i Linköping och sökte asyl som ensamkommande barn. Under det där förhöret med Morteza reagerade jag direkt när han sa att han var sexton år gammal. Mina kolleger på stationen reagerade också, men det var inte vår uppgift att ifrågasatta hans ålder utan vi höll ett kort förhör med ”barnet” för att sedan kontakta socialtjänsten och Migrationsverket och överlämna ärendet till dem."
"De som under föreläsningarna brukar säga att de inte vill leva i ett mångkulturellt samhälle är människor av utländsk härkomst.
Varför?
Jo, dessa människor kommer från ”mångkulturella länder” och i Sverige bor de i ”mångkulturella" (läs segregerade, socioekonomiskt utsatta) områden. De som med näbbar och klor försvarar det mångkulturella samhället är oftast etniska svenskar.
Dessa människor bor i icke mångkulturella områden, tillsammans med andra etniska svenskar. Men man har en föreställning om mångkultur som något givande och exotiskt. Det är som en kärleksrelation på avstånd, en platonisk relation där man aldrig har träffats och helst inte vill göra det heller. Men man vill gärna behålla den positiva bilden av sin tilltänkta partner."
12:22
Detta kaos kan ha en del att göra med att vi nu i dag måste minnas terrordådet förra året som tog fem människors liv. Rakhmat Akilov 39 år och från Uzbekistan skulle inte ens ha befunnit sig här. Om inte världen varit gränslös. Akilov växer upp i världsarvsstaden Samarkand i Uzbekistan. Han är yngst av fyra syskon. Pappan är svetsare – som Akilov också utbildar sig till – och mamman sjuksköterska. Efter att ha mutat sig fri från militärtjänstgöring gör Akilov vapenfri tjänst i Uzbekistan. Enligt Migrationsverkets handlingar har han själv tidigare uppgett att han tillhör folkgruppen tadzjiker och är muslim.
Väl här ansöker Akilov om uppehållstillstånd med politiska skäl som grund. Det blir nej från Migrationsverket. Han överklagar beslutet till domstol där han får avslag. Akilov uppger att han vill stanna i Sverige eftersom det, enligt hans utsago, är farligt för honom i Uzbekistan. Migrationsdomstolen anser inte att hans berättelse är trovärdig. I domen har Akilov ett annat namn, Rahmatjon Kurbonov, och ett annat födelseår. Akilov ska nu utvisas från Sverige, men utvisningen kan inte verkställas.
Efter att ha arbetat i byggbranschen drygt två månader kan han enligt egen utsago skicka hem motsvarande runt 27 000 kronor till familjen. Akilov utvecklar ett drogmissbruk. Av den rättspsykiatriska undersökningen framgår dock att han sporadiskt testat olika former av narkotika redan hemma i Samarkand.
Enligt förundersökningen har Rakhmat Akilov fått stora summor, sammanlagt omkring 85 000 kronor, insatta på sitt bankkonto från flera medlemmar i familjen Nûjen för arbete som han utfört på Gotland. Den största utbetalningen är på 29 300 kronor och är bara märkt GOTLAND, och kommer från Özz Nûjens syster och hennes sambo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar