Jimmy Carter är den äldste ende nu ännu levande före detta presidenten i USA. Han är född 1924, samma år som min mamma föddes. Hon dog 1968 av ett astmaanfall. Jag blir så avundsjuk på alla som har kvar sina gamla släktingar. De som är generationen före dem själva. Alla mina äldre släktingar som mormor, morfar, farfar och farmor är döda. Mormor dog också av ett astmaanfall. Min farfar dog tidigt av cancer i halsen. Morfar dog när jag var ett halvt år och farmor när jag var 13 år.
Den enda som levde tills jag själv var vuxen och som jag hade en djupare relation till var min gammelfaster Ina Nordgren. Hon levde så länge att hon fick träffa mitt äldsta barn. Hon var en djupt religiös människa, som tog hand om alla i släkten. Hennes far, min farfars far, var präst i svenska kyrkan och hon växte upp i denna prästfamilj. Själv har jag nu levt längre än de flesta andra i släkten. De som jag aldrig fick lära känna. Märkligt nog så dog min sambo också av cancer i halsen i förtid. Varför då?
Så där kan man hålla på och tänka. Många vändningar blir det i min ålder då man kan skärskåda vad som har hänt i livet och se nya samband. De flesta gör inte så heller utan håller kvar det som de var som 20-åringar. Jag har aldrig förstått varför. Själv har jag sökt mig tillbaka till min släkts rötter på min mammas sida nu när jag bor på Värmdö, där andra släktingar har bott. Långt tillbaka också. Ända till 1700-talet.
Jag känner mig mest hemma här beroende på att mamma och pappa köpte en tomt på Ingarö när jag var liten på 50-talet och där tillbringade vi somrarna ända tills mamma dog och vi sålde denna tomt. Men det var den bästa tiden att vara ute på landet i friheten från förorten där vi annars bodde. Denna frihet har jag sökt mig tillbaka till sedan 1970-talet då jag först flyttade ut hit. Det har varit ett sökande efter vem jag själv är och vad mitt liv betyder.
Nu när min bok Innan glädjen infinner sig kommer ut i höst så ser jag det som redan min mamma såg. Jag är så lik min gammelfaster. Men har gått vidare till en andlig syn på livet, som inte är förbunden med svenska kyrkan. Men naturligtvis har vi alla en själ och en andlig del inom oss själva. Detta som ständigt omvärderas och tas över hos vissa människor av en tro på egot och kriget som lösningen. Dessa människor som ständigt uppenbarar sig på denna jord. Men den här planeten kanske är en utvecklingsplats för dessa. Vem vet.
President Carter är baptist och får nu palliativ vård i sitt hem. Baptister är för mer frihet för sina medlemmar med en personlig tro och de döper inte barn. Det får barnen själva bestämma när de blir äldre. Baptister ska arbeta på att skapa nära relationer, visa omsorg om varandra och hjälpa varandra både praktiskt och andligt. I församlingsmöten har alla rätt att framföra sina åsikter.
Så olika falla ödets lotter beroende på var man är född. Här är min mamma i 20-årsåldern vid grinden till sin brors hus utanför Västerås. Hon var yngst i en syskonskara på tio barn. Hennes bror hette Hans och var född 1910.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar