Jag det är som på 50-talet då polisen fick rycka ut för att människor slogs i stan. Fast polisen gjorde knappast det då. Det var inte så allvarligt. Inte som i går kväll då en man blev stickskadad som det heter. Allvarligt skadad dessutom. Tre slogs som kände varandra. Och det hände sig där jag bodde på 70-talet i Vasastan. Så glad att jag inte bor i stan.
Det händer så mycket elände i Sverige och världen så det är inte lätt att hinna med. Dessutom finns det för mycket utrymme med internet så allt platsar. Som att fågelungar kan hoppa ur boet utan att slå ihjäl sig. Gammal sanning, men det måste vara lite gulligt mellan varven när Israel nu håller på att rensa Gazaremsan igen. Folkbrott förstås.
Men i morgon ska väl kriget i Ukraina gå mot sitt slut när Zelenskyj, Putin och Trump träffas i Turkiet. Tror ni på det? Nä Putin vill fortsätta det fantastiska arbete som Stalin gjorde. Stalin är poppis igen i Ryssland. Det finns inget slut på Sovjetunionen på riktigt. Och Ukraina ska införlivas igen i detta Ryssland som aldrig har gjort upp med sitt förflutna. Det är Putins mål.
Men samtidigt så pågår världen utan dessa stormakter och det går alltid att hitta något positivt också. För jordens människor lever sina liv ändå. Trots allt elände. Och alla tittade väl på Eurovision i går kväll? Musiken som når oss och får oss att le. Det mest humoristiska bidraget kan vinna. Vi behöver humor i en eländig värld. Skrattet är vår bästa vän.
Kaj med Bara Bada Bastu kan vinna. Då blir Sverige bäst i Eurovision. Med åtta vinster. Jag såg 1974 års upplaga live - på en liten svart-vit TV - med Abba och Waterloo. Så länge sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar