Ett hot mot demokratin

Det tycker kulturministern Alice Bah Kunke det är: ett hot mot yttrandefriheten och demokratin, när Lars Vilks konstverk Nimis vid stranden på Kullaberg brinner. Anlagt förstås. Och tråkigt att någon tar sig för att bränna detta, men det har hänt förut och det har blivit uppbyggt igen. Och Lars Vilks menar att man dock kan glädja sig åt att detta drabbade ett konstverk och inga levande kreatur. 

Jo så kan man se på detta och tycka att det är värre att 37 procent av socialbidragen förra året gick till 18-29 år gamla svenskar. De som verkligen borde kunna försörja sig själva. Eller att det är värre att socialdemokraterna tänker höja skatten med flera tusen kronor för vanliga löntagare. Eller att vi nu står inför den största krisen vi har upplevt sedan svenskar blev tvungna att emigrera, för att de kunde inte försörja sig här i landet. En kris våra regeringar har åstadkommit med sin envishet att vara det mest kristna landet i världen, som alltid skulle ha dörren och hjärtat öppet för främlingen. Numera är det dock bara vänstern och miljöpartiet som tycker att vi ska ha det så.

Allt är relativt. Ett konstverk är en symbol och Nimis har varit det sedan 1980 och både myndigheter och pyromaner har försökt att få bort det. Man måste beundra Lars Vilks som var ung på den tiden. Så hopkrympt och pressad han ser ut numera. Han har offrat sitt liv för konsten. Begravt sig själv i dessa verk. Och hans eftermäle kommer att bli hur mycket han ändå uträttade med sin envishet. Samma goda eftermäle kommer knappast dagens politiker att få.