onsdag 16 september 2015

Björn Ulvaeus har blivit vän med en flykting

Tidigare Abba-medlemmen har lyckats att bli vän med en flykting genom Röda korset. Och han förstår inte att människor kan tycka att vi inte ska ta hand om alla som kommer hit. Han som sitter i Djursholm kanske aldrig träffar någon flykting annars, säger han. Han har en egen liten ö där. Än så länge har han bara hunnit träffa sin nye vän ett par gånger för promenad och lunch. Men han funderar på att skriva en ny musikal nu, som ska handla om flyktingarna. 

Sådana som Björn Ulvaeus har råd att engagera sig lite lagom ljumt. Ungefär som kungen i går talade om att det är en "folkvandring" som pågår. Ingen av dem kommer någonsin att beröras av detta. Ingen "folkvandring" kommer att slå sig ned på slottet eller i Björn Ulvaeus hus. De låter båda som om de kom från något annat århundrade än det vi lever i nu. Och det gör de naturligtvis också. Både kungen och Björn Ulvaeus är födda på 1940-talet då Sverige var mycket lugnare. Fast det var och hade varit ett stort krig i närheten. Andra världskriget.

Men ingen i den tidens Sverige behövde flytta på sig för att ta emot en "folkvandring" för hela Europa var mycket fattigt då. Och de som hade flytt hit tog sig tillbaka till grannländerna när kriget var över. Många invånare hade dött. Också Sverige var fattigt med vår tids mått. Men skillnaden var att inte så särskilt många bomber hade fallit över vårt land, som trots det fick del av Marshallhjälpen från USA med lån och bidrag. Tack vare att det inte fanns så många invånare då i Sverige, kring 6,5 miljoner, så kunde landet sakta bli rikare. 

Ingen kräver naturligtvis vare sig av kungen eller av Björn Ulvaeus att de personligen ska göra en större flyktinginsats. Det räcker så gott med att de uttalar sig till alla dessa flyendes förmån. Och att Björn Ulvaeus gör reklam nu för sin musikal Kristina från Duvemåla och menar att hur kan man låta bli att tycka synd om alla "Kristinor" där ute som flyr. Fast de heter väl inte ens så?

De som har lyckats ta sig från Långt-bort-i-stan till Sverige är de relativt sett rika. Som kan ta med sig 30 000 kronor eller mer för att betala resan genom Europa. Den tidens Kristina på 1800-talet var del av ett samhälle, som helt enkelt inte kunde bättre. Sverige hade sin sista stora svält på 1860-talet. Naturen ställde till det. Missväxt. Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna utspelar sig på 1840-1850-talet. Går inte att jämföra med dagens värld. 
Här på den egna ön bor Björn Ulvaeus. Han kan naturligtvis inte begripa hur fattiga människor har det.
Varken gamla svenskar i hans egen 70-årsålder eller nya invandrare. 



1 kommentar:

  1. Ulvaeus....och B Andersson (som brände 100´ med Schyman) Varit nu en vecka på Skiathos o Skopelos..Duktiga ...på att skriva musik o texter.... men,men politik :(

    SvaraRadera