Det finns en läsvärd artikel här om hur New York, som hade stora problem med brottslighet blev en tryggare stad, där människor vågade gå ut på gatorna igen. Det vore önskvärt även i vårt samhälle på många platser. Under flera tusen år har städer vuxit fram organiskt genom att boende har blandats med arbete och fritid. Det fanns också naturliga mötesplatser ordnade. Romarna var bra på att skapa städer, där allt fanns tillgängligt.
Efter andra världskriget förändrades sättet att bygga. Förorter växte upp där människor inte hade några rötter. Det skapar ännu i denna dag problem genom att brottslighet och otrygghet byggdes in i dessa förorter. Och ännu värre blir det i dag då baracker har blivit ett vanligt boende för nya svenskar. Boendet är uttryckligen tillfälligt och meningen är att dessa boende själva ska hitta någon annanstans att bo inom en tid på två år. Det är nästan omöjligt i dagens samhälle med stor bostadbrist.
I New York har det privata och kommunen gått ihop och alla som befinner sig i ett visst område tar ansvar för det genom en ideell organisation. Det handlar då främst om säkerhet och renhållning, men också om utveckling av affärslivet, boendet och turism. I Sverige har vi grannsamverkan för att stävja brott, men det finns inte något samarbete mellan alla aktörer i en bygd eller en stad. I Sverige är vi sedan Gustav Vasas tid vana vid att överheten styr på olika sätt. Och att det är politikerna och myndigheter som har makten över oss. Folket förväntas gnälla och klaga när det inte finns det de behöver i ett område. Och då kanske de styrande lyssnar.
Men det är genom eget ansvar och genom ägarskap som det går att ordna ett område. Det visar exemplet New York som har förvandlat en park där kriminella, hemlösa och prostituerade höll till. Denna Bryant Park på Manhattan har istället blivit ett ställe med dagliga aktiviteter och omkring 5 000 besökare varje dag året runt. I Sverige behöver vi förvandla det fysiska rummet vi alla delar så att det blir tryggt och ombonat. Det gör man inte genom att ryckigt slänga ut baracker till nytillkomna invånare och kosta på dem miljoner medan de omkringboende oroas för vad som ska hända. De som har valt att bo där för att ha det lugnt och skönt. Detta skapar istället onödiga motsättningar mellan befolkningsgrupper.
All brådska är av djävulen sade de förr i tiden och detta har nu drabbat många samhällen i Sverige. I panik byggs bostäder utan eftertanke. Grönområden förstörs för att bygden måste förtätas och ingen service byggs in i detta utan det tror samhällets politiker ska uppstå av sig självt. Människor känner stor oro över vad myndigheter gör. Ett lands befolkning behöver inte alltid bli större. Detta är några kvarvarande tankar tydligen från Sveriges stormaktstid: att större alltid är bättre.
Vi borde vara lite mer ödmjuka och inse att vårt geografiska läge skapar en del begränsningar för hur många människor landet kan försörja. Och att vi noga behöver tänka igenom hur vi skapar trygghet för alla människor som redan finns här. Här är ett tydligt exempel där en myndighet länsstyrelsen ska skapa trygghet i samhället ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppifrån ska tryggheten komma mellan män och kvinnor. Inte naturligt genom människorna själva.
17:35
Och baracker duger inte till de som har fått uppehållstillstånd. Det visade sig i Solna kommun. De nya invånarna är isolerade och när de har betalat hyran och busskortet har de inte råd med vinterkläder. Kommunen har inte skyldighet att möblera barackerna eller hålla med internet och TV. De ska likställas med andra invånare i Solna. Men så är de inte vana att bli behandlade. Inte heller duger flyktingförläggningen till migranterna i Viebäck för boendet ligger för långt från centrum. Ute i ingenting. De trodde de skulle till Sävsjö. De omflyttade vägrade att gå ur bussen.
 |
| Så här vill vi bo, tryggt, men med service och civilisation. Det uppnår man genom att människorna själva får ta ansvar. Precis som de gjorde förr i tiden. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar