Palmemordet nu igen

Uppdrag Granskning har börjat en serie om Palmemordet och första avsnittet som de har publicerat här är ganska värdelöst för alla utom de som inte levde då den 28 februari 1986. De som inte har egna minnesbilder från vad som hände. Själv fick jag ingen DN den lördagsmorgonen så jag visste inte om mordet. Jag var upptagen med att vi skulle komma iväg jag och familjen med bussen till stan. Jag skulle jobba och vi hade ett litet barn, vår förste son, som inte ens var ett år och låg i barnvagn. Vi gick på bägge med barnvagnen där bak i bussen och min sambo blev framkallad till chauffören som ville se hans busskort. 

Jag skulle till DN och jag skulle intervjua Kay Pollak om hans film Älska mej, en mörk historia. Han trodde inte vi skulle komma hem till honom fotografen och jag, men det gjorde vi och jag sade till Birgitta Albons (död i cancer 2007) som redigerade ut min artikel senare den dagen att vi hade pratat om Palmemordet också, men jag hade inte skrivit om det utan om filmen. Och hon tyckte jag skulle hålla mig till filmen. Jag fick veta om mordet när jag satt på bussen in till stan och såg flaggorna på halv stång och frågade min sambo varför det var så. En kvinna som satt bredvid sade: Olof Palme är död. Vet du inte det? Det var så osannolikt att jag bara log lite mot henne. Misstroget och jag frågade henne inte något mer. 

Uppdrag Granskning kan ni se här eller i kväll klockan 20 på SVT1. Men vad programmakarna vill komma fram till vet jag inte. Utom att polisen är som Kling och Klang hos Astrid Lindgren kanske. Det har vi vetat länge. Det blir fem delar till i denna långsamma historia, som är uppbyggd som en nutida deckare. 

Palmemordet inträffade här på Sveavägen
intill Dekorima och mittemot Tunnelgatan.
Faksimil från Google.