fredag 10 april 2015

En otäck artikel

Andreas Hasslert är studiekonsulent och muslim. Han har skrivit en ruskig artikel i Sydsvenskan där han tycker att vi ska omfamna en ny svenskhet. Tänk att behöva precisera att han är studiekonsult och muslim. Fast han glömmer att berätta att han är studiekonsulent på Ibn Rushd. Det har aldrig fallit mig in att presentera mig som kristen. Inte heller som något annat etniskt, som vit kvinna, eller någon som också har rötter hos de finska romerna. Eller som är ett ättelägg till torpare eller till överklass i Västerås. Däremot brukar jag påpeka att jag är journalist och författtare, för detta är en viktig identitet för mig, som jag själv har utbildat och jobbat mig till. 

Han påstår att hans föräldrar, femtiotalisterna, växte upp i en idyll som uteslöt vissa minoriteter. Och i dag har vi ännu fler minoriteter i Sverige hela 1,6 miljoner. Plus då judar, romer, samer, tornedalsfinnar och sverigefinnar. Han räknar inte ester, letter eller litauer, inte heller tyskar eller andra européer som också har invandrat hit. Inte heller de som kom från diktaturens Chile på 70-talet eller mina urgamla släktingar, som var mayaindianer och som lyckades undkomma spanjorerna.

Andreas Hasslert är 39 år och han har ingen aning vad han pratar om. Han levde inte på 50-talet och han vet inte att alla var vi strängt hållna då. Det var en skam för vem som helst att bli med barn utan att vara gift till exempel. Det fanns särskilda hem för sådana mödrar. Innan kvinnorna och männen befriades av p-pillren som kom på 60-talet. Han vet inte vilket mörkt årtionde 50-talet var innan vi som föddes på 40-talet äntligen blev vuxna och kunde ändra samhället, så att det blev öppet mot alla. För sådana var vi själva vi som föddes efter kriget. 

Det Sverige jag känner till, har levt i som vuxen, och vill leva i bryr sig inte ett smack om ifall vi är judar, muslimer, buddhister, kristna eller bekänner oss till yazidism. Det får var och en göra som den vill så länge den inte vill trycka på andra sin tro eller sina bekännelser. Det Sverige som har funnits sedan 60-70-talet när vi 40-talister blev myndiga och kunde ändra om i samhället är ett gott land, där ingen frågar efter din tro eller vad du gör på din fritid. Det är din ensak. Så länge du inte blir kriminell därför att du tror att du måste revolutionera med bomber eller annan terror eller rentav med tortyr tvinga på människor ett levnadssätt, som de själva inte har valt.

Andreas Hasslert tycker vi ska ändra våra lagar så att alla kan bli omskurna eller att djur kan få lov att få sina halsar avskurna i slakterierna. Dessa sedvänjor hade en betydelse förr i världen, när vi också offrade människor på samma sätt. För att blodet skulle behaga gudarna. Men vi tror inte längre på att vi kan påverka klimatet eller våra levnadsomständigheter genom att blidka gudarna med djur- eller människooffer. Och små barn behöver absolut inte få utstå att de omskärs kring könsorganen, varken manliga eller kvinnliga bebisar är betjänta av detta. Detta är ett påbud från gudar några föräldrar önskar behaga. Och ett sätt att säga att jag är det som inte du är. Titta på min kropp. Gud har befallt att jag ska se ut så här. Det bekräftar att vissa är Guds barn, utvalda, men inte andra. Förfärligt!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar